Polymixis flavicincta
Gulfläckigt klippfly
Fjärilar, Nattflyn
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Polymixis, Art Polymixis flavicincta (Denis & Schiffermüller, 1775) - gulfläckigt klippfly Synonymer
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Nationellt utdöd (RE)
-
2005 Nationellt utdöd (RE)
-
2000 Nationellt utdöd (RE)
Dokumentation Gulfläckigt klippfly var enligt äldre uppgifter regelbundet förekommande i södra och östra Skåne samt sannolikt även i Blekinge. Under andra halvan av 1800-talet minskade arten snabbt utan någon uppenbar orsak och har aldrig återfunnits under 1900-talet förutom ett oklart fynd från Göteborgstrakten. Arten, vars larv lever på ett stort antal olika örter, förekommer gärna i anslutning till murar, klipp- eller husväggar. Arten har sedan några år nu även försvunnit från sina enda kvarvarande förekomster inne i samhällen på sydöstra Bornholm. Här har arten troligtvis försvunnit genom att återstående villatomter med ruderatvegetation städas undan och ersättas av välskötta rabatter och gräsmattor. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet.
Länsvis förekomst och status för gulfläckigt klippfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Gulfläckigt klippfly har otvivelaktigt varit en medlem av den svenska faunan. Det uppgavs av Zetterstedt (1785-1874) vara allmänt till tämligen allmänt i Lundatrakten, och försvann någon gång efter 1860. I Lampas katalog (1885) uppges arten från Skåne med hänvisning till Sundevall, som donerat ett exemplar till Riksmuseum. Den är vidare känd från Landskrona och rapporteras av Wallengren från Skåne och Blekinge utan närmare lokalangivelser. Ett enstaka senare fynd från Göteborg, sannolikt Utbynäs, från cirka 1900-1930 får anses mer tillfälligt och eventuellt infört. I likhet med trenden i Sverige har gulfläckigt klippfly gått tillbaka kraftigt i Danmark, där den mellan 1870-1900 var utbredd på Fyn, östra Själland och i Östjylland vid Randers och Fussingö. Endast vid Falsled på södra Fyn förekom arten sparsamt fram till 1925, och den återfanns där även 1956-1957. Arten upptäcktes 1951 på Bornholm, där det tidigare bedrivits ytterst sparsamt av insamling under hösten. Här har arten påträffats på sydöstra kusten mellan Snogebäck och Svaneke, senast rapporterad 2000. Den kunde här under vissa år fram till början av 1990-talet vara relativt talrik, även inne i Neksö samhälle. Därefter har antalet rapporterade individer minskat stadigt och man anser idag att arten är försvunnen från Bornholm. Enstaka modernare fynd har även gjorts på Langeland 1976 och Falster 1983. I Finland är arten endast påträffad en gång på Åland, Lemland 1950. I Baltikum är gulfläckigt klippfly endast påträffad en gång vid Tallin. Arten uppges i litteraturen vara värmeälskande men är uppenbarligen härdig mot högre nederbörd än många rent xerotherma arter. Den har en huvudsakligen västlig och mediterran utbredning i Europa. Längre österut förekommer den endast mycket lokalt på låg höjd över havet i branta sydvända kalkbergsområden. Världsutbredningen omfattar Marocko, Tunisien, hela Västeuropa med nordgräns på östra Irland och i mellersta England, samt vid Östersjökusten i Polen och östra Tyskland och Danmark. I Östeuropa förekommer gulfläckigt klippfly i övrigt endast mycket lokalt i Karpaterna i Polen, Tjeckien och Slovakien, vid Svartahavskusten i Ukraina och längs några floddalar i karstområden i norra f.d. Jugoslavien, Bulgarien och Rumänien. Arten ersätts i östra Medelhavsområdet och västra Asien av den närstående Polymixis rufocincta (Hübner), som är knuten till samma livsmiljö. De båda arterna förekommer tillsammans (sympatriskt) endast inom en relativt smal överlappningszon vid Medelhavskusten. Det gulfläckiga klippflyets tillbakagång i Norden anses bero på klimatkänslighet, samt att arten tidigare i högre grad fann en gynnsam livsmiljö i städer. I Tyskland förekommer gulfläckigt klippfly idag lokalt och sällsynt till mycket sällsynt. I södra England är arten lokal i sydöst, men i övrigt vida utbredd och inte sällsynt. Den är upptagen i Danmarks rödlista som Sällsynt.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljNoctuoidea
-
FamiljNoctuidae - nattflyn
-
UnderfamiljNoctuinae
-
TribusXylenini
-
UndertribusAntitypina
-
SläktePolymixis
-
ArtPolymixis flavicincta(Denis & Schiffermüller, 1775) - gulfläckigt klippfly
Artens livsmiljöer i Syd- och Mellaneuropa är i första hand bergiga områden med sydvända kalkklippväggar på låg nivå över havet, men stenhusbebyggelse förefaller kunna ersätta avsaknaden av nakna bergväggar. Samtliga tidigare kända lokaler i Sverige inklusive de nuvarande i Danmark har sandig jordmån, vilket sannolikt är av vikt. Det sista förekomstområdet på Fyn saknar klippor men har relativt riklig förekomst av stenblock och stenmurar. Larverna är polyfaga och uppges bl.a. leva av videarter Salix spp., skogstry Lonicera xylosteum, berberis Berberis vulgaris, krusbär Ribes uva-crispa, blåklockor Campanula spp., stånds och korsört Senecio spp., skelört Chelidonium majus, cikoria Cichorium intybus, stjärnblommor och arv Stellaria spp., kämpar Plantago spp., samt skräppor och syror Rumex spp. I England utnyttjas även trädgårdsväxterna flerårig pipört Centranthus ruber, Aster novi-belgii och Gaillardia spp. Vid uppfödning från äggstadiet av larver med härstamning från Bornholm föredrog larverna först hallon Rubus idaeus, men bytte som halvvuxna självmant till try Lonicera spp. eller hägg Prunus padus. En grupp larver som tvingades fullfölja sin tillväxt på hallon blev inte fullt utväxta och drabbades av en förhöjd dödlighet. Larvutvecklingen sker under perioden maj till juli och förpuppningen sker i en kokong i jorden. Flygperioden infaller från sista veckan i september till slutet av oktober och fjärilarna lockas till jäst fruktsaft och UV-ljus. Många fynd har även gjorts på husväggar under dagtid i de samhällen på Bornholm där arten förekommer. Övervintringen sker i äggstadiet och detta är sannolikt det klimatkänsligaste stadiet. Möjligen är det uttorkningen vid längre perioder med minusgrader som äggen inte klarar, dock överlever de förmodligen kortare perioder med låga temperaturer. I det område på sydöstra Bornholm där arten förekommer klarar det frostkänsliga fikonträdet Ficus carica att utvecklas till större träd.
Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö
Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Blottad mark, Exploaterad miljö
Substrat/Föda:Ander, K. 1944. Svensk fjärilsforskning 200 år. Opusc. ent. 9(3-4): 57-78.
Bech, K., Christensen, E., Fibiger, M., Helsing, F., Jensen, L.,Knudsen, K., Madsen, A. & Möller, H.E. 1998.
Fund af Storsommerfugle i Danmark 1998. Tillägg till Lepidoptera band VII, nr 7.
Bryk, F. & Nordström, F. 1946. Bibliographische und ikonographische Zusätze zu Frithiof Nordström & Einar Wahlgrens ”Svenska Fjärilar”, unter der Redaktion von Albert Tullgren, mit 50 tafeln von David Ljungdahl. (I. teil.). Ent. Tidskr. 67: 142-153.
Douwes, P., Kaaber, S., Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.
Hoffmeyer, S. 1962. De danske ugler. Universitetsforlaget, Århus.
Koch, M. 1983. Wir bestimmen Schmetterlinge. III teil; Eulenfalter, Neumann-Neudamm Verlag, Radebeul.
Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6(1-3): 1-137.
Madsen, A., Bech, K., Christensen, E., Fibiger, M., Helsing, F., Jensen, L.,Knudsen, K. & Möller, H.E. 2000.
Fund af Storsommerfugle i Danmark 1999. Tillägg till Lepidoptera band VII, nr 9.
Meyrick, E. 1895. British Lepidoptera. MacMillan and co., London.
Nordström, F., Wahlgren, E. & Tullgren, A. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.
Norgaard, I. & Nielsen, P.S. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-86. Lepidopterologisk forening.
Norgaard, I. 1998. Fund af storsommerfugle i Danmark 1987-1996. Lepidopterologisk forening.
Rákosy, L. 1997. Die Noctuiden Rumäniens. Land Oberösterreich, O. Ö. Landesmuseum. Linz.
Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.
Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks dyreliv Bind 5. Apollo books, Stenstrup.
Szyska, P., Madsen, A., Bech, K., Christensen, E., Fibiger, M., Helsing, F., Jensen, L.,Knudsen, K., & Möller, H.E. 2005. Fund af Storsommerfugle i Danmark 2004. Tillägg till Lepidoptera band VIII, nr 9.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1997, 2005, 2007 & 2012.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljNoctuoidea
-
FamiljNoctuidae - nattflyn
-
UnderfamiljNoctuinae
-
TribusXylenini
-
UndertribusAntitypina
-
SläktePolymixis
-
ArtPolymixis flavicincta, (Denis & Schiffermüller, 1775) - gulfläckigt klippfly
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1997, 2005, 2007 & 2012.