Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulvit blekspik

Organismgrupp Lavar Sclerophora pallida
Gulvit blekspik Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gulvit blekspik Sclerophora pallida är en knappnålslav med insänkt bål och ljust gula, i väta nästan genomskinliga, apothecieskaft. Arten känns vanligen igen på den tydligt blekgula till vita pruinan (mjöl-lika beläggningen) som täcker huvudets (apotheciets) undersida. Hos unga apothecier är även ovansidan av apothecierna gul medan äldre har ett ljusbrunt till svagt rosa mazaedium (spormassa; K+ purpur) som kontrasterar mot apotheciets ganska välutvecklade och pruinösa undersida och kant. Apothecierna blir 0,4-0,7 mm höga. Sporerna är relativt stora och klotformade, 7,2-8,4 µm i diameter. Bålen av gulvit blekspik innehåller, liksom övriga arter i släktet blekspikar, trentepohlioida alger. Släktet blekspikar har alla svagt genomskinliga, bruna till gulvita skaft förutom rödbrun blekspik S. coniophaea som har svart skaft. De blekgula apothecieskaften och att huvudets undersida har en blekgul-vit pruina är unikt för arten och gör den lätt att känna igen i fält.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulvit blekspik Observationer i  Sverige för gulvit blekspik
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Gulvit blekspik har en sydlig utbredning i Sverige och förekommer från Skåne till Gästrikland med enstaka utpostlokaler i Dalarna (Hermansson m.fl. 2008) och Hälsingland (Artportalen 2016). Gulvit blekspik är i södra delarna av Sverige den vanligaste arten av blekspikar Sclerophora. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Gulvit blekspik har rapporterats från Danmark, Norge och Finland. Den är rödlistad i Danmark (Regionalt utdöd RE, Wind & Pihl 2010), Norge (Nära hotad NT, Timdal 2015) och Finland (Sårbar VU, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar Europa, Asien och Nordamerika (Tibell 1999).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
Arten är fortfarande den vanligaste arten i släktet blekspikar Sclerophora. Arten växer på gamla ädellövträd i öppna och ofta svagt dammimpregnerade lägen. Omkring 60% av den svenska populationen växer på ask och 25% på alm varför askskottsjuka och almsjuka är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (3000-9000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (1000-3000). Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 40 (30-50) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (30-50) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3c+4c).
Ekologi
Rikliga förekomster av gulvit blekspik finns främst på öppet stående, grova ädellövträd av framförallt ask och alm samt ibland även på lönn. Arten förekommer ofta i hagmarker, lövängar, parker och i alléer. Lokalerna är ofta påverkade av damm från omgivande åkrar och grusvägar. Alla blekspikar Sclerophora är utmärkta indikatorer på höga naturvärden och de är samtliga signalarter (Nitare 2000). Ibland förekommer flera blekspiksarter tillsammans i samma bestånd eller t.o.m. på samma träd. På träd och i bestånd där arten förekommer påträffas ofta en rad andra rödlistade eller ovanliga lavar, t.ex. andra blekspikar Sclerophora spp., almlav Gyalecta ulmi (rödlistad som Sårbar VU), skorpgelélav Rostania occultata (rödlistad som Nära hotad NT), grynig filtlav Peltigera collina (rödlistad som Nära hotad NT) samt flera arter av njurlavar Nephroma spp.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Levande träd
Levande träd
· ask
· ask
· skogsalm
· skogsalm
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Coniocybomycetes, Ordning Coniocybales, Familj Coniocybaceae, Släkte Sclerophora (blekspikar), Art Sclerophora pallida (Pers.) Y.J.Jao & Spooner - gulvit blekspik Synonymer Coniocybe nivea (Hoffm.) Arnold non Tuck. & Mont., Coniocybe curta H.Magn., Trichia nivea Hoffm., blekspik, Sclerophora nivea (Hoffm.) Tibell, Roesleria pallida (Pers.) Sacc., rotklubba

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)

Dokumentation Arten är fortfarande den vanligaste arten i släktet blekspikar Sclerophora. Arten växer på gamla ädellövträd i öppna och ofta svagt dammimpregnerade lägen. Omkring 60% av den svenska populationen växer på ask och 25% på alm varför askskottsjuka och almsjuka är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (3000-9000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (1000-3000). Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 40 (30-50) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (30-50) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3c+4c).
Konventioner Typisk art i 6530 Lövängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Gulvit blekspik Sclerophora pallida är en knappnålslav med insänkt bål och ljust gula, i väta nästan genomskinliga, apothecieskaft. Arten känns vanligen igen på den tydligt blekgula till vita pruinan (mjöl-lika beläggningen) som täcker huvudets (apotheciets) undersida. Hos unga apothecier är även ovansidan av apothecierna gul medan äldre har ett ljusbrunt till svagt rosa mazaedium (spormassa; K+ purpur) som kontrasterar mot apotheciets ganska välutvecklade och pruinösa undersida och kant. Apothecierna blir 0,4-0,7 mm höga. Sporerna är relativt stora och klotformade, 7,2-8,4 µm i diameter. Bålen av gulvit blekspik innehåller, liksom övriga arter i släktet blekspikar, trentepohlioida alger. Släktet blekspikar har alla svagt genomskinliga, bruna till gulvita skaft förutom rödbrun blekspik S. coniophaea som har svart skaft. De blekgula apothecieskaften och att huvudets undersida har en blekgul-vit pruina är unikt för arten och gör den lätt att känna igen i fält.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gulvit blekspik

