Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulgrå lövmätare

Organismgrupp Fjärilar, Mätare Scopula marginepunctata
Gulgrå lövmätare Fjärilar, Mätare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Grundfärgen hos denna mätare är vitgråaktig med mörkare grå fjäll som ger framvingen ett något pudrat intryck. Inre tvärlinjen utgörs endast av en punkt vid framkanten, yttre mellanlinjen är tunn och brungrå och våglinjen ljust gråvit. Mellan ytterkanten och yttre tvärlinjen har vingen ofta en blågrå pudring som är karakteristisk. Både fram- och bakvingarna har små svarta mittfläckar. Gulgrå lövmätare påminner i utseendet om den närbesläktade arten ljusgrå lövmätare Scopula incanata. Den skiljer sig från S. incanata genom sin mindre storlek, de mer otydliga tvärlinjerna, bortsett från kantlinjen alldeles innanför vingfransarna, som är tydligare tecknad. Den har även en tydlig bruntonad nyans medan S. incanata är rent gråfärgad. Helt nykläckta individer av gulgrå lövmätare har en svagt blågrå-gul färgton som snabbt bleks. Äldre, slitna exemplar är mer svårbestämda, men den mindre storleken och den alltmer brun- eller beige färgtonen är ett bra kännetecken. Fjärilarna i den första generationen är större än de i andra generationen. Vingspann 22–26 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulgrå lövmätare Observationer i  Sverige för gulgrå lövmätare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige påträffades arten första gången 6 juni 1954 i branterna vid Kåseberga i sydöstra Skåne. Den konstaterades snart ha bofasta populationer i branterna där och något senare även i branterna vid Löderups strandbad. Enstaka individer har senare även påträffats i det planare Sandhammarsområdet. Arten befinner sig i Sverige och Danmark på sin yttersta NV-gräns i Europa. Den är mycket lokal och påträffas mycket sällan utanför sin egentliga livsmiljö. Den enda miljö som verkar vara tillräckligt klimatiskt gynnsam för arten på våra breddgrader är höga, sydslänter av sandjord mot havet. Vattnet eroderar kontinuerligt det lätta materialet nedifrån, vilket gör livsmiljön mycket brant. Skred skapar regelbundet nya nakna jordfläckar där lågväxt och gles vegetation etablerar sig. Den kraftiga lutningen mot söder och läget vid havet med ytreflexion gör att solinstrålningen, särskilt under vår och höst då solen står lågt, är starkare än i omgivande planare miljöer. Artens utbredning begränsas inte av födovalet eftersom larven lever på ett flertal olika örter som är utbredda i hela södra Skandinavien. Den svenska populationen har, sedan den påträffades 1954 och fram till slutet av 1970-talet, varit ganska stabil. Fjärilen har under denna period någorlunda regelmässigt kunnat påträffas i någorlunda stort antal. Under slutet av 1970-talet och 1980-talet gick populationen kraftigt tillbaka och endast ett fåtal fynd gjordes trots att arten aktivt eftersöktes. Under 1990-talet ökade antalet fynd något, möjligen beroende på att somrarna började bli varmare. Dock påträffades endast 18 individer under perioden 1980–2001. Under 2000 talet har arten blivit något mer frekvent och utbredningsområdet större, bl.a. har den återetablerat sig i branterna vid Löderups strandbad. Sannolikt är detta en effekt av att vädret varit ännu varmare under 2000-talet. Eftersom kaninbetet vid Löderup har upphört sedan slutet av 1990 då kaninpopulationen dog ut, håller denna brant på att växa igen, vilket missgynnar gulgrå lövmätare och övriga värmekrävande arter som förekommer här. Möjligen kan det utökade betet vid Kåseberga från 2004 göra att fler lämpliga livsmiljöer skapas i branterna ovanför fiskeläget, som då var stadda i påtaglig förändring mot mer sluten och ensidig gräsvegetation. Sammantaget är dock livsmiljöer lämpade för gulgrå lövmätare starkt begränsade och utan aktiva åtgärder kan arten mycket snabbt dö ut. I Danmark förekommer arten endast inom ett begränsat område utmed sydkusten på Bornholm vid Arnager där den påträffades första gången under 1950-talet. På andra platser på Bornholm påträffas arten endast sporadiskt, i något större omfattning längs sydkusten. Enstaka spridda fynd har främst gjorts i landets sydöstra delar, på Falsters östsida, Mön och Sydsjälland. I Lettland och Litauen förekommer arten på några starkt begränsade och lokalklimatiskt gynnsamma områden i de sydöstra delarna. Världsutbredningen omfattar Nordafrika, hela Medelhavsområdet och genom Europa norrut till Englands sydkust, Holland, Tyskland och Polen. Österut sträcker sig utbrednings-området genom Turkiet, Ukraina och Ryssland, till Kazakstan, norra Iran och Mongoliet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii,v)c(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Gulgrå lövmätare är endast känd från sydsidan av de blomrika och mycket branta backarna strax väster om Kåseberga till Löderups strandbad på Skånes sydkust. I de branta blomsterhängen lever larverna på gulmåra (Galium verum) och möjligen även backtimjam (Thymus serpyllum). Populationen är mycket liten, men en begränsad påspädning med migration från Bornholm eller Norra Tyskland är sannolik. Arten missgynnades tydligt när betet upphörde (nu återupptaget) på Kåsebergaåsen och branterna började växa igen. Utöver detta kan kaninpesten ha missgynnat arten genom att den slog ut kaninerna. Grävningarna de skapade orsakade en mosaik av varm markyta och nyetablering av värdväxter. