Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulbandad brunbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Orchesia fasciata
Gulbandad brunbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3-4,5 mm lång skalbagge med långsträckt, brokig kropp. Arten är mörkbrun med täckvingarna försedda med ljusgula band varav ett ligger vid basen, ett vid mitten samt en rund fläck vid spetsen av tackvingarna. Antennerna är korta medan benen är mera påfallande i och med att bakbenen är mycket kraftigt byggda och försedda med långa sporrar. Med hjälp av bakbenen kan arten ta långa hopp.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulbandad brunbagge Observationer i  Sverige för gulbandad brunbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Lule lappmark, främst i norra Sverige. Känd från de övriga nordiska länderna och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Nord- och Mellaneuropa österut till östra Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Påträffad både i svampig ved av lövträd samt i vitrötad granved angripen av violticka. Utbredd över hela landet. Antalet lokalområden i landet skattas till 450 (250-900). Förekomstarean (AOO) skattas till 1800 (1000-3600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker under mycelhaltig bark och i vitrötad barr- och lövträdsved. Främst i liggande, döda granstammar i fuktigt och skuggigt läge, angripna av violticka (Trichaptum abietinum). Arten är även påträffad på tall, björk, asp, lind, al, bok, avenbok, ek och alm. Skalbaggarna kläcks i juli och övervintrar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· almar
· almar
· aplar
· aplar
· asp
· asp
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· hassel
· hassel
· hägg
· hägg
· klibbal
· klibbal
· rönn
· rönn
· skogsalm
· skogsalm
· skogslind
· skogslind
· tall
· tall
· viden
· viden
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· violtagging
· violtagging
· violticka
· violticka
Dött träd
Dött träd
· alar
· alar
· almar
· almar
· asp
· asp
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· klibbal
· klibbal
· popplar
· popplar
· skogslind
· skogslind
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Melandryidae (brunbaggar), Släkte Orchesia, Art Orchesia fasciata (Illiger, 1798) - gulbandad brunbagge Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Påträffad både i svampig ved av lövträd samt i vitrötad granved angripen av violticka. Utbredd över hela landet. Antalet lokalområden i landet skattas till 450 (250-900). Förekomstarean (AOO) skattas till 1800 (1000-3600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
En 3-4,5 mm lång skalbagge med långsträckt, brokig kropp. Arten är mörkbrun med täckvingarna försedda med ljusgula band varav ett ligger vid basen, ett vid mitten samt en rund fläck vid spetsen av tackvingarna. Antennerna är korta medan benen är mera påfallande i och med att bakbenen är mycket kraftigt byggda och försedda med långa sporrar. Med hjälp av bakbenen kan arten ta långa hopp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulbandad brunbagge

Länsvis förekomst och status för gulbandad brunbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulbandad brunbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Lule lappmark, främst i norra Sverige. Känd från de övriga nordiska länderna och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Nord- och Mellaneuropa österut till östra Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Orchesiini  
  • Släkte
    Orchesia  
  • Art
    Orchesia fasciata(Illiger, 1798) - gulbandad brunbagge

Larvutvecklingen sker under mycelhaltig bark och i vitrötad barr- och lövträdsved. Främst i liggande, döda granstammar i fuktigt och skuggigt läge, angripna av violticka (Trichaptum abietinum). Arten är även påträffad på tall, björk, asp, lind, al, bok, avenbok, ek och alm. Skalbaggarna kläcks i juli och övervintrar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· avenbok - Carpinus betulus (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· hägg - Prunus padus (Har betydelse)
· klibbal - Alnus glutinosa (Viktig)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
· viden - Salix (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· violtagging - Trichaptum fuscoviolaceum (Har betydelse)
· violticka - Trichaptum abietinum (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Slutavverkning är förödande för arten. Även gallring inverkar starkt negativt eftersom man därvid ofta tar tillvara liggande stammar så att substrattillgången minskar. Vidare leder gallring till uttorkning, vilket försämrar förutsättningarna för utvecklingen av vedsvampar.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Liggande, svampbevuxna stammar bör lämnas kvar och gallring undvikas - främst i skogsbestånd med riklig förekomst av violticka men även generellt i tät, fuktig skog - till exempel längs bäckdråg. Därigenom gynnar man inte bara denna art utan även många andra med ett likartat levnadssät.

Andersson, B. 1994. Inventering av skalbaggsfaunan i områdena Bjärssjön, Grytsjön, Hinshult, Hultebräan, Millemåla, Mjöshyltan, Stensjön, Vackerslätt. Nybro kommun, 1994.

Baranowski, R. 1975. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 1. Ent. Tidskr. 96: 97–115.

Baranowski, R. 1980. Entomologisk inventering av Birtjärnsberget i Vansbro kommun sommaren 1978.

Information från länsstyrelsen i Kopparbergs län. 1980:5.

Leiler, T.-E. 1947. Bidrag till kännedomen om svenska coleopterers utbredning och levnadssätt. Opusc. Ent. 12: 158.

Lundberg, S. 1956. Iakttagelser över skalbaggar från Norrbotten. Ent. Tidskr. 77: 181–186.

Lundberg, S. 1989. Sällsynta skalbaggar från gammal granskog i Blåkölen-reservatet i Norrbotten. Ent. Tidskr. 110: 139–144.

Nilsson, S. G. & Baranowski, R. 1993. Skogshistorikens betydelse för artsammansättning av vedskalbaggar i urskogsartad blandskog. Ent. Tidskr. 114: 133–146.

Palm, T. 1946. Coleopterfaunan i jämtländsk lavgranskog. I. Träd- och trädsvampfaunan. Ent. Tidskr. 67: 109–139.

Palm, T. 1950. Die Holz- und Rinden-Käfer der nordschwedischen Laubbäume. Meddelanden från Statens Skogsforskningsinstitut 40:2.

Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar. VII. Ent. Tidskr. 74: 8–23.

Palmqvist, S. 1952. Några iakttagelser över fortplantningsbiologien hos Melasis buprestoides L. (Col. Eucnemidae). Opusc. Ent. 17: 71–75.

Pettersson, Roger. 1981. Entomologisk undersökning av urskogen på Vändåtberget. Biologisk grundutbildning, rapportserie 1981:5 Saalas, U. 1923. Die Fichtenkäfer Finlands. 2 delar. Finska Vetenskapliga Akademin, Helsingfors.

Widgren, Åke. 1990. Göholm. Naturvärden och markhistoria. Länsstyrelsen i Blekinge län.

Wikars, L.-O. & Ås, Stefan. 1991. Hotade vedinsekter i fem lövbrännor i norra Hälsingland. Länsstyrelsen i Göteborg 1991:7.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Orchesiini  
  • Släkte
    Orchesia  
  • Art
    Orchesia fasciata, (Illiger, 1798) - gulbandad brunbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.