Länsvis förekomst och status för gulvit blekspik baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulvit blekspik

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Gulvit blekspik har en sydlig utbredning i Sverige och förekommer från Skåne till Gästrikland med enstaka utpostlokaler i Dalarna (Hermansson m.fl. 2008) och Hälsingland (Artportalen 2016). Gulvit blekspik är i södra delarna av Sverige den vanligaste arten av blekspikar Sclerophora. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Gulvit blekspik har rapporterats från Danmark, Norge och Finland. Den är rödlistad i Danmark (Regionalt utdöd RE, Wind & Pihl 2010), Norge (Nära hotad NT, Timdal 2015) och Finland (Sårbar VU, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar Europa, Asien och Nordamerika (Tibell 1999).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Sclerophora - blekspikar 
  • Art
    Sclerophora pallida(Pers.) Y.J.Jao & Spooner - gulvit blekspik
    Synonymer
    Coniocybe nivea (Hoffm.) Arnold non Tuck. & Mont.
    Coniocybe curta H.Magn.
    Trichia nivea Hoffm.
    blekspik
    Sclerophora nivea (Hoffm.) Tibell
    Roesleria pallida (Pers.) Sacc.
    rotklubba

Rikliga förekomster av gulvit blekspik finns främst på öppet stående, grova ädellövträd av framförallt ask och alm samt ibland även på lönn. Arten förekommer ofta i hagmarker, lövängar, parker och i alléer. Lokalerna är ofta påverkade av damm från omgivande åkrar och grusvägar. Alla blekspikar Sclerophora är utmärkta indikatorer på höga naturvärden och de är samtliga signalarter (Nitare 2000). Ibland förekommer flera blekspiksarter tillsammans i samma bestånd eller t.o.m. på samma träd. På träd och i bestånd där arten förekommer påträffas ofta en rad andra rödlistade eller ovanliga lavar, t.ex. andra blekspikar Sclerophora spp., almlav Gyalecta ulmi (rödlistad som Sårbar VU), skorpgelélav Rostania occultata (rödlistad som Nära hotad NT), grynig filtlav Peltigera collina (rödlistad som Nära hotad NT) samt flera arter av njurlavar Nephroma spp.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Lövskog

Substrat/Föda:
Levande träd (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
Omkring 60 % av den svenska populationen växer på ask och 25 % på alm varför askskottsjuka och almsjuka är de största hoten. Igenväxning av halvöppna trädbärande miljöer utgör också ett hot mot arten. Arten kan visserligen förekomma i skuggiga naturskogsartade ädellövskogsmiljöer, men då mest som små och spridda populationer. Arten växer oftast på gamla grovbarkiga träd varför avverkning av gamla ädellövträd utgör ett hot.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Aktuella förekomster bör skyddas, speciellt förekomster som inte växer på alm och ask. Eftersom alm- och askskottsjukan är det allvarligaste hotet är åtgärder för att motverka dessa sjukdomar mycket viktigt. Det är angeläget att få fram lämpliga åtgärder för att bevara och utveckla populationer av ask och alm, eller andra trädslag med likartad barkstruktur. Igenväxning av sådana miljöer och landskap där arten förekommer motverkas bäst genom bete eller annan hävd.
Utländska namn - DK: gulmelet blegnålelav, NO: bleikdoggnål, FI: kalvashuhmarjäkälä.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se] [uttag 2016-10-08].

Hermansson, J., Bratt, L. & Oldhammer, B. 2008. Hotade och sällsynta växter i Dalarna, del 2 - lavar och mossor. Dalarnas Botaniska Förening.

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Tibell, L. 1999. Caliciales. Nordic Lichen Flora 1: 20-70. Uddevalla.

Timdal, E. 2015. Lav ('Lichenes'). Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken [[http://www.artsdatabanken.no/Rodliste/Artsgruppene/Lav]]. [uttag 2016-10-08].

Wind, P. & Pihl, S. (red.) 2010. Den danske rødliste. Danmarks Miljøundersøgelser, Aarhus Universitet [2004]-. redlist.dmu.dk [http://redlist.dmu.dk/] (opdatered april 2010) [uttag 2016-10-08]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svante Hultengren & Göran Thor

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Sclerophora - blekspikar 
  • Art
    Sclerophora pallida, (Pers.) Y.J.Jao & Spooner - gulvit blekspik
    Synonymer
    Coniocybe nivea (Hoffm.) Arnold non Tuck. & Mont.
    Coniocybe curta H.Magn.
    Trichia nivea Hoffm.
    blekspik
    Sclerophora nivea (Hoffm.) Tibell
    Roesleria pallida (Pers.) Sacc.
    rotklubba
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svante Hultengren & Göran Thor