Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hårflokeplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Depressaria chaerophylli
Hårflokeplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Mellankroppen är ljust askgrå med en smal, svartaktig strimma längs mitten. Framvingen har en brun grundfärg och teckningarna är förhållandevis distinkta. Vid vingroten finns en svart strimma på bakkanten och i främre delen strax utanför vingroten ligger tre svarta längsfläckar som bilder en trubbig vinkel mot varandra. Längre ut på vingen finns ytterligare längsgående fläckar och på vingribborna ses ofta en mängd svarta fjäll som synliggör ribborna, i synnerhet längst ut på vingen. Arten varierar en del och hos vissa individer är teckningarna mycket skarpa, medan de hos andra är mer utsuddade. Hårflokeplattmal kan lätt förväxlas med några andra arter inom släktet Depressaria, framför allt allmän hundkexplattmal (eller bara hundkexplattmal) Depressaria sordidatella och ljusryggad bockrotsplattmal D. pulcherrimella. Den är ofta större än dessa arter och har rostrött huvud, medan de två övriga har gråaktigt huvud. Hårflokeplattmal saknar dessutom en vit fläck mitt på framvingen, vilket skiljer arten från många andra plattmalar. Vingspann 18-22 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för hårflokeplattmal Observationer i  Sverige för hårflokeplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Hårflokeplattmal är i Sverige bara känd från Öland. En uppgift från Västergötland har bedömts osannolik, då värdväxten bara förekommer på några få platser och där i få individer. Arten har systematiskt eftersökts på dessa växtlokaler utan framgång. Möjligen har en feletikettering skett. På Öland finns fynd från i höjd med Färjestaden och norrut till i höjd med Borgholm. Arten tycks fluktuera en del över längre perioder. Den har ännu inte påträffats i Danmark och i Norge finns en gammal uppgift som ej har kunnat verifieras. Troligen rör det sig om en felbestämning eller ett tillfälligt fynd, eftersom hårkörvel är ytterst sällsynt i landet. Den är känd från sydligaste Finland. I övriga Europa har den anträffats i de flesta länder, från Storbritannien i väster till europeiska Ryssland och Kaukasus, och söderut till norra Afrika, Grekland och Mindre Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(i,ii,iii,iv)+2ab(i,ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Hårflokeplattmal är egentligen en öländsk specialitet, även om den också har hittats i Västergötland, Amnehärad 1962, ett fynd som möjligen ansluter till norska förekomster eller var tillfälligt. Den påträffades 1973 vid Halltorp på mellersta Öland, men har sedan rapporterats från åtskilliga platser på ön, från norra kanten av Stora alvaret norrut till Borgholm. Troligen förekommer den också utanför detta område. Den håller till kring gårdar, längs vägar och i "skräpig miljö" samt i gles skogsmark, där larvens värdväxt hårfloka (Chaerophyllum temulum) växer. Under det senaste decenniet tycks arten ha minskat, men detta kan vara en normal fluktuation. Borttagning av stenrösen, städning av gårdsmiljöer och liknande kan utgöra ett hot mot arten. För närvarande är arten bara hemmahörande på mellersta Öland inom ca 300 km2. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (12-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 580 (392-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (48-100) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(i,ii,iii,iv)+2ab(i,ii,iii,iv)).
Ekologi
Hårflokeplattmal finns i jordbruksmiljö, intill ladugårdsväggar, vid stenrösen och stengärdsgårdar, i mindre ”välvårdade” trädgårdar och väldränerade vägkanter. Den gynnas av soliga ställen, men ibland kan man finna larvangrepp också i halvskuggiga miljöer. Larven lever i Sverige monofagt på hårkörvel (hårfloka) Chaerophyllum temulum, men i Litauen är den kläckt från kirskål Aegopodium podagraria, men andra utländska uppgifter uppger också hundkex Anthriscus sylvestris som värdväxt. När hårkörvel försvinner har fjärilen uppenbarligen en märklig förmåga att snabbt hitta nya bestånd med växten. Arten är lättast att finna som larv. Vissa år finner man larver på många ställen, medan man andra år har svårt att finna några som helst angrepp. Man hittar den lättast i första veckan i juli, då den nästan fullvuxna, grön- och svartfläckiga larven sitter i en spunnen väv i blomflocken. Den är mycket lättrörlig och kravlar sig snabbt ut från väven och faller till marken då den blir störd. Förpuppningen sker nere i marken i mitten av juli. Fjärilen kläcks i mitten eller slutet av augusti och efter övervintring påträffar man den under våren fram till början av juni. Den ses sällan under hösten, men på våren flyger fjärilen aktivt omkring i terrängen och dras gärna till ljus.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· hårkörvel
· hårkörvel
· rotkörvel
· rotkörvel
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Depressaria, Art Depressaria chaerophylli Zeller, 1839 - hårflokeplattmal Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(i,ii,iii,iv)+2ab(i,ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Hårflokeplattmal är egentligen en öländsk specialitet, även om den också har hittats i Västergötland, Amnehärad 1962, ett fynd som möjligen ansluter till norska förekomster eller var tillfälligt. Den påträffades 1973 vid Halltorp på mellersta Öland, men har sedan rapporterats från åtskilliga platser på ön, från norra kanten av Stora alvaret norrut till Borgholm. Troligen förekommer den också utanför detta område. Den håller till kring gårdar, längs vägar och i "skräpig miljö" samt i gles skogsmark, där larvens värdväxt hårfloka (Chaerophyllum temulum) växer. Under det senaste decenniet tycks arten ha minskat, men detta kan vara en normal fluktuation. Borttagning av stenrösen, städning av gårdsmiljöer och liknande kan utgöra ett hot mot arten. För närvarande är arten bara hemmahörande på mellersta Öland inom ca 300 km2. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (12-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 580 (392-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (48-100) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ab(i,ii,iii,iv)+2ab(i,ii,iii,iv)).
Mellankroppen är ljust askgrå med en smal, svartaktig strimma längs mitten. Framvingen har en brun grundfärg och teckningarna är förhållandevis distinkta. Vid vingroten finns en svart strimma på bakkanten och i främre delen strax utanför vingroten ligger tre svarta längsfläckar som bilder en trubbig vinkel mot varandra. Längre ut på vingen finns ytterligare längsgående fläckar och på vingribborna ses ofta en mängd svarta fjäll som synliggör ribborna, i synnerhet längst ut på vingen. Arten varierar en del och hos vissa individer är teckningarna mycket skarpa, medan de hos andra är mer utsuddade. Hårflokeplattmal kan lätt förväxlas med några andra arter inom släktet Depressaria, framför allt allmän hundkexplattmal (eller bara hundkexplattmal) Depressaria sordidatella och ljusryggad bockrotsplattmal D. pulcherrimella. Den är ofta större än dessa arter och har rostrött huvud, medan de två övriga har gråaktigt huvud. Hårflokeplattmal saknar dessutom en vit fläck mitt på framvingen, vilket skiljer arten från många andra plattmalar. Vingspann 18-22 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hårflokeplattmal

Länsvis förekomst och status för hårflokeplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hårflokeplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Hårflokeplattmal är i Sverige bara känd från Öland. En uppgift från Västergötland har bedömts osannolik, då värdväxten bara förekommer på några få platser och där i få individer. Arten har systematiskt eftersökts på dessa växtlokaler utan framgång. Möjligen har en feletikettering skett. På Öland finns fynd från i höjd med Färjestaden och norrut till i höjd med Borgholm. Arten tycks fluktuera en del över längre perioder. Den har ännu inte påträffats i Danmark och i Norge finns en gammal uppgift som ej har kunnat verifieras. Troligen rör det sig om en felbestämning eller ett tillfälligt fynd, eftersom hårkörvel är ytterst sällsynt i landet. Den är känd från sydligaste Finland. I övriga Europa har den anträffats i de flesta länder, från Storbritannien i väster till europeiska Ryssland och Kaukasus, och söderut till norra Afrika, Grekland och Mindre Asien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Depressaria  
  • Art
    Depressaria chaerophylliZeller, 1839 - hårflokeplattmal

Hårflokeplattmal finns i jordbruksmiljö, intill ladugårdsväggar, vid stenrösen och stengärdsgårdar, i mindre ”välvårdade” trädgårdar och väldränerade vägkanter. Den gynnas av soliga ställen, men ibland kan man finna larvangrepp också i halvskuggiga miljöer. Larven lever i Sverige monofagt på hårkörvel (hårfloka) Chaerophyllum temulum, men i Litauen är den kläckt från kirskål Aegopodium podagraria, men andra utländska uppgifter uppger också hundkex Anthriscus sylvestris som värdväxt. När hårkörvel försvinner har fjärilen uppenbarligen en märklig förmåga att snabbt hitta nya bestånd med växten. Arten är lättast att finna som larv. Vissa år finner man larver på många ställen, medan man andra år har svårt att finna några som helst angrepp. Man hittar den lättast i första veckan i juli, då den nästan fullvuxna, grön- och svartfläckiga larven sitter i en spunnen väv i blomflocken. Den är mycket lättrörlig och kravlar sig snabbt ut från väven och faller till marken då den blir störd. Förpuppningen sker nere i marken i mitten av juli. Fjärilen kläcks i mitten eller slutet av augusti och efter övervintring påträffar man den under våren fram till början av juni. Den ses sällan under hösten, men på våren flyger fjärilen aktivt omkring i terrängen och dras gärna till ljus.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Buskmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· hårkörvel - Chaerophyllum temulum (Viktig)
· rotkörvel - Chaerophyllum bulbosum (Viktig)
Borttagning av bestånd av hårkörvel eller dumpning av fyllnadsmaterial över växtplatserna liksom exploatering av skilda slag kan lokalt slå ut förekomsten av hårflokeplattmal. Även igenväxning och besprutning med växt- eller insektsgifter i jordbruksmiljö kan hämma hårkörveln och fjärilen.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
En studie av hårflokeplattmalens förekomst i landet (hittills egentligen bara på Öland) skulle kunna genomföras, för att se hur arten fluktuerar och hur den svarar på olika stressfaktorer (väder, skilda brukningsmetoder, ”städning” av ”skräpiga” miljöer, etc.). Särskilt rika förekomster av plattmalen bör skyddas genom information till markägare och rådgivning om hur man skyddar och gynnar bestånd av hårkörvel.
Enligt nyare systematik tillhör Depressaria chaerophylli familjen Depressariidae. Växten Chaerophyllum temulum heter både hårkörvel och hårfloka på svenska.

Gustafsson, B., Bengtsson, B. Å. & Palmqvist, G. 2015 (in prep.). Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Entomologiska Föreningen, Stockholm.

Hannemann, H.-J. 1995. Kleinschmetterlinge oder Microlepidoptera. IV. Flachleibmotten (Depressariidae). Stuttgart.

Palm, E. 1989. Nordeuropas Prydvinger (Lepidoptera: Oecophoridae). Danmarks Dyreliv, Bind 4. Fauna Bøger. Köpenhamn.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Wallengren, H.D.J. 1875. Species Tortricum et Tinearum Scandinaviae. Bihang till K. Svenska Vet.akad. Handlingar. Band 3. N:o 5. Norstedt & Söner.

Internet (Februari 2015)

[http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

[http://linnaeus.nrm.se/cgi-bin/virtflor/search.pl?Match=1&Realm=virtflor&Terms=od%F6rt] (Virtuella floran)

[https://koivu.luomus.fi/english/zoology/entomology/lepidoptera/2.htm] (Finsk utbredning)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Depressaria  
  • Art
    Depressaria chaerophylli, Zeller, 1839 - hårflokeplattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.