Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hänggräs

Organismgrupp Kärlväxter Arctophila fulva
Hänggräs Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hänggräs är ett flerårigt gräs med långa jordstammar och upp till 1 m långa, mångbladiga strån. Bladen är omkring en halv centimeter breda, långspetsade och ofta rödaktiga. Vippan är lång och gulaktig med tunna, utstående eller oftast slakt hängande grenar. De 2–7-blommiga småaxen är borstlösa, något plattade och har skärmfjäll som är trubbiga, brett hinnkantade och mycket kortare än småaxet. Ytteragnarna är håriga vid basen.
Utbredning
Länsvis förekomst för hänggräs Observationer i  Sverige för hänggräs
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Hänggräs har varit känt från ett 30-tal lokaler i Norrbotten, dels längs kusten från Ersnäs, sydväst om Luleå, till Haparanda, dels längs Torneälven norrut till nordligaste Övertorneå socken. Flertalet av lokalerna i Torneälven låg kring Övertorneå. Merparten av dem var försvunna redan i början på 1960-talet och mellan mitten 1970-talet och 2002 saknas fynd från Torneälven, trots många försök. Även förekomsterna vid kusten har minskat i antal och hänggräs är idag endast känt från 6 lokaler. I Finland växer hänggräset numera endast vid Limingoviken nära Uleåborg från att tidigare varit känt från andra lokaler nära Uleåborg och längs finska sidan av Torneälven. Dock hittades en ny riklig lokal på finska sidan 2002 i höjd med Hedenäset på svenska sidan. Ett mindre bestånd hittades även på svenska sidan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Hänggräs är en konkurrenssvag pionjärväxt på blöta, blottlagda stränder. Finns kvar på 3-4 lokaler i nordligaste Bottenviken samt möjligen ännu på en lokal vid Torne älv. Fanns i början och mitten av 1900-talet på åtskilliga lokaler längs Torne älv och på ytterligare lokaler vid Bottenviken. I dagsläget verkar igenväxning på grund av ohävd vara det främsta hotet. Finns ett åtgärdsprogram som är framtaget för att gynna arten, och den ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (250-7500). Antalet lokalområden i landet skattas till 5. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2100 (1800-2500) km² och förekomstarean (AOO) till 48 (40-60) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Hänggräs växer längs stränder vid älvar och älvutlopp i Bottenviken och är mycket konkurrenskänslig. Flera av de försvunna lokalerna har tidigare varit betade eller slagna. Underlaget verkar spela mindre roll då arten växer på både mycket lösa rent organiska bottnar/stränder och rent oorganiska sandbottnar. Flertalet lokaler är både påverkade av kraftiga vattenståndsfluktuationer och isskjuvning. Det senare åstadkommer renskrapad strand och anses därför gynna hänggräsets etablering.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Havsstrand
Havsstrand
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Poaceae (gräs), Släkte Arctophila (hänggrässläktet), Art Arctophila fulva (Trin.) Andersson - hänggräs Synonymer Colpodium malmgrenii N. J. Anderss., Colpodium fulvum (Trin.) Griseb.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Hänggräs är en konkurrenssvag pionjärväxt på blöta, blottlagda stränder. Finns kvar på 3-4 lokaler i nordligaste Bottenviken samt möjligen ännu på en lokal vid Torne älv. Fanns i början och mitten av 1900-talet på åtskilliga lokaler längs Torne älv och på ytterligare lokaler vid Bottenviken. I dagsläget verkar igenväxning på grund av ohävd vara det främsta hotet. Finns ett åtgärdsprogram som är framtaget för att gynna arten, och den ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (250-7500). Antalet lokalområden i landet skattas till 5. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2100 (1800-2500) km² och förekomstarean (AOO) till 48 (40-60) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5, 7. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Hänggräs är ett flerårigt gräs med långa jordstammar och upp till 1 m långa, mångbladiga strån. Bladen är omkring en halv centimeter breda, långspetsade och ofta rödaktiga. Vippan är lång och gulaktig med tunna, utstående eller oftast slakt hängande grenar. De 2–7-blommiga småaxen är borstlösa, något plattade och har skärmfjäll som är trubbiga, brett hinnkantade och mycket kortare än småaxet. Ytteragnarna är håriga vid basen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hänggräs

Länsvis förekomst och status för hänggräs baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hänggräs

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Hänggräs har varit känt från ett 30-tal lokaler i Norrbotten, dels längs kusten från Ersnäs, sydväst om Luleå, till Haparanda, dels längs Torneälven norrut till nordligaste Övertorneå socken. Flertalet av lokalerna i Torneälven låg kring Övertorneå. Merparten av dem var försvunna redan i början på 1960-talet och mellan mitten 1970-talet och 2002 saknas fynd från Torneälven, trots många försök. Även förekomsterna vid kusten har minskat i antal och hänggräs är idag endast känt från 6 lokaler. I Finland växer hänggräset numera endast vid Limingoviken nära Uleåborg från att tidigare varit känt från andra lokaler nära Uleåborg och längs finska sidan av Torneälven. Dock hittades en ny riklig lokal på finska sidan 2002 i höjd med Hedenäset på svenska sidan. Ett mindre bestånd hittades även på svenska sidan.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Arctophila - hänggrässläktet 
  • Art
    Arctophila fulva(Trin.) Andersson - hänggräs
    Synonymer
    Colpodium malmgrenii N. J. Anderss.
    Colpodium fulvum (Trin.) Griseb.

