Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulbrun skålmurkla

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Helvella cupuliformis
Gulbrun skålmurkla Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gulbrun skålmurkla har fruktkroppar som är skålformiga till skivlika, 0,5–2 cm breda. Insidan är blekt brunaktig till gulbrun. Utsidan är slät, fint hårig, grå till gulgrå. Kanten är vanligtvis jämn, ibland inskuren. Foten är 1–1,5 cm hög, 2–6 mm bred, rund eller något tillplattad, som torr ibland med 2–4 otydliga, trubbiga ribbor, gulaktigt vit till gräddfärgad, som torr ibland gråaktigt gul. Gulbrun skålmurkla liknar flikig skålmurkla (H. chinensis) men den senare har mörkt grått till mörkbrunt hymenium och något smalare sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulbrun skålmurkla Observationer i  Sverige för gulbrun skålmurkla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är gulbrun skålmurkla känd från sex äldre och tre aktuella lokaler. Den är funnen i Östergötland, Västmanland, Uppland, Dalarna och Jämtland samt på Öland och Gotland. Samtliga fynd är gamla och härrör från 1930–60 talet. I övrigt är den känd från Norge, Frankrike, Schweiz, Österrike, Italien och f.d. Tjeckoslovakien samt från Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Nedbrytare som växer i barrskog och ädellövskog på kalkrik mark. Få fynd och status och hotbild oklar, men uppenbarligen en mycket sällsynt art. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten växer oftast på bar jord, stundom bland mossa och gräs, under träd och buskar i löv- och barrskog. Det är dock oklart varför så få fyndplatser är kända. Svampen bildar fruktkroppar under juli till oktober.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Pezizomycetes, Ordning Pezizales (skålsvampar), Familj Helvellaceae, Släkte Helvella (hattmurklor), Art Helvella cupuliformis Dissing & Nannf. - gulbrun skålmurkla Synonymer Cyathipodia cupuliformis (Dissing & Nannf.) Breitenb. & F.Kränzl.

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nedbrytare som växer i barrskog och ädellövskog på kalkrik mark. Få fynd och status och hotbild oklar, men uppenbarligen en mycket sällsynt art. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Gulbrun skålmurkla har fruktkroppar som är skålformiga till skivlika, 0,5–2 cm breda. Insidan är blekt brunaktig till gulbrun. Utsidan är slät, fint hårig, grå till gulgrå. Kanten är vanligtvis jämn, ibland inskuren. Foten är 1–1,5 cm hög, 2–6 mm bred, rund eller något tillplattad, som torr ibland med 2–4 otydliga, trubbiga ribbor, gulaktigt vit till gräddfärgad, som torr ibland gråaktigt gul. Gulbrun skålmurkla liknar flikig skålmurkla (H. chinensis) men den senare har mörkt grått till mörkbrunt hymenium och något smalare sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulbrun skålmurkla

Länsvis förekomst och status för gulbrun skålmurkla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulbrun skålmurkla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är gulbrun skålmurkla känd från sex äldre och tre aktuella lokaler. Den är funnen i Östergötland, Västmanland, Uppland, Dalarna och Jämtland samt på Öland och Gotland. Samtliga fynd är gamla och härrör från 1930–60 talet. I övrigt är den känd från Norge, Frankrike, Schweiz, Österrike, Italien och f.d. Tjeckoslovakien samt från Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Pezizomycetes  
  • Ordning
    Pezizales - skålsvampar 
  • Familj
    Helvellaceae  
  • Släkte
    Helvella - hattmurklor 
  • Art
    Helvella cupuliformisDissing & Nannf. - gulbrun skålmurkla
    Synonymer
    Cyathipodia cupuliformis (Dissing & Nannf.) Breitenb. & F.Kränzl.

Arten växer oftast på bar jord, stundom bland mossa och gräs, under träd och buskar i löv- och barrskog. Det är dock oklart varför så få fyndplatser är kända. Svampen bildar fruktkroppar under juli till oktober.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Har betydelse)
Troligen missgynnas arten av ett alltför slutet växttäcke. Avverkning av träd och buskar i omedelbar närhet av växtplatserna inverkar sannolikt negativt på svampen. Lokaler nära bebyggelse hotas främst av exploatering.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Kända lokaler bör återinventeras och artens ekologi utredas. I avvaktan på mer kunskap bör växtplatserna övervakas och, om så är påkallat, skyddas.
Utlländska namn – NO: Trefargemorkel, FI: Vaaleajalkapikarimörsky.

Breitenbach, J. & Kränzlin, F. 1981. Pilze der Schweiz. Band 1. Ascomyceten. Mykologia, Luzern.

Dennis, R.W.G. 1981. British Ascomycetes. J. Cramer, Vaduz.

Dissing, H. 1966. The genus Helvella in Europe with special emphasis on the species found in Norden. Dansk Botanisk Arkiv 25:1.

Dissing, H. & Nannfeldt, J.A. 1966. Helvella cupuliformis sp. nov., H. villosa (Hedw. ex O. Kuntze) comb.

nov., H. macropus (Pers. ex Fr.) Karst. and their allies. Svensk Bot. Tidskr. 60: 325–337.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Gillis Aronsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Pezizomycetes  
  • Ordning
    Pezizales - skålsvampar 
  • Familj
    Helvellaceae  
  • Släkte
    Helvella - hattmurklor 
  • Art
    Helvella cupuliformis, Dissing & Nannf. - gulbrun skålmurkla
    Synonymer
    Cyathipodia cupuliformis (Dissing & Nannf.) Breitenb. & F.Kränzl.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Gillis Aronsson 1997.