Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  guldfransmott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Catastia marginea
Guldfransmott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En lätt igenkännlig art med konstant utseende. Framvingarna är glänsande, mörkt grönsvarta eller blåsvarta. Bakvingarna är svartbruna. Fransarna i båda vingparen är bjärt guldgula. Vingspann 20-22 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för guldfransmott Observationer i  Sverige för guldfransmott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Guldfransmott nämndes som svensk första gången 1915, då Wahlgren (1915) behandlade de svenska motten i serien Svensk Insektsfauna. Han uppgav att arten fanns i ”Lapplands och Jämtlands fjälltrakter; sydligast funnen i Hälsingland”. Efter detta har guldfransmott påträffats i femton landskap och lappmarker med sydgränsen i Uppland-Västmanland-Värmland och nordligaste fyndet har gjorts på fjället Pältsa. Den är mycket lokal och i allmänhet sällsynt, men ibland kan man vissa år se något fler individer på vissa lokaler. Arten är inte funnen i Danmark. I Norge tycks den ha en bicentrisk utbredning, dvs. förekomsterna visar ett större gap i Tröndelag, men detta kan bero på bristande undersökningar. I Finland har den också en utbredningsbild, som tyder på att den kan ha invandrat från två håll, dels från sydost i södra delen, dels från Kolahalvön i norr. Den ser alltså även där ut att ha en bicentrisk utbredning. I övrigt finns den lokalt i europeiska bergstrakter och utbredningen sträcker sig österut till Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Guldfransmottet har tidigare haft en större utbredning i landet och är noterad från Värmland, Västmanland, Uppland vidare norrut. Numera är arten i den sydligaste delen bara känd från två skogsbetade åsar, en i Dalarna och en i Gästrikland. Norrut förekommer guldfransmottet på blomrika torrängar i skogslandet och solvända fjällsluttningar i fjällkedjan, men även i norr är minskningen påtaglig. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (7-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (28-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv)).
Ekologi
I Sverige finner man guldfransmott främst på frodiga, sluttande fjällängar, både på torr och lite fuktigare mark. Den finns också på örtrik, torr eller fuktig ängsmark nedanför fjällen. Den flyger om dagen, men i fjälltrakterna kan man se den också på kvällen i solsken. I mulet väder sitter den stilla i vegetationen. Flygtiden sträcker sig från midsommartid till slutet av juli. Larven är inte beskriven, men den uppges leva på daggkåpa Alchemilla sp. och någon icke specificerad fingerört Potentilla sp. (Hannemann 1964, Palm 1986). Förpuppningen sker vid marken eller under marknivå.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pyralidae (solmott), Släkte Catastia, Art Catastia marginea (Denis & Schiffermüller, 1775) - guldfransmott Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Guldfransmottet har tidigare haft en större utbredning i landet och är noterad från Värmland, Västmanland, Uppland vidare norrut. Numera är arten i den sydligaste delen bara känd från två skogsbetade åsar, en i Dalarna och en i Gästrikland. Norrut förekommer guldfransmottet på blomrika torrängar i skogslandet och solvända fjällsluttningar i fjällkedjan, men även i norr är minskningen påtaglig. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (7-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (28-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv)).
Konventioner Typisk art i 6170 Alpina kalkgräsmarker (Alpin region (ALP))
En lätt igenkännlig art med konstant utseende. Framvingarna är glänsande, mörkt grönsvarta eller blåsvarta. Bakvingarna är svartbruna. Fransarna i båda vingparen är bjärt guldgula. Vingspann 20-22 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för guldfransmott