Hänggräs växer längs stränder vid älvar och älvutlopp i Bottenviken och är mycket konkurrenskänslig. Flera av de försvunna lokalerna har tidigare varit betade eller slagna. Underlaget verkar spela mindre roll då arten växer på både mycket lösa rent organiska bottnar/stränder och rent oorganiska sandbottnar. Flertalet lokaler är både påverkade av kraftiga vattenståndsfluktuationer och isskjuvning. Det senare åstadkommer renskrapad strand och anses därför gynna hänggräsets etablering.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand, Sötvatten, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Havsstrand, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Orsaken till att hänggräset minskat så kraftigt är troligen den minskade hävden av de strandnära ängarna, i synnerhet verkar detta gälla efter Torneälven. För intensivt bete har även i något fall förstört förekomster. I dagsläget verkar igenväxningen vara det främsta hotet. Möjligen kan även exploatering vara problem lokalt, främst kring Haparanda.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Stor negativ effekt)
För de kvarvarande lokalerna av hänggräs har vi ett internationellt ansvar så att de både skyddas och bevaras på ett lämpligt sätt. Mycket viktigt är även att återinventera de äldre lokalerna, främst efter Bottenvikskusten. Ett åtgärdsprogram för hänggräs har upprättats och ger förslag på lämpliga åtgärder. Floraväktare bör övervaka arten.

Åtgärdsprogram Fastställt
Hänggräs är fridlyst. Den omfattas av EU´s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura 2000. Arten är fridlyst. Det är underarten ssp. pendulina, älvhänggräs, som förekommer i Sverige och Finland. Underarten ssp. fulva är arktiskt cirkumpolär och förekommer närmast på Svalbard och i Ryssland. I Norge (Kautokeino i Finnmark) finns en lokalgrupp där populationen uppvisar en avvikande morfologi. Utländska namn – NO: Hengjegras, DK: Hængegræs, FI: Pohjansorsimo.

Elven, R. 1983. Slutten for hengegraset i Kautokeino? Polarflokken 7: 110–111.

Elven, R. & Johansen, V. 1981. Hengegras - Arctophila fulva - ny for Norge. Blyttia 39: 27–31.

Ericson, L. & Wallentinus, H.-G. 1979. Sea-shore vegetation around the Gulf of Bothnia. Guide for the International Society for Vegetation Science, July-August 1977. Wahlenbergia 5.

Hammarsjö, C. & Zethraeus, U. 2005. Inventering av kända hänggräslokaler. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Rapport 2/2003.

Kemppainen, E. 1995. Mitä kuuluu uhanalaisille putkilokasveille ja niiden suojelulle. Lutukka 11: 3–20.

Lid, J. & Lid, D. T. 1994. Norsk flora. 6. utgåve ved Reidar Elven. Oslo.

Lohammar, G. 1930. Några märkliga växtfynd. Svensk Bot. Tidskr. 24: 560–566.

Långström, E. 2005. Åtgärdsprogram för bevarande av hänggräs (Arctophila fulva var. pendulina). Naturvårdsverket. Rapport 5421.

Lönnqvist, O. 1964. Floran i Övertorneåtrakten i Norrbotten. Svensk Bot. Tidskr. 58: 371–408.

Pekkari, S. 2002. Hänggräs då och nu i Haparandaområdet. En snart försvunnen art? Nordrutan 7: 14–16.

Rautianien, P. 2002. Forskning och skyddsåtgärder av hänggräs i Finland. Nordrutan 7: 11–13.

Siira, J. 1994. The occurrences and ecology of Arctophila fulva (Poaceae) on the Liminka Bay (The Gulf of Bothnia). Aquilo Ser. Bot. 33: 107–120.

Stenberg, L. 1996. Resumé av 1996:års inventeringar i Norrbotten. Nordrutan 1 (3): 31–50.

Stenberg, L., Thörn, N. & Westerberg, S. 1993. 23 nya kärlväxter rapporteras från landskapet Norrbotten. Svensk Bot. Tidskr. 87: 19–24.

Väre, H. 1991. Onko pohjansorsimo (Arctophila fulva) hävinnyt Suomesta Tornionjoen varrelta? Lutukka 7: 81–86.

Väre, H. 1997. Pohjansorsimo. I. Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset kasvimme. Helsingfors.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson & Lena Jonsell 1996. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Arctophila - hänggrässläktet 
  • Art
    Arctophila fulva, (Trin.) Andersson - hänggräs
    Synonymer
    Colpodium malmgrenii N. J. Anderss.
    Colpodium fulvum (Trin.) Griseb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson & Lena Jonsell 1996. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.