Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulhalsad ängsskinnbagge

Organismgrupp Halvvingar, Skinnbaggar Halticus luteicollis
Gulhalsad ängsskinnbagge Halvvingar, Skinnbaggar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Släktet Halticus utseendet avviker från andra ängsskinnbaggar, arterna är mycket korta och breda och påminner om jordloppor. Bakbenen är förtjockade och ger arterna förmåga att hoppa likt jordloppor. Hos den gulhalsade ängsskinnbaggen är huvudet rödgult. Halsskölden är rödgul med svart bakkant. Skutellen och täckvingarna är svarta med bronsaktigt skimmer. Antennerna är långa. Benen är gulröda med svarta teckningar. Kroppslängd 2,5–3,5 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulhalsad ängsskinnbagge Observationer i  Sverige för gulhalsad ängsskinnbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Gulhalsad ängsskinnbagge är i Sverige funnen på fåtal lokaler i Skåne, Öland, och Södermanland. De sentida fynden är endast från Öland (1940, 1956, 1976, 2014), de övriga fynden är från 1800-talet. Arten är funnen i Danmark och vidare söderut ner till Nordafrika, och österut till Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(i,ii,iv)+2ab(i,ii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Funnen på 7 lokaler i Skåne, Småland, Öland, Södermanland, tre fynd är från 1800-talet. I senare tid endast på Öland (1940,1956,1976, 2014), där den eftersökts, och även sentida fynd i Småland (1997). Arten påträffas oftast vid varma vindskyddade lövskogsbryn. Värdväxter ej klarlagda, svenska fynd på Galium mollugo, Geranium sanguineum. Kan ha drabbats av förändringar i jordbrukslandskapet som gjort att lämpliga kantzoner försvunnit. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1500 (1500-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iv)+2ab(i,ii,iv)).
Ekologi
Ängskinnbaggar livnär sig på att suga ut blad, stjälkar, frukter. Gulhalsad ängsskinnbagge är en värmeälskande art som i Sverige funnen på bla måra (Galium mollugo), blodnäva (Geranium sanguineum). I Tyskland även funnen på skogsklematis (Clematis vitalba). Arten påträffas oftast vid håvning i varma vindskyddade lövskogsbryn (England). Övervintrar som ägg. Vuxna individer påträffas från slutet av juni till början av september.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· blodnäva
· blodnäva
· gulmåra
· gulmåra
· skogsklematis
· skogsklematis
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hemiptera (halvvingar), Familj Miridae (ängsskinnbaggar), Släkte Halticus, Art Halticus luteicollis (Panzer, 1804) - gulhalsad ängsskinnbagge Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(i,ii,iv)+2ab(i,ii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Funnen på 7 lokaler i Skåne, Småland, Öland, Södermanland, tre fynd är från 1800-talet. I senare tid endast på Öland (1940,1956,1976, 2014), där den eftersökts, och även sentida fynd i Småland (1997). Arten påträffas oftast vid varma vindskyddade lövskogsbryn. Värdväxter ej klarlagda, svenska fynd på Galium mollugo, Geranium sanguineum. Kan ha drabbats av förändringar i jordbrukslandskapet som gjort att lämpliga kantzoner försvunnit. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1500 (1500-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (8-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iv)+2ab(i,ii,iv)).
Släktet Halticus utseendet avviker från andra ängsskinnbaggar, arterna är mycket korta och breda och påminner om jordloppor. Bakbenen är förtjockade och ger arterna förmåga att hoppa likt jordloppor. Hos den gulhalsade ängsskinnbaggen är huvudet rödgult. Halsskölden är rödgul med svart bakkant. Skutellen och täckvingarna är svarta med bronsaktigt skimmer. Antennerna är långa. Benen är gulröda med svarta teckningar. Kroppslängd 2,5–3,5 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulhalsad ängsskinnbagge

Länsvis förekomst och status för gulhalsad ängsskinnbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulhalsad ängsskinnbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Gulhalsad ängsskinnbagge är i Sverige funnen på fåtal lokaler i Skåne, Öland, och Södermanland. De sentida fynden är endast från Öland (1940, 1956, 1976, 2014), de övriga fynden är från 1800-talet. Arten är funnen i Danmark och vidare söderut ner till Nordafrika, och österut till Kaukasus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Heteroptera - skinnbaggar 
  • Infraordning
    Cimicomorpha  
  • Överfamilj
    Miroidea  
  • Familj
    Miridae - ängsskinnbaggar 
  • Underfamilj
    Orthotylinae  
  • Släkte
    Halticus  
  • Art
    Halticus luteicollis(Panzer, 1804) - gulhalsad ängsskinnbagge

Ängskinnbaggar livnär sig på att suga ut blad, stjälkar, frukter. Gulhalsad ängsskinnbagge är en värmeälskande art som i Sverige funnen på bla måra (Galium mollugo), blodnäva (Geranium sanguineum). I Tyskland även funnen på skogsklematis (Clematis vitalba). Arten påträffas oftast vid håvning i varma vindskyddade lövskogsbryn (England). Övervintrar som ägg. Vuxna individer påträffas från slutet av juni till början av september.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· blodnäva - Geranium sanguineum (Viktig)
· gulmåra - Galium verum (Viktig)
· skogsklematis - Clematis vitalba (Viktig)
Svårt att specificera hot mot arten, men arten kan ha drabbats av förändringar i jordbrukslandskapet som gjort att lämpliga kantzoner försvunnit. Arten har en fragmentarisk utbredning och är därför extra sårbar.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Lämplig hävd av lokaler där arten påträffas, lövskogsbryn och häckar med måra-vegetation. Bättre kunskap krävs om artens utbredning och biologi för att fastställa lämpliga åtgärder

Gaun, S. 1974. Blomsteræger. Danmarks Fauna 81. Dansk Naturhistorisk Forening. Köpenhamn.

Skipper, L.: Danmarks blomstertæger. 2013. Apollo booksellers. 1-407.

Southwood, T.R.E. & Leston, D. 1959. Land and water bugs of the British isles. Frederick Warne and co. Ltd., London.

Wachmann, E., Melber, A. & Deckert, J. 2004. Wanzen 2. Die Tierwelt Deutschland 75: 1-294.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hemiptera - halvvingar 
  • Underordning
    Heteroptera - skinnbaggar 
  • Infraordning
    Cimicomorpha  
  • Överfamilj
    Miroidea  
  • Familj
    Miridae - ängsskinnbaggar 
  • Underfamilj
    Orthotylinae  
  • Släkte
    Halticus  
  • Art
    Halticus luteicollis, (Panzer, 1804) - gulhalsad ängsskinnbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.