Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  guldkantad rörbock

Organismgrupp Skalbaggar, Bladbaggar Donacia aureocincta
Guldkantad rörbock Skalbaggar, Bladbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd 8,5–9,5 mm. I kroppsform mest lik D. obscura men mindre, blankare och livligare metallisk. Färgen varierar men kroppen är oftast purpurfärgad med halssköldens kanter, täckvingarnas sidor och söm ljusare koppar- eller guldfärgade. Ibland kopparfärgad med gröna kanter och söm, eller grön med guldfärgade kanter och söm. Ben och antenner enfärgat metalliska. Undersidans behåring guldglänsande. Täckvingarnas punktrader innanför skuldran m.el.m. upplösta i oregelbunden punktur. Baklår med en kraftig tand.
Utbredning
Länsvis förekomst för guldkantad rörbock Observationer i  Sverige för guldkantad rörbock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd i norra Sverige från Lappland till Dalarna, möjligen också i Värmland (etiketteringen är osäker). Länge var endast enstaka lokaler kända, men vid ett riktat eftersök i Dalarna under 2016 påträffades arten vid 7 av 29 undersökta sjöar och tjärnar (Ljungberg 2016). Närmast känd från Finland, och där rödlistad som sårbar. Världsutbredningen omfattar förutom Norden endast de norra delarna av Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Larvutvecklingen sker under vattnet på olika arter av starr, vid tjärnar, myrgölar och andra mindre, näringsfattiga vatten med gungflystränder. I Sverige antas värdväxten vara flaskstarr (Carex rostrata). Säkra uppgifter om värdväxt eller detaljer om levnadssätt i övrigt är dock ej kända. Känd genom några få fynd i spridda landskap från Dalarna till Lule lappmark. Mycket få sentida fynd är kända, men arten är säkert starkt förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Larvutvecklingen sker under vattnet på någon eller några olika arter av halvgräs, förmodligen starr (Carex). Arten är påträffad på lågvuxen starrvegetation i kanterna av lösa gungflystränder vid dystrofa småvatten såsom skogstjärnar, myrgölar och flarkar i strängmyrar. Den fullbildade skalbaggen äter pollen. Den påträffas sittande på strand- och vattenvegetation, främst under maj-juni. Fullbildade individer kan också påträffas under hösten, när den nya generationen har kläckt fram.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Småvatten
Småvatten
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· starrar
· starrar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Chrysomelidae (bladbaggar), Släkte Donacia (rörbockar), Art Donacia aureocincta J. Sahlberg, 1921 - guldkantad rörbock Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Larvutvecklingen sker under vattnet på olika arter av starr, vid tjärnar, myrgölar och andra mindre, näringsfattiga vatten med gungflystränder. I Sverige antas värdväxten vara flaskstarr (Carex rostrata). Säkra uppgifter om värdväxt eller detaljer om levnadssätt i övrigt är dock ej kända. Känd genom några få fynd i spridda landskap från Dalarna till Lule lappmark. Mycket få sentida fynd är kända, men arten är säkert starkt förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Längd 8,5–9,5 mm. I kroppsform mest lik D. obscura men mindre, blankare och livligare metallisk. Färgen varierar men kroppen är oftast purpurfärgad med halssköldens kanter, täckvingarnas sidor och söm ljusare koppar- eller guldfärgade. Ibland kopparfärgad med gröna kanter och söm, eller grön med guldfärgade kanter och söm. Ben och antenner enfärgat metalliska. Undersidans behåring guldglänsande. Täckvingarnas punktrader innanför skuldran m.el.m. upplösta i oregelbunden punktur. Baklår med en kraftig tand.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för guldkantad rörbock

Länsvis förekomst och status för guldkantad rörbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för guldkantad rörbock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd i norra Sverige från Lappland till Dalarna, möjligen också i Värmland (etiketteringen är osäker). Länge var endast enstaka lokaler kända, men vid ett riktat eftersök i Dalarna under 2016 påträffades arten vid 7 av 29 undersökta sjöar och tjärnar (Ljungberg 2016). Närmast känd från Finland, och där rödlistad som sårbar. Världsutbredningen omfattar förutom Norden endast de norra delarna av Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Donaciinae - bladbockar 
  • Tribus
    Donaciini  
  • Släkte
    Donacia - rörbockar 
  • Art
    Donacia aureocinctaJ. Sahlberg, 1921 - guldkantad rörbock

Larvutvecklingen sker under vattnet på någon eller några olika arter av halvgräs, förmodligen starr (Carex). Arten är påträffad på lågvuxen starrvegetation i kanterna av lösa gungflystränder vid dystrofa småvatten såsom skogstjärnar, myrgölar och flarkar i strängmyrar. Den fullbildade skalbaggen äter pollen. Den påträffas sittande på strand- och vattenvegetation, främst under maj-juni. Fullbildade individer kan också påträffas under hösten, när den nya generationen har kläckt fram.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Myrbiotoper, Småvatten

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· starrar - Carex (Viktig)
Arten uppehåller sig långt ute i svårtillgängliga gungflyn, och är förmodligen till stor del förbisedd. Habitatkrav, nuvarande status och eventuella hot är därför otillräckligt utredda.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Arten bör inventeras, och dess miljökrav klarläggas.

Nyholm, T. 1950. Zur systematik der nordeuropäischen Donacien. 8th Int. Congress of Entomology.

Ljungberg, H. 2016. Ny kunskap om biologi och förekomst hos tre dåligt kända bladbockar (Coleoptera, Chrysomelidae). – Entomologisk Tidskrift 137 (3): 65-77.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2012, Håkan Ljungberg 2016. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Chrysomelidae - bladbaggar 
  • Underfamilj
    Donaciinae - bladbockar 
  • Tribus
    Donaciini  
  • Släkte
    Donacia - rörbockar 
  • Art
    Donacia aureocincta, J. Sahlberg, 1921 - guldkantad rörbock
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. Rev. Hans-Erik Wanntorp 2012, Håkan Ljungberg 2016. © ArtDatabanken, SLU 2005.