Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hässlestävmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Psamathocrita osseella
Hässlestävmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En oansenlig liten fjäril som lätt kan förväxlas med en enfärgad säckmal. Variationen i färgskalan är ganska stor och fjärilen kan ibland vara nästan benfärgad, ibland brungrå. Den vanligaste färgvarianten är att huvudet och mellankroppen är gråa med en beige ton. Framvingen är normalt ljust beige med en del ljust bruna fjäll inblandade så att diffusa längsstråk kan skönjas. Nära basen är vingen gråaktig vid framkanten. Vingfransarna är gråa. Vingspann 9-12 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för hässlestävmal Observationer i  Sverige för hässlestävmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjärilen hittades i Sverige första gången på Öland 1980, då Hans Hellberg fann den i en hasseldunge (hässle) vid Törnbottens stugby i Algutsrums socken. Där har den alltsedan dess påträffats så gott som varje år. Därefter har den också påträffats vid Rönnerums fornby i Högsrums socken och vid Lenstad i Torslunda socken. Detta är de enda kända förekomsterna av hässlestävmal i Norden. Lokalen vid Högsrum kan numera vara utgången då ett kraftigt bete har gjort att fältskiktet där är ytterst tillbakaträngt. Då den upptäcktes i Sverige 1980 var arten bara känd från ett fåtal platser i Europa, men har sedan rapporterats från flera länder. Den är i övrigt bara funnen i åtta europeiska länder med en mycket bred lucka från Polen och söderut. Fyndlokalerna ligger mycket isolerade från varandra och arten anses allmänt som sällsynt med stora krav på sitt habitat.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Förekommer i Mittlandsskogen på Öland som en reliktpopulation i halvöppna hassellundar. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-8). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 60 (20-100) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (8-32) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)).
Ekologi
I Sverige finns hässlestävmal bara i gamla hasselbestånd med mycket lång kontinuitet, kanske flera tusen år gamla. Den förekommer i de glesare partierna med visst solnedsläpp, där det bl.a. växer lundskafting Brachypodium sylvaticum och vårärt Lathyrus vernus som den kan håvas från under eftermiddagen. Fjärilen flyger i första halvan av juni. Larvens värdväxt är okänd. Vid en undersökning på en känd lokal vid Rönnerum på Öland snittades stjälken på ett stort antal lundskaftingsplantor, men ingen larv kunde hittas. Utomlands har arten helt andra preferenser på sitt habitat. I östra Mellaneuropa tros den tillhöra saltpåverkade fuktområden, och man har antagit att kungsmynta Origanum vulgare kan vara en värdväxt. I Frankrike och Spanien har den bl.a. påträffats i skogstäpp på kalkrik mark glest bevuxen med ek och där det växte timjan Thymus spp. och mängder av ärtväxter.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Buskmark
Buskmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gräs
· gräs
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Psamathocrita, Art Psamathocrita osseella (Stainton, 1860) - hässlestävmal Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Förekommer i Mittlandsskogen på Öland som en reliktpopulation i halvöppna hassellundar. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-8). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 60 (20-100) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (8-32) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)).
En oansenlig liten fjäril som lätt kan förväxlas med en enfärgad säckmal. Variationen i färgskalan är ganska stor och fjärilen kan ibland vara nästan benfärgad, ibland brungrå. Den vanligaste färgvarianten är att huvudet och mellankroppen är gråa med en beige ton. Framvingen är normalt ljust beige med en del ljust bruna fjäll inblandade så att diffusa längsstråk kan skönjas. Nära basen är vingen gråaktig vid framkanten. Vingfransarna är gråa. Vingspann 9-12 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hässlestävmal

Länsvis förekomst och status för hässlestävmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hässlestävmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjärilen hittades i Sverige första gången på Öland 1980, då Hans Hellberg fann den i en hasseldunge (hässle) vid Törnbottens stugby i Algutsrums socken. Där har den alltsedan dess påträffats så gott som varje år. Därefter har den också påträffats vid Rönnerums fornby i Högsrums socken och vid Lenstad i Torslunda socken. Detta är de enda kända förekomsterna av hässlestävmal i Norden. Lokalen vid Högsrum kan numera vara utgången då ett kraftigt bete har gjort att fältskiktet där är ytterst tillbakaträngt. Då den upptäcktes i Sverige 1980 var arten bara känd från ett fåtal platser i Europa, men har sedan rapporterats från flera länder. Den är i övrigt bara funnen i åtta europeiska länder med en mycket bred lucka från Polen och söderut. Fyndlokalerna ligger mycket isolerade från varandra och arten anses allmänt som sällsynt med stora krav på sitt habitat.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anomologinae  
  • Släkte
    Psamathocrita  
  • Art
    Psamathocrita osseella(Stainton, 1860) - hässlestävmal

I Sverige finns hässlestävmal bara i gamla hasselbestånd med mycket lång kontinuitet, kanske flera tusen år gamla. Den förekommer i de glesare partierna med visst solnedsläpp, där det bl.a. växer lundskafting Brachypodium sylvaticum och vårärt Lathyrus vernus som den kan håvas från under eftermiddagen. Fjärilen flyger i första halvan av juni. Larvens värdväxt är okänd. Vid en undersökning på en känd lokal vid Rönnerum på Öland snittades stjälken på ett stort antal lundskaftingsplantor, men ingen larv kunde hittas. Utomlands har arten helt andra preferenser på sitt habitat. I östra Mellaneuropa tros den tillhöra saltpåverkade fuktområden, och man har antagit att kungsmynta Origanum vulgare kan vara en värdväxt. I Frankrike och Spanien har den bl.a. påträffats i skogstäpp på kalkrik mark glest bevuxen med ek och där det växte timjan Thymus spp. och mängder av ärtväxter.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog, Buskmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
· gräs - Poaceae (Har betydelse)
Omfattande totalavverkning av hasselbestånd är med stor sannolikhet förödande för arten, då den aldrig hittats utanför hässlen. Överbete på kända lokaler eller exploatering av markerna är troligen mycket ogynnsamt. Så länge fjärilens levnadssätt inte är känt är det svårt att precisera andra typer av hot som kan finnas.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
En undersökning av artens autekologi är nödvändig, så att man kan upprätta lämpliga skötselplaner för de områden där arten har påträffats. Länsstyrelsen i Kalmar län bör initiera någon form av bevakning och utredning av de kända områdena där hässlestävmal finns, och med markägaren komma överens om lämplig skötsel.

Elsner, G., Huemer, P. & Tokár, Z. 1999. Die Palpenmotten (Lepidoptera, Gelechiidae) Mitteleuropas. Bratislava. 208 s.

Fauna Europaea (mars 2012). [http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

[http://www.hantsmoths.org.uk/species/0842.php]

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994; Bengt Å. Bengtsson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anomologinae  
  • Släkte
    Psamathocrita  
  • Art
    Psamathocrita osseella, (Stainton, 1860) - hässlestävmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1989. Rev. Ingvar Svensson 1994; Bengt Å. Bengtsson 2012.