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (50-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 36 (10-64) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (12-24) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)c(iii,iv)).
Ekologi
Fjärilen flyger i två generationer per år, den första från slutet av maj till mitten av juni eller midsommar och den andra från början av augusti till början av september. Honan lägger de ovala gulfärgade äggen enstaka på värdväxtens blad eller blommor. Larven lever enligt mellaneuropeisk litteratur på måror Galium spp., fetörtsväxter Sedum spp., kungsmynta Origanum vulgare, backtimjan Thymus serphyllum och malörtväxter t.ex. fältmalört Artemisia campestris. Vilka värdväxter som främst utnyttjas i Sverige är inte känt. Äggen kläcker efter ca 14 dagar och larven tillväxer relativt långsamt, i synnerhet under hösten. Larverna övervintrar knappt halvvuxna. Larven är sannolikt mycket svår att finna i naturen, men bör kunna slaghåvas fram ur vegetationen. Under uppfödning har det noterats att larven blir mer aktiv av direkt solljus. Förpuppningen sker i en kokong på eller i markytan. Fjärilen kläcker under eftermiddagen eller under den tidiga kvällen. Den är huvudsakligen aktiv under natten och lockas relativt villigt till ultraviolett ljus. Emellanåt kan den även hittas under dagtid. På natten kan fjärilar påträffas sittande i vegetationen med utbredda vingar. Kopulerande par sitter i allmänhet nära marken och kan vara svåra att se.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backtimjan
· backtimjan
· fetknoppar
· fetknoppar
· fältmalört
· fältmalört
· gulmåra
· gulmåra
· kungsmynta
· kungsmynta
· måror
· måror
· tvåhjärtbladiga blomväxter
· tvåhjärtbladiga blomväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Geometridae (mätare), Släkte Scopula, Art Scopula marginepunctata (Goeze, 1781) - gulgrå lövmätare Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii,v)c(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Gulgrå lövmätare är endast känd från sydsidan av de blomrika och mycket branta backarna strax väster om Kåseberga till Löderups strandbad på Skånes sydkust. I de branta blomsterhängen lever larverna på gulmåra (Galium verum) och möjligen även backtimjam (Thymus serpyllum). Populationen är mycket liten, men en begränsad påspädning med migration från Bornholm eller Norra Tyskland är sannolik. Arten missgynnades tydligt när betet upphörde (nu återupptaget) på Kåsebergaåsen och branterna började växa igen. Utöver detta kan kaninpesten ha missgynnat arten genom att den slog ut kaninerna. Grävningarna de skapade orsakade en mosaik av varm markyta och nyetablering av värdväxter. Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (50-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-3). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 36 (10-64) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (12-24) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer i antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)c(iii,iv)).
Grundfärgen hos denna mätare är vitgråaktig med mörkare grå fjäll som ger framvingen ett något pudrat intryck. Inre tvärlinjen utgörs endast av en punkt vid framkanten, yttre mellanlinjen är tunn och brungrå och våglinjen ljust gråvit. Mellan ytterkanten och yttre tvärlinjen har vingen ofta en blågrå pudring som är karakteristisk. Både fram- och bakvingarna har små svarta mittfläckar. Gulgrå lövmätare påminner i utseendet om den närbesläktade arten ljusgrå lövmätare Scopula incanata. Den skiljer sig från S. incanata genom sin mindre storlek, de mer otydliga tvärlinjerna, bortsett från kantlinjen alldeles innanför vingfransarna, som är tydligare tecknad. Den har även en tydlig bruntonad nyans medan S. incanata är rent gråfärgad. Helt nykläckta individer av gulgrå lövmätare har en svagt blågrå-gul färgton som snabbt bleks. Äldre, slitna exemplar är mer svårbestämda, men den mindre storleken och den alltmer brun- eller beige färgtonen är ett bra kännetecken. Fjärilarna i den första generationen är större än de i andra generationen. Vingspann 22–26 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulgrå lövmätare

