Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hålrot

Organismgrupp Kärlväxter Aristolochia clematitis
Hålrot Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hålrot är en flerårig, kal ört med ett säreget och omisskännligt utseende. Från en jordstam stiger en upp till 1 meter hög upprätt stjälk med ett stort antal strödda blad. Bladen är långskaftade och har en stor, hjärtlik skiva med en bred, djup inskärning vid basen. De 2–3 cm långa, svavelgula blommorna är rörformade, med uppsvälld bas och tunglik läpp, och sitter 2–8 tillsammans i bladvecken. Insidan av blommornas rör är täckta av nedåtriktade hår som hindrar besökande insekter att ta sig ut innan blomman blivit pollinerad. Först då vissnar håren och pollinatören kan fortsätta till nästa blomma där samma procedur upprepas.
Utbredning
Länsvis förekomst för hålrot Observationer i  Sverige för hålrot
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Hålrot har påträffats som förvildad eller kvarstående på ett fåtal platser i landet. Aktuella förekomster är kända från Skåne (7 lokaler), Gotland (1 lokal), Närke (1), Södermanland (2), Uppland (2) och Västmanland (3 lokaler). I Danmark är den känd från omkring 30 lokaler, de flesta på Östjylland och på öarna, i Norge har den påträffats på några få lokaler vid Oslofjorden. Hålrot är ursprunglig i östra och sydöstra Europa norrut till Baltikum. I övriga Europa anses den i huvudsak vara förvildad och naturaliserad från tidigare odling. Den är även införd till Nordamerika. Där hålrot väl slagit sig ner har den genom sina förvedade jordstammar en god förmåga att bilda livskraftiga bestånd. Flera av lokalerna för är utan tvekan mycket gamla. Exempelvis fann Linnélärjungen Peter Forsskål hålrot i Helsingborg 1761 och fortfarande finns den kvar på flera platser i staden. I en park vid Tärnö i Södermanland är den förvildad sedan 1841 och vid Everlövs kyrka i södra Skåne har den funnits sedan 1856.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Spridda enstaka förekomster i flera landskap upp mot Närke och Uppland. Hålrot blev tidigt införd och odlad som medicinalväxt i Norden och förekommer nu som kvarstående eller förvildad i anslutning till tidigare odling. Känd som förvildad sedan 1700-talet (Helsingborg 1761). Den växer i kulturskapade biotoper, gärna på eller invid stenmurar i anslutning till äldre bebyggelse som kyrkor, prästgårdar och slott. Den förefaller inte kunna sätta grobart frö i vårt klimat, utan är helt hänvisad till vegetativ förökning. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (500-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 16 (15-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 48 (40-60) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Hålrot blev tidigt införd och odlad som medicinalväxt i Norden och förekommer nu som kvarstående eller förvildad i anslutning till tidigare odling. Den växer i kulturskapade biotoper, gärna på eller invid stenmurar i anslutning till äldre bebyggelse som kyrkor, prästgårdar och slott. Den förefaller inte kunna sätta grobart frö i vårt klimat, utan är helt hänvisad till vegetativ förökning.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Piperales (pepparordningen), Familj Aristolochiaceae (piprankeväxter), Släkte Aristolochia (piprankor), Art Aristolochia clematitis L. - hålrot Synonymer Pipranka

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Spridda enstaka förekomster i flera landskap upp mot Närke och Uppland. Hålrot blev tidigt införd och odlad som medicinalväxt i Norden och förekommer nu som kvarstående eller förvildad i anslutning till tidigare odling. Känd som förvildad sedan 1700-talet (Helsingborg 1761). Den växer i kulturskapade biotoper, gärna på eller invid stenmurar i anslutning till äldre bebyggelse som kyrkor, prästgårdar och slott. Den förefaller inte kunna sätta grobart frö i vårt klimat, utan är helt hänvisad till vegetativ förökning. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (500-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 16 (15-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 48 (40-60) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Hålrot är en flerårig, kal ört med ett säreget och omisskännligt utseende. Från en jordstam stiger en upp till 1 meter hög upprätt stjälk med ett stort antal strödda blad. Bladen är långskaftade och har en stor, hjärtlik skiva med en bred, djup inskärning vid basen. De 2–3 cm långa, svavelgula blommorna är rörformade, med uppsvälld bas och tunglik läpp, och sitter 2–8 tillsammans i bladvecken. Insidan av blommornas rör är täckta av nedåtriktade hår som hindrar besökande insekter att ta sig ut innan blomman blivit pollinerad. Först då vissnar håren och pollinatören kan fortsätta till nästa blomma där samma procedur upprepas.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hålrot

Länsvis förekomst och status för hålrot baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hålrot

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Hålrot har påträffats som förvildad eller kvarstående på ett fåtal platser i landet. Aktuella förekomster är kända från Skåne (7 lokaler), Gotland (1 lokal), Närke (1), Södermanland (2), Uppland (2) och Västmanland (3 lokaler). I Danmark är den känd från omkring 30 lokaler, de flesta på Östjylland och på öarna, i Norge har den påträffats på några få lokaler vid Oslofjorden. Hålrot är ursprunglig i östra och sydöstra Europa norrut till Baltikum. I övriga Europa anses den i huvudsak vara förvildad och naturaliserad från tidigare odling. Den är även införd till Nordamerika. Där hålrot väl slagit sig ner har den genom sina förvedade jordstammar en god förmåga att bilda livskraftiga bestånd. Flera av lokalerna för är utan tvekan mycket gamla. Exempelvis fann Linnélärjungen Peter Forsskål hålrot i Helsingborg 1761 och fortfarande finns den kvar på flera platser i staden. I en park vid Tärnö i Södermanland är den förvildad sedan 1841 och vid Everlövs kyrka i södra Skåne har den funnits sedan 1856.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Piperales - pepparordningen 
  • Familj
    Aristolochiaceae - piprankeväxter 
  • Släkte
    Aristolochia - piprankor 
  • Art
    Aristolochia clematitisL. - hålrot
    Synonymer
    Pipranka

Hålrot blev tidigt införd och odlad som medicinalväxt i Norden och förekommer nu som kvarstående eller förvildad i anslutning till tidigare odling. Den växer i kulturskapade biotoper, gärna på eller invid stenmurar i anslutning till äldre bebyggelse som kyrkor, prästgårdar och slott. Den förefaller inte kunna sätta grobart frö i vårt klimat, utan är helt hänvisad till vegetativ förökning.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Antalet förekomster i landet få och en lokal kan lätt spolieras genom bortrensning och anläggningsarbeten av olika slag. Hålrot odlas knappast längre i vårt land. Detta, tillsammans med oförmågan till fröspridning, gör att artens möjligheter att etablera sig på nya lokaler är starkt begränsade.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Även om hålrot är en från början införd och odlad växt i vårt land har den funnits här under lång tid och har, genom sin tidigare användning, ett stort kulturhistoriskt värde. Dess växtplatser bör vårdas på ett sätt som garanterar artens fortbestånd och markägare bör informeras om växtens existens så att den inte i onödan blir bortrensad eller kommer till skada vid anläggningsarbeten. Hålrot kan med fördel övervakas av floraväktare.
Hålrot innehåller aristolochiasyra som är ett verksamt medel mot infektioner. Inom medicinen har den därför kommit till användning som ett medel mot inflammerade sår, bölder etc. Tidigare har örten även använts som ett medel för att underlätta förlossningar. Såväl det engelska som det vetenskapliga släktnamnet antyder detta gamla användningsområde (grekiska: aristos – den bäste och lokhos – förlossning). Utländska namn - NO: Holurt, DK: Slangerod, GB: Birthwort.

Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m 2004. Daphne 16: 3–111.

Lindström, Å. & Rygne, H. 2004. Övervakning av rödlistade växter och svampar i Örebro län. Årsrapport 2002.

Länsstyrelsen i Örebro län. Publ. nr. 2004:10.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. Kopenhagen.

Olsson, K.-A. 2000. Gamla bekanta – nya vänner. Rödlistade arter i Sverige 2000 ur ett skånskt perspektiv.

Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 2000 (3): 4–23.

Olsson, K.-A. 2004. Floraväktarrapport 2004. Bot. Not. 137 (3): 1–36.

Olsson, K.-A. & Tyler, T. 2001. Skånes rödlistade kärlväxter i ett historiskt perspektiv II. Bot. Not. 134 (3): 1–35.

Olsson, S. (red.) 1982. Örtmedicin och växtmagi. Readers Digest AB.

Pedersen, A. 1966. Cannabaceernes, Urticaceernes, Santalaceernes, Aristolochiaceernes, Resedaceernes og Cistaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 62: 85–112.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Piperales - pepparordningen 
  • Familj
    Aristolochiaceae - piprankeväxter 
  • Släkte
    Aristolochia - piprankor 
  • Art
    Aristolochia clematitis, L. - hålrot
    Synonymer
    Pipranka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2000. © ArtDatabanken, SLU 2006.