Länsvis förekomst och status för guldfransmott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för guldfransmott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Guldfransmott nämndes som svensk första gången 1915, då Wahlgren (1915) behandlade de svenska motten i serien Svensk Insektsfauna. Han uppgav att arten fanns i ”Lapplands och Jämtlands fjälltrakter; sydligast funnen i Hälsingland”. Efter detta har guldfransmott påträffats i femton landskap och lappmarker med sydgränsen i Uppland-Västmanland-Värmland och nordligaste fyndet har gjorts på fjället Pältsa. Den är mycket lokal och i allmänhet sällsynt, men ibland kan man vissa år se något fler individer på vissa lokaler. Arten är inte funnen i Danmark. I Norge tycks den ha en bicentrisk utbredning, dvs. förekomsterna visar ett större gap i Tröndelag, men detta kan bero på bristande undersökningar. I Finland har den också en utbredningsbild, som tyder på att den kan ha invandrat från två håll, dels från sydost i södra delen, dels från Kolahalvön i norr. Den ser alltså även där ut att ha en bicentrisk utbredning. I övrigt finns den lokalt i europeiska bergstrakter och utbredningen sträcker sig österut till Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Pyralidae - solmott 
  • Underfamilj
    Phycitinae  
  • Släkte
    Catastia  
  • Art
    Catastia marginea(Denis & Schiffermüller, 1775) - guldfransmott

I Sverige finner man guldfransmott främst på frodiga, sluttande fjällängar, både på torr och lite fuktigare mark. Den finns också på örtrik, torr eller fuktig ängsmark nedanför fjällen. Den flyger om dagen, men i fjälltrakterna kan man se den också på kvällen i solsken. I mulet väder sitter den stilla i vegetationen. Flygtiden sträcker sig från midsommartid till slutet av juli. Larven är inte beskriven, men den uppges leva på daggkåpa Alchemilla sp. och någon icke specificerad fingerört Potentilla sp. (Hannemann 1964, Palm 1986). Förpuppningen sker vid marken eller under marknivå.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Fjällbiotoper

Guldfransmott är beroende av örtrik ängsmark, som försvinner alltmer i och med att extensivt naturbete upphör. Möjligen betyder den pågående klimatförändringen, att rika ängsmarker i fjälltrakterna kommer att beskuggas genom att trädgränsen förskjuts uppåt i höjdled, men effekten av denna utveckling är ännu inte klarlagd.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Särskilt rika förekomster av guldfransmal bör meddelas markägare och långsiktiga planer för att behålla lokalernas karaktär utarbetas, så att fjärilen kan finnas kvar på sådana platser.
Den svenska populationen tillhör f. auriciliella Hb., som kännetecknas av de guldgula fransarna i både fram- och bakvingar. I östra och sydöstra Europas bergstrakter finns huvudformen där bara bakvingarna har guldgula fransar (Spuler 1910).

Gustafsson, B., Bengtsson, B. Å. & Palmqvist, G. 2015 (in prep.). Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Entomologiska Föreningen, Stockholm.

Hannemann, H.-J. 1964. 50. Teil. Kleinschmetterlinge oder Microlepidoptera. II. Die Wickler (s.l.) (Cochylidae und Carposinidae), Die Zünslerartigen (Pyraloidea). - Die Tierwelt Deutschlands und der angrenzenden Meeresteile. Jena.

Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider (Lepidoptera: Pyralidae). Danmarks Dyreliv, Bind 3. Fauna Bøger. Köpenhamn.

Spuler, A. 1913. Die sogenannten Kleinschmetterlinge Europas. Stuttgart.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Wahlgren, E. 1915. Första familjegruppen. Mottfjärilar. Pyralidina. (Catastia marginea). - Ent. Tidskr. 36: 130.

Internet (Februari 2015)

[http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

[http://linnaeus.nrm.se/cgi-bin/virtflor/search.pl?Match=1&Realm=virtflor&Terms=od%F6rt] (Virtuella floran)

[http://www.artportalen.se/ViewSighting/ViewSightingAsMap] (Artportalen)

[http://artskart.artsdatabanken.no/FaneKart.aspx] (Norsk utbredning)

[https://koivu.luomus.fi/english/zoology/entomology/lepidoptera/4.htm] (Finsk utbredning)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Pyralidae - solmott 
  • Underfamilj
    Phycitinae  
  • Släkte
    Catastia  
  • Art
    Catastia marginea, (Denis & Schiffermüller, 1775) - guldfransmott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.