Colias hecla
Högnordisk höfjäril
Fjärilar, Dagfjärilar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pieridae (vitfjärilar), Släkte Colias, Art Colias hecla Lefèbvre, 1836 - högnordisk höfjäril Synonymer
Kriterier B1b(iii,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Nära hotad (NT)
-
2005 Nära hotad (NT)
-
2000 Nära hotad (NT)
Dokumentation Högnordisk höfjäril förekommer i lappmarkernas fjällvärld i Västerbottens- och Norrbottens län. Den är även uppgiven från Mesklumpen i Jämtland men har inte kunnat återfinnas här. Arten lever ovanför trädgränsen, främst i blomrika branter på kalkberggrund med rikligt av värdväxten fjällvedel (Astragalus alpinus). Dessa biotoper frekventeras också flitigt av betande renar och i de områden där renbetet är intensivt har fjärilen påverkats negativt. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 (12856-34000) km². Förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat (intensivt renbete) och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1b(iii,v)c(iv)).
Länsvis förekomst och status för högnordisk höfjäril baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Högnordisk höfjäril har cirkumpolär utbredning från de alpina och arktiska delarna av Fennoskandien och från Kolahalvön till norra Uralbergen och Jamalhalvön i Sibirien, vidare i Nordamerika från Alaska till Labrador och norrut till norra Grönland. I Sverige följer artens utbredning fjällkedjan från Jämtland upp genom lappmarkerna. Fjärilen är fläckvis utbredd inom sitt utbredningsområde beroende på sina miljökrav. Kända områden är de rika fjällen runt Torne träsk, särskilt de som ligger norr därom och inom Pältsa-området.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljPapilionoidea - äkta dagfjärilar
-
FamiljPieridae - vitfjärilar
-
UnderfamiljColiadinae - höfjärilar
-
SläkteColias
-
ArtColias heclaLefèbvre, 1836 - högnordisk höfjäril
Arten flyger på blomrik fjällhed ovanför björkregionen. Vid en jämförelse med den närbesläktade fjällhöfjärilen med likartad utbredning, är högnordisk höfjäril mer kräsen i sitt biotopval. Detta gör att för det mesta där man hittar C. hecla flyger även C. werdandi, men inte tvärt om. Larvens värdväxt i Fennoskandien är fjällvedel Astragalus alpinus, men larven har i fångenskap accepterat även andra ärtväxter (Scott 1986). Utvecklingen hos larven är något ofullständigt redovisad i litteraturen. Högnordisk höfjäril har sannolikt en tvåårig utveckling och övervintrar som ung larv första gången och som vuxen larv eller puppa andra gången. Fjärilens flygtid anges till juni–augusti beroende på sommarens väderlek. Den har sen flygtid jämfört med övriga fjälldagfjärilar och normalt kläcks de första exemplaren en bit in i juli när werdandi går mot sin upphällning, för att åter jämföra med denna.
Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Viss negativ effekt)
- Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Aagaard, K. 1979. Sommerfugler i Nord-Norge. Ottar. Universitetet i Tromsö, Tromsö.
Blab, J., Ruckstuhl, T., Esche, T. & Holzberger, R. 1987. Aktion Schmetterlinge. So können Wir Sie retten. Otto Maier Ravensburg.
Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Holmer, M., Jilg, K. & Gärdenfors, U. 2005. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar, Hesperidae-Nymphalidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Elmquist, H., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Fjärilsfaunan i Sveriges nordligaste fjällmassiv, Pältsan och Duoibal - unik och hotad? Ent. Tidskr. 115(1–2): 1–10.
Forslund, M. & Forshed, N. 2000. Sveriges landskapsinsekter. Sveriges Entomologiska Förening, Kalmar.
Friedrich. E. 1986. Breeding butterflies and moths. Harley Books, Colchester.
Handfield, L. 1999. Le guide des Papillons du Québec. Broquet inc., Ottawa.
Henriksen, H.J. & Kreutzer, I. 1982. Skandinaviens dagsommerfugle i naturen. Skandinavisk Bokforlag, Odense.
Lewis, H.L. 1974. Fjärilar från hela världen. Forum, Stockholm.
New, T.R. 1997. Butterfly conservation. Oxford University Press, Oxford.
Nordström, F. 1955. De fennoskandiska dagfjärilarnas utbredning. N. F. Avd. 2. 51(1): 1–176.
Nordström, F., Wahlgren, E. & Tullgren, A. 1941. Svenska fjärilar. Nordisk Familjeboks Förlag, Stockholm