Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulnosad smalvingefluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Astiosoma rufifrons
Gulnosad smalvingefluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Detta är en liten gulbrun fluga, ca 2 mm lång, med rödbrunt huvud och gula kroppssidor. Vingarna är glasklara. Familjen smalvingeflugor inräknar åtta svenska arter, alla små slanka flugor, men bara en tillhör släktet Astiosoma. Arten kan bestämmas med hjälp av Papp (1998).
Utbredning
Länsvis förekomst för gulnosad smalvingefluga Observationer i  Sverige för gulnosad smalvingefluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Endast ett svenskt exemplar är känt, taget inomhus i fönster i Halland, Enslöv 1959 (Andersson 1962). Arten är totalt sett enbart känd från f.d. Jugoslavien, Tjeckien och England.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Det enda kända fyndet är från Halland (Enslöv 1959) men det det finns ingen information om habitat eller substrat. Attraheras till brandfält enligt engelska uppgifter, men artens biologi och aktuell förekomst är väsentligen okända. Med största sannolikhet reproducerande i landet men förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Artens larvutveckling är okänd, men flera av de andra arterna inom familjen lever i fruktkroppar av olika svampar. Några är kända från vedlevande tickor eller under död bark. Flera av arterna är kända för att lägga extremt stora ägg (0,5 mm) i relation till som ringa kroppsstolek. De flugor som påträffats i England togs alla i anslutning till aska efter risbränning. Det fanns även anledning att förmoda att de attraherades av savflöden från tall. Sannolikt gynnades arten av ljungbränning som tidigare bedrevs i stora delar av Västsverige. Denna skötselmetod har minskat kraftigt under 1900-talet och har i stort sett upphört i hela Sverige, utom på vissa militära skjutfält där närmast årlig bränning praktiseras på målområdena. Bränning som viktig skötselmetod och restaureringsåtgärd för ljunghed och sandhed har under senare år uppmärksammats och har återintroducerats främst i Halland.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Asteiidae (smalvingeflugor), Släkte Astiosoma, Art Astiosoma rufifrons Duda, 1927 - gulnosad smalvingefluga Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Det enda kända fyndet är från Halland (Enslöv 1959) men det det finns ingen information om habitat eller substrat. Attraheras till brandfält enligt engelska uppgifter, men artens biologi och aktuell förekomst är väsentligen okända. Med största sannolikhet reproducerande i landet men förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Detta är en liten gulbrun fluga, ca 2 mm lång, med rödbrunt huvud och gula kroppssidor. Vingarna är glasklara. Familjen smalvingeflugor inräknar åtta svenska arter, alla små slanka flugor, men bara en tillhör släktet Astiosoma. Arten kan bestämmas med hjälp av Papp (1998).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulnosad smalvingefluga

Länsvis förekomst och status för gulnosad smalvingefluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulnosad smalvingefluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast ett svenskt exemplar är känt, taget inomhus i fönster i Halland, Enslöv 1959 (Andersson 1962). Arten är totalt sett enbart känd från f.d. Jugoslavien, Tjeckien och England.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Opomyzoidea  
  • Familj
    Asteiidae - smalvingeflugor 
  • Släkte
    Astiosoma  
  • Art
    Astiosoma rufifronsDuda, 1927 - gulnosad smalvingefluga

Artens larvutveckling är okänd, men flera av de andra arterna inom familjen lever i fruktkroppar av olika svampar. Några är kända från vedlevande tickor eller under död bark. Flera av arterna är kända för att lägga extremt stora ägg (0,5 mm) i relation till som ringa kroppsstolek. De flugor som påträffats i England togs alla i anslutning till aska efter risbränning. Det fanns även anledning att förmoda att de attraherades av savflöden från tall. Sannolikt gynnades arten av ljungbränning som tidigare bedrevs i stora delar av Västsverige. Denna skötselmetod har minskat kraftigt under 1900-talet och har i stort sett upphört i hela Sverige, utom på vissa militära skjutfält där närmast årlig bränning praktiseras på målområdena. Bränning som viktig skötselmetod och restaureringsåtgärd för ljunghed och sandhed har under senare år uppmärksammats och har återintroducerats främst i Halland.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Arten förmodas enligt de engelska fynden vara brandgynnad och har därför missgynnats av allt mer väl utvecklad skogsbrandbekämpning och av minskad frekvens ljunghedsbränning och fagning av trädbärande ängsmark, samt övergivandet av traditionella brandrelaterade jordbruks-metoder som svedjning.
Artens biologi behöver utforskas. Arten bör uppmärksammas i samband med risbränning, naturvårdsbränning och skogsbränder. Den gynnas troligen främst av regelbundet återkommande bränning, t.ex. risbränning i lövängar eller bränning av ljunghedar och andra betesmarker.

Andersson, H. 1962. Sällsynta eller för Sverige nya tvåvingar (Diptera). Opusc. ent. 27: 62–64.

Chandler, P.J. 1978. A revision of the British Asteiidae (Diptera) including two additions to the British list.

Proc. Brit. Ent. Nat. Hist. Soc. 1978: 23–34.

Papp, L. 1998. Family Asteiidae. In: Papp, L. & Darvas, B. (eds): Contributions to a Manual of Palaearctic Diptera. Vol. 3., Higher Brachycera. Science Herald, Budapest, pp. 295–303.

Rohácek, J., Kubík, Š. & Barták, M. 2005: Asteiidae. In Barták M. & Kubík Š. (eds): Diptera of Podyjí National Park and its Environs. Ceská zemedelská univerzita v Praze, Praha, pp. 309–311.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hugo Andersson 1993. Rev. Björn Cederberg 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Opomyzoidea  
  • Familj
    Asteiidae - smalvingeflugor 
  • Släkte
    Astiosoma  
  • Art
    Astiosoma rufifrons, Duda, 1927 - gulnosad smalvingefluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hugo Andersson 1993. Rev. Björn Cederberg 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.