Länsvis förekomst och status för gulgrå lövmätare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulgrå lövmätare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige påträffades arten första gången 6 juni 1954 i branterna vid Kåseberga i sydöstra Skåne. Den konstaterades snart ha bofasta populationer i branterna där och något senare även i branterna vid Löderups strandbad. Enstaka individer har senare även påträffats i det planare Sandhammarsområdet. Arten befinner sig i Sverige och Danmark på sin yttersta NV-gräns i Europa. Den är mycket lokal och påträffas mycket sällan utanför sin egentliga livsmiljö. Den enda miljö som verkar vara tillräckligt klimatiskt gynnsam för arten på våra breddgrader är höga, sydslänter av sandjord mot havet. Vattnet eroderar kontinuerligt det lätta materialet nedifrån, vilket gör livsmiljön mycket brant. Skred skapar regelbundet nya nakna jordfläckar där lågväxt och gles vegetation etablerar sig. Den kraftiga lutningen mot söder och läget vid havet med ytreflexion gör att solinstrålningen, särskilt under vår och höst då solen står lågt, är starkare än i omgivande planare miljöer. Artens utbredning begränsas inte av födovalet eftersom larven lever på ett flertal olika örter som är utbredda i hela södra Skandinavien. Den svenska populationen har, sedan den påträffades 1954 och fram till slutet av 1970-talet, varit ganska stabil. Fjärilen har under denna period någorlunda regelmässigt kunnat påträffas i någorlunda stort antal. Under slutet av 1970-talet och 1980-talet gick populationen kraftigt tillbaka och endast ett fåtal fynd gjordes trots att arten aktivt eftersöktes. Under 1990-talet ökade antalet fynd något, möjligen beroende på att somrarna började bli varmare. Dock påträffades endast 18 individer under perioden 1980–2001. Under 2000 talet har arten blivit något mer frekvent och utbredningsområdet större, bl.a. har den återetablerat sig i branterna vid Löderups strandbad. Sannolikt är detta en effekt av att vädret varit ännu varmare under 2000-talet. Eftersom kaninbetet vid Löderup har upphört sedan slutet av 1990 då kaninpopulationen dog ut, håller denna brant på att växa igen, vilket missgynnar gulgrå lövmätare och övriga värmekrävande arter som förekommer här. Möjligen kan det utökade betet vid Kåseberga från 2004 göra att fler lämpliga livsmiljöer skapas i branterna ovanför fiskeläget, som då var stadda i påtaglig förändring mot mer sluten och ensidig gräsvegetation. Sammantaget är dock livsmiljöer lämpade för gulgrå lövmätare starkt begränsade och utan aktiva åtgärder kan arten mycket snabbt dö ut. I Danmark förekommer arten endast inom ett begränsat område utmed sydkusten på Bornholm vid Arnager där den påträffades första gången under 1950-talet. På andra platser på Bornholm påträffas arten endast sporadiskt, i något större omfattning längs sydkusten. Enstaka spridda fynd har främst gjorts i landets sydöstra delar, på Falsters östsida, Mön och Sydsjälland. I Lettland och Litauen förekommer arten på några starkt begränsade och lokalklimatiskt gynnsamma områden i de sydöstra delarna. Världsutbredningen omfattar Nordafrika, hela Medelhavsområdet och genom Europa norrut till Englands sydkust, Holland, Tyskland och Polen. Österut sträcker sig utbrednings-området genom Turkiet, Ukraina och Ryssland, till Kazakstan, norra Iran och Mongoliet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Sterrhinae  
  • Tribus
    Scopulini  
  • Släkte
    Scopula  
  • Art
    Scopula marginepunctata(Goeze, 1781) - gulgrå lövmätare

Fjärilen flyger i två generationer per år, den första från slutet av maj till mitten av juni eller midsommar och den andra från början av augusti till början av september. Honan lägger de ovala gulfärgade äggen enstaka på värdväxtens blad eller blommor. Larven lever enligt mellaneuropeisk litteratur på måror Galium spp., fetörtsväxter Sedum spp., kungsmynta Origanum vulgare, backtimjan Thymus serphyllum och malörtväxter t.ex. fältmalört Artemisia campestris. Vilka värdväxter som främst utnyttjas i Sverige är inte känt. Äggen kläcker efter ca 14 dagar och larven tillväxer relativt långsamt, i synnerhet under hösten. Larverna övervintrar knappt halvvuxna. Larven är sannolikt mycket svår att finna i naturen, men bör kunna slaghåvas fram ur vegetationen. Under uppfödning har det noterats att larven blir mer aktiv av direkt solljus. Förpuppningen sker i en kokong på eller i markytan. Fjärilen kläcker under eftermiddagen eller under den tidiga kvällen. Den är huvudsakligen aktiv under natten och lockas relativt villigt till ultraviolett ljus. Emellanåt kan den även hittas under dagtid. På natten kan fjärilar påträffas sittande i vegetationen med utbredda vingar. Kopulerande par sitter i allmänhet nära marken och kan vara svåra att se.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backtimjan - Thymus serpyllum (Har betydelse)
· fetknoppar - Sedum (Har betydelse)
· fältmalört - Artemisia campestris (Har betydelse)
· gulmåra - Galium verum (Viktig)
· kungsmynta - Origanum vulgare (Har betydelse)
· måror - Galium (Har betydelse)
· tvåhjärtbladiga blomväxter - Magnoliopsida (Viktig)
Arten är mycket sol- och värmekrävande dess livsrum begränsas därför till branta sydvända sandsluttningar vid havsstranden. Främsta hotet är igenväxning av lämpliga rasbranter av högre gräs och örter som konkurrerar ut den lägre örtvegetationen. Artens långsiktiga överlevnad förutsätter att ras av tillräckligt stora sandsjok kontinuerligt skapar nya öppna sandytor med efterföljande kolonisering av en lågvuxen konkurrenssvag vegetation. Eventuella hinder skapade för att minska havets erosion av slänterna skulle förhindra nyskapandet av livsmiljöer och därmed minska artens framtida livsutrymme ytterligare. Det kan förmodas att den sedan relativt lång tid upphörda beteshävden i Kåsebergasluttningarna bidragit till igenväxning och en ogynnsam stabilisering av markytan. Under 1970-talet var delar av dessa sluttningar fortfarande präglade av betesdjurens serpentinstigar som skapade små avsatser och små skredytor. En kraftig storm under tidigt 1970-tal förändrade kustlinjen vid Löderup kraftigt och bidrog sannolikt till mer omfattande skred på Kåsebergaåsen strax efter betesdriftens upphörande. Studier av artens förekomster på Bornholm vid flera tillfällen av en av författarna har visat att arten enbart uppträder i de partier av sluttningarna som relativt nyligen varit utsatta för sandskred och snart därefter återkoloniserats av lågvuxen örtvegetation, bl.a. av Sedum-arter.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Åtgärder som förhindrar sandskred bör undvikas inom artens förekomstområde. Istället bör uppkomsten av sådana naturliga effekter underlättas genom, t.ex. återupptagen beteshävd av nötkreatur. Försök med extensivt bete bör även prövas på någon av de angränsande branterna där arten idag inte förekommer. Betesdjurens störning genom tramp i de branta sluttningarna skulle i viss utsträckning ersätta ras genom att skapa små öppna sandpartier och därigenom gynna den låga örtvegetationen. Om inte beteshävd kan utföras kan möjligen andra typer av aktiv markstörning ge arten bättre förutsättningar att överleva i landet på sikt. Försök med bränning av de partier av sluttningarna som börjat växa igen och där arten tidigare förekommit bör övervägas för magra ut marken och förhindra att förna ansamlas. Detta gäller i synnerhet Löderupsåsen eftersom denna är stadd i stark igenväxning genom att kaninbetet upphört. Bränning kan lämpligen också göras på några avsnitt av åsen mellan Kåseberga och Löderup för att nyskapa lämpliga livsmiljöer. En undersökning av artens nuvarande status och ekologi är angeläget.
Ingvar Svensson har bidragit med värdefulla upplysningar om artens svenska förekomster.

Buszko, J. & Nowacki, J. 2000. The Lepidoptera of Poland. A Distributional Checklist. Polish Entomological Monographs 1. Poznan & Torun (Polskie Towarzystwo Entomologiczne).

Ebert, G. (Ed.), 2001. Die Schmetterlinge Baden-Württembergs. Band 8: Nachtfalter VI. [Geometridae]. Stuttgart (Eugen Ulmer GmbH & Co.).

Gaedike, R. & Heinicke, W. (Ed.). 1999. Verzeichnis der Schmetterlinge Deutschlands (Entomofauna Germanica 3). Ent. Nachr. Ber. (Dresden) Beiheft 5: 1-216.

Forster, W. & Wohlfahrt, T. A. 1981. Die Schmetterlinge Mitteleuropas. Spanner (Geometridae). Stuttgart (Franckh´sche Verlagshandlung).

Hausmann, A. 2004. The Geometrid Moths of Europe vol 4. Apollo Books. Stenstrup.

Hoffmeyer, S. 1960. De danske målere. Ed. 2 [1966]. Aarhus (Universitetsforlaget i Aarhus)

Ivinskis, P. 1993. Check-List of Lithuanian Lepidoptera (Lietuvos Drugiu Sarasas). Vilnius (Ekologijos Institutas).

Luig, J. & Kesküla, T. 1995. Catalogus Lepidopterorum Estoniae. Tartu (Tartu Ülikooli Kirjastuse trükikoda), 130 pp. [In Estonian and English]

Palmqvist, G. 1993. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1992. Ent. Tidskr. 114(1-2): 37-42.

Palmqvist, G. 1996. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1995. Ent. Tidskr. 117(1-2): 35-48.

Palmqvist, G. 1998. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1997. Ent. Tidskr. 119(1): 13-27.

Palmqvist, G. 2001. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2000. Ent. Tidskr. 122(1-2): 41-55.

Palmqvist, G. 2002. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 2001. Ent. Tidskr. 123(1-2): 53-63.

Porter, J. 1997. The Colour Identification Guide to Caterpillars of the British Isles (Macrolepidoptera). Harmondsworth.

Ryrholm, N. 1995. Intressanta fynd av storfjärilar (Macrolepidoptera) i Sverige 1994. Ent. Tidskr. 116(1-2): 31-45.

Savenkov, N., Šulcs, I., Kerppola, S. & Huldén, L. 1996. Checklist of Latvian Lepidoptera - Latvijas Taurinu Katalogs. Baptria 21(3a): 1-71.

Skou, P. 1984. Nordens målere. Håndbog over de danske og fennoskandiske arter af Drepanidae og Geometridae (Lepidoptera). København & Svendborg .

Skov- och Naturstyrelsen. 1997. Rødliste 1997 over planter og dyr i Danmark. www.sns.dk/natur/rodlist/htm.

Svensson, I. 1957. De senaste tio årens nytillskott av svenska storfjärilar (Lep.). Opusc. ent. 12(2-3): 143-160.

Viidalepp, J. 1996. Checklist of the Geometridae (Lepidoptera) of the former U.S.S.R. Stenstrup.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Hydén & Nils Ryrholm 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Sterrhinae  
  • Tribus
    Scopulini  
  • Släkte
    Scopula  
  • Art
    Scopula marginepunctata, (Goeze, 1781) - gulgrå lövmätare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Hydén & Nils Ryrholm 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.