Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hårig blombock

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Etorofus pubescens
Hårig blombock Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 12–17 mm lång skalbagge med varierande färgteckning. Oftast är arten svart med bruna täckvingar, men det förekommer även helsvarta exemplar. Täckvingarna avsmalnar rätlinjigt bakåt i hela sin längd. Halsskölden är långsmal och klockformad. Antenner och ben är kraftiga och långa.
Utbredning
Länsvis förekomst för hårig blombock Observationer i  Sverige för hårig blombock
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i Skåne, Småland, Gotland, Gotska Sandön samt i Öster- och Västergötland. På Gotska Sandön uppträder arten ibland i större antal, men i övrigt tycks den vara lokal och sällsynt. Den är påträffad i Norge, Finland och Baltikum samt i Mellan- och Sydeuropa, österut till Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i grövre dött barrträdsvirke, främst av tall, på solvarma platser som dynsandsområden och hällmarker. Såväl i stubbar som i liggande och stående torrträd. Påträffad i Skåne, Småland, Gotland, Gotska Sandön samt i Öster- och Västergötland. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i grövre dött barrträdsvirke, främst solexponerad död marknära tallved av grövre dimensioner. Utvecklingen sker såväl i stubbar som i liggande och stående torrträd. Lämplig ved har vanligen en väl bibehållen kärnved och kan utnyttjas av flera generationer skalbaggar. Arten är främst knuten till varma barrträdslokaler i regioner med ett sommartorrt klimat. Den förekommer främst i gles tallskog i sandområden och hällmarker. Arten utvecklas även mer tillfälligtvis på hyggen och brandfält. Larvutvecklingen sträcker sig över två till tre år och förpuppningen sker i mitten av juni. Den fullbildade skalbaggen besöker gärna blommor av bl.a. röllika, prästkrage och mjölkört några få veckor i juli och augusti. Troligtvis har arten en ganska god flygförmåga.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mjölke
· mjölke
Dött träd
Dött träd
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Etorofus, Art Etorofus pubescens (Fabricius, 1787) - hårig blombock Synonymer Leptura pubescens Fabricius, 1787, Strangalia pubescens (Fabricius, 1787), Pedostrangalia pubescens (Fabricius, 1787)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i grövre dött barrträdsvirke, främst av tall, på solvarma platser som dynsandsområden och hällmarker. Såväl i stubbar som i liggande och stående torrträd. Påträffad i Skåne, Småland, Gotland, Gotska Sandön samt i Öster- och Västergötland. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En 12–17 mm lång skalbagge med varierande färgteckning. Oftast är arten svart med bruna täckvingar, men det förekommer även helsvarta exemplar. Täckvingarna avsmalnar rätlinjigt bakåt i hela sin längd. Halsskölden är långsmal och klockformad. Antenner och ben är kraftiga och långa.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hårig blombock

Länsvis förekomst och status för hårig blombock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hårig blombock

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i Skåne, Småland, Gotland, Gotska Sandön samt i Öster- och Västergötland. På Gotska Sandön uppträder arten ibland i större antal, men i övrigt tycks den vara lokal och sällsynt. Den är påträffad i Norge, Finland och Baltikum samt i Mellan- och Sydeuropa, österut till Kaukasus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Lepturini  
  • Släkte
    Etorofus  
  • Art
    Etorofus pubescens(Fabricius, 1787) - hårig blombock
    Synonymer
    Leptura pubescens Fabricius, 1787
    Strangalia pubescens (Fabricius, 1787)
    Pedostrangalia pubescens (Fabricius, 1787)

Larvutvecklingen sker i grövre dött barrträdsvirke, främst solexponerad död marknära tallved av grövre dimensioner. Utvecklingen sker såväl i stubbar som i liggande och stående torrträd. Lämplig ved har vanligen en väl bibehållen kärnved och kan utnyttjas av flera generationer skalbaggar. Arten är främst knuten till varma barrträdslokaler i regioner med ett sommartorrt klimat. Den förekommer främst i gles tallskog i sandområden och hällmarker. Arten utvecklas även mer tillfälligtvis på hyggen och brandfält. Larvutvecklingen sträcker sig över två till tre år och förpuppningen sker i mitten av juni. Den fullbildade skalbaggen besöker gärna blommor av bl.a. röllika, prästkrage och mjölkört några få veckor i juli och augusti. Troligtvis har arten en ganska god flygförmåga.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mjölke - Chamaenerion angustifolium (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Hårig blombock är mycket lokal och sällsynt på fastlandet och arten är beroende av solexponerad död marknära tallved av grövre dimensioner. Förutom brist på grov tallved hotas arten starkt av att skogen blivit tätare genom avsaknad av bränder och skogsbete.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
I skyddad tallskog bör restaurering till en glesare skog eftersträvas. Naturvårdsbränning är i detta sammanhang mycket gynnsamt, men även selektiv avverkning kan användas. I skogsbruket bör mer naturvårdsträd av tall lämnas, samt bör dessa få ligga kvar när de vindfälls. Detta är särskilt viktigt i sand- och kalktallskog, samt invid hällmarksimpediment.

Åtgärdsprogram Fastställt

Bily, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 22: 76–77.

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, Uppsala.

Lundberg, S. 1981. Gotska Sandöns skalbaggsfauna- nytillskott och intressanta arter. Ent. Tidskr. 102: 147–154.

Palm, T. 1954. Biologiska iakttagelser över några skalbaggsarter på Gotska Sandön (Col.). Opusc. Ent. 19: 70–75.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Lars-Ove Wikars 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Lepturini  
  • Släkte
    Etorofus  
  • Art
    Etorofus pubescens, (Fabricius, 1787) - hårig blombock
    Synonymer
    Leptura pubescens Fabricius, 1787
    Strangalia pubescens (Fabricius, 1787)
    Pedostrangalia pubescens (Fabricius, 1787)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Lars-Ove Wikars 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.