Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulsparv

Organismgrupp Fåglar Emberiza citrinella
Gulsparv Fåglar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långstjärtad fältsparv, som i alla dräkter känns igen på gula inslag i dräkten och på roströd övergump. Hos hanarna är huvudet och bröstet klart citrongult med varierande mycket grå teckningar på kinderna och gråstreckad hjässa. Vissa har i stort sett helt gult huvud. På hösten och vintern är de liksom honorna mer gråtonade och streckade. Ungfåglar kan i det närmaste sakna gult. Sången är lätt att känna igen, en strof med 6-10 korta toner varav den sista är utdragen; gulsparven brukar sägas vara fågeln som ”räknar”: ”ett-två-tre-fyr-fem-sex-sjuuu”.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulsparv Observationer i  Sverige för gulsparv
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd i hela Sverige utom i fjällen, men sparsammare i Norrlands inland. Från början av 1980-talet har antalet gulsparvar halverats i Sverige, och under perioden 2005-2014 har minskningen varit omkring 40%. År 2012 uppskattade man antalet till 900 000 par, men nuvarande population är troligen betydligt lägre. Arten har minskat påtagligt även i Danmark, Norge och Finland och ett flertal andra europeiska länder sedan 1980. Under 1950- och 1960-talet var gulsparven en av de fågelarter som drabbades hårdast av betningen av spannmål med metylkvicksilver, och på många håll försvann den nästan helt. När betningen förbjöds återhämtade sig dock stammen fort. Gulsparven finns i övrigt över hela Europa förutom medelhavsregionen och längst i norr, samt österut till centrala Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2b
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Gulsparv häckar i skogsbryn och buskmarker, särskilt i anslutning till odlad mark, samt på hyggen. Den förekommer över hela landet med undantag av fjällen. Populationens nuvarande storlek är endast drygt hälfen av dess storlek för 30 år sedan. Minskningstaktens omfattning under de senaste tio åren (tre generationer) medför att den nu uppfyller kriterierna för att rödlistas som VU (LC 2010). Orsakerna till minskningen är okända men kan ha med rationalisering och ändrade brukningsmetoder inom jordbruket att göra. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 38 (30-55) % under de senaste 10 åren. Arten uppvisar en påtaglig minskning även i Danmark, Polen och Norge men anses vara stabil i Finland. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex (standardrutter - svensk häckfågeltaxering). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2b).
Ekologi
Häckar i olika typer av öppna miljöer med inslag av träd och buskar. Talrikast i anslutning till jordbruksmarker i södra och mellersta Sverige samt utmed norrlandskusten. Den är också vanlig på hyggen (särskilt sådana med enstaka kvarlämnade träd), kraftledningsgator och andra öppna eller halvöppna områden, dock helst i närheten av odlingsmarker. Den är en av de talrikaste fågelarterna på jordbruksmark, särskilt i mellanbygderna. I optimala åkermiljöer - med inslag av åkerholmar, bryn och buskmarker - finns rapporter om upp till 30 par/km2, men tätheterna är oftast lägre. Inventeringar i Skåne på 2000-talet visade att tätherna varierade från 1,5 par/km2 i de mest intensivt brukade områdena till 9 par/km2 på jordbruksmark i mellanbygderna. Gulsparven är också vanlig på hyggen, kraftledningsgator och andra öppna eller halvöppna områden. Tätheterna där är i samma storleksordning som på jordbruksmark, men betydligt lägre på hyggen i Norrlands inland. Den kan även förekomma i fjällbjörksbältet, vid bebyggelse. Normalt häckar den inte på myrar eller andra blöta marker. Födan består hos vuxna gulsparvar till helt övervägande del av frön och växtdelar, där spannmål (främst havre) är ett viktigt inslag. Den föredrar därför jordbruksområden där det odlas spannmål. Ungarna matas på insekter, framför allt fjärilar (larver och imagos), skalbaggar och steklar. Vintertid födosöker den flockvis, ibland i tusental på t.ex. oskördade havreåkrar men oftare i grupper om 10-50 individer. De nyttjar gärna fågelmatningar, om det erbjuds havre eller annan spannmål.
Boet läggs på marken eller lågt i buske, ofta vid en stenmur, i ett dike, skogsbryn eller liknande. Oftast 3-5 ägg per kull, som ruvas i 11-14 dagar. Ungarna blir flygga efter knappt två veckor, men är beroende av föräldrarna för ytterligare en dryg vecka.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Barrskog
Barrskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· insekter
· insekter
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bladmossor
· bladmossor
· blomväxter
· blomväxter
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
· häst
· häst
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Aves (fåglar), Ordning Passeriformes (tättingar), Familj Emberizidae (fältsparvar), Släkte Emberiza, Art Emberiza citrinella Linnaeus, 1758 - gulsparv Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2b
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Gulsparv häckar i skogsbryn och buskmarker, särskilt i anslutning till odlad mark, samt på hyggen. Den förekommer över hela landet med undantag av fjällen. Populationens nuvarande storlek är endast drygt hälfen av dess storlek för 30 år sedan. Minskningstaktens omfattning under de senaste tio åren (tre generationer) medför att den nu uppfyller kriterierna för att rödlistas som VU (LC 2010). Orsakerna till minskningen är okända men kan ha med rationalisering och ändrade brukningsmetoder inom jordbruket att göra. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 38 (30-55) % under de senaste 10 åren. Arten uppvisar en påtaglig minskning även i Danmark, Polen och Norge men anses vara stabil i Finland. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex (standardrutter - svensk häckfågeltaxering). Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2b).
Konventioner Bernkonventionens bilaga II
Fridlysning Fridlyst enl. 4 § Artskyddsförordningen. Räknas även som vilt, vilket betyder att den är fredad men kan vara jaktbar enligt jaktförordningen eller jaktlagen.
En långstjärtad fältsparv, som i alla dräkter känns igen på gula inslag i dräkten och på roströd övergump. Hos hanarna är huvudet och bröstet klart citrongult med varierande mycket grå teckningar på kinderna och gråstreckad hjässa. Vissa har i stort sett helt gult huvud. På hösten och vintern är de liksom honorna mer gråtonade och streckade. Ungfåglar kan i det närmaste sakna gult. Sången är lätt att känna igen, en strof med 6-10 korta toner varav den sista är utdragen; gulsparven brukar sägas vara fågeln som ”räknar”: ”ett-två-tre-fyr-fem-sex-sjuuu”.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulsparv

Länsvis förekomst och status för gulsparv baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulsparv

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd i hela Sverige utom i fjällen, men sparsammare i Norrlands inland. Från början av 1980-talet har antalet gulsparvar halverats i Sverige, och under perioden 2005-2014 har minskningen varit omkring 40%. År 2012 uppskattade man antalet till 900 000 par, men nuvarande population är troligen betydligt lägre. Arten har minskat påtagligt även i Danmark, Norge och Finland och ett flertal andra europeiska länder sedan 1980. Under 1950- och 1960-talet var gulsparven en av de fågelarter som drabbades hårdast av betningen av spannmål med metylkvicksilver, och på många håll försvann den nästan helt. När betningen förbjöds återhämtade sig dock stammen fort. Gulsparven finns i övrigt över hela Europa förutom medelhavsregionen och längst i norr, samt österut till centrala Asien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes - benfiskar 
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Diapsida - diapsider 
  • Ranglös
    Archosauria - arkosaurier 
  • Ranglös
    Dinosauria - dinosaurier 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Passeriformes - tättingar 
  • Familj
    Emberizidae - fältsparvar 
  • Släkte
    Emberiza  
  • Art
    Emberiza citrinellaLinnaeus, 1758 - gulsparv

Häckar i olika typer av öppna miljöer med inslag av träd och buskar. Talrikast i anslutning till jordbruksmarker i södra och mellersta Sverige samt utmed norrlandskusten. Den är också vanlig på hyggen (särskilt sådana med enstaka kvarlämnade träd), kraftledningsgator och andra öppna eller halvöppna områden, dock helst i närheten av odlingsmarker. Den är en av de talrikaste fågelarterna på jordbruksmark, särskilt i mellanbygderna. I optimala åkermiljöer - med inslag av åkerholmar, bryn och buskmarker - finns rapporter om upp till 30 par/km2, men tätheterna är oftast lägre. Inventeringar i Skåne på 2000-talet visade att tätherna varierade från 1,5 par/km2 i de mest intensivt brukade områdena till 9 par/km2 på jordbruksmark i mellanbygderna. Gulsparven är också vanlig på hyggen, kraftledningsgator och andra öppna eller halvöppna områden. Tätheterna där är i samma storleksordning som på jordbruksmark, men betydligt lägre på hyggen i Norrlands inland. Den kan även förekomma i fjällbjörksbältet, vid bebyggelse. Normalt häckar den inte på myrar eller andra blöta marker. Födan består hos vuxna gulsparvar till helt övervägande del av frön och växtdelar, där spannmål (främst havre) är ett viktigt inslag. Den föredrar därför jordbruksområden där det odlas spannmål. Ungarna matas på insekter, framför allt fjärilar (larver och imagos), skalbaggar och steklar. Vintertid födosöker den flockvis, ibland i tusental på t.ex. oskördade havreåkrar men oftare i grupper om 10-50 individer. De nyttjar gärna fågelmatningar, om det erbjuds havre eller annan spannmål.
Boet läggs på marken eller lågt i buske, ofta vid en stenmur, i ett dike, skogsbryn eller liknande. Oftast 3-5 ägg per kull, som ruvas i 11-14 dagar. Ungarna blir flygga efter knappt två veckor, men är beroende av föräldrarna för ytterligare en dryg vecka.

Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Buskmark

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog, Trädbärande gräsmark, Barrskog, Ädellövskog, Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper, Sötvattensstrand, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Har betydelse)
· insekter - Hexapoda (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bladmossor - Bryophyta (Har betydelse)
· blomväxter - Angiospermae (Viktig)
Efterlämningar av djur (Viktig)
· häst - Equus caballus (Har betydelse)
Orsakerna till minskningen är inte studerade i detalj i Sverige men utifrån studier i bl.a. Storbritannien är det sannolikt den beror helt på förändringar i jordbrukslandskapet. I slättbygderna innebär intensifieringen av jordbruket mindre mat och färre boplatser, på grund av användning av bekämpningsmedel mot insekter, mer ensartad odling (antingen spannmål eller vallodling), borttagande eller igenväxning av kantzoner, åkerholmar och andra småbiotoper samt färre stubbåkrar vintertid. I skogs- och mellanbygder är nerläggning av jordbruk, minskad odling av spannmål och igenväxning av småbiotoper de största problemen.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Åtgärder krävs i jordbrukslandskapet för att stoppa minskningen hos gulsparv och många andra arter. Användningen av bekämpningsmedel bör minska, särskilt av insekticider. Ytterligare information krävs för att förhindra användning på olämpliga platser eller vid fel tidpunkt. Ökad andel ekologiskt jordbruk är positivt. Småbiotoper ska inte tas bort och bör skötas extensivt. Spara enstaka buskar och träd i betesmarker, utmed diken och vägar. Oskördade delar av fält eller särskilt anlagda så kallade fågelåkrar är positivt för många övervintrande fågelarter.
Utländska namn - NO: Gulspurv, DK: Gulspurv, FI: Keltasirkku, GB: Yellowhammer.

BirdLife International 2004. Birds in Europe: population estimates, trends and conservation status. BirdLife International, Cambridge, U.K.

Cramp, S. & Perrins, C. M. (reds) 1994. The Birds of the Western Palearctic, vol. IX. Buntings and New World Warblers. Oxford University Press, Oxford.

Eggers, S., Eriksson, S. & Haldén, P. 2009. Faktablad gulsparv. Fågelskådare och lantbrukare i samarbete - kommunikation och naturvård i jordbrukslandskapet. Sveriges Ornitologiska Förening & Hushållningssällskapet.

Ottosson, U., Ottvall, R., Elmberg, J., Green, M., Gustafsson, R., Haas, F., Holmqvist, N., Lindström, Å., Nilsson, L., Svensson, M., Svensson, S. & Tjernberg, M. 2012. Fåglarna i Sverige - antal och förekomst. - Sveriges Ornitologiska förening. Halmstad.

Sandkvist, M., Pärt, T., Wretenberg, J. & Söderström, B. 2005. Häckfåglar i jordbrukslandskapet. Rapport, Länsstyrelsen i Skåne län.

Stolt, B.-O. 1988. Gulsparv Emberiza citrinella. I: Andersson, S. (red). Fåglar i jordbrukslandskapet. Sveriges Ornitologiska förening. Stockholm.

Svensson, S., Svensson, M. & Tjernberg, M. 1999. Svensk Fågelatlas. Sveriges Ornitologiska förening, ArtDatabanken & Lunds universitet. Stockholm.

Valkama, J., Vepsäläinen, V. & Lehikoinen, A. 2011. The Third Finnish Breeding Bird Atlas. Finnish Museum of Natural History and Ministry of Environment. [http://atlas3.lintuatlas.fi] (cited 2015-04-20)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Grahn 2015-06-23. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes - benfiskar 
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Diapsida - diapsider 
  • Ranglös
    Archosauria - arkosaurier 
  • Ranglös
    Dinosauria - dinosaurier 
  • Klass
    Aves - fåglar 
  • Ordning
    Passeriformes - tättingar 
  • Familj
    Emberizidae - fältsparvar 
  • Släkte
    Emberiza  
  • Art
    Emberiza citrinella, Linnaeus, 1758 - gulsparv
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Grahn 2015-06-23. © ArtDatabanken, SLU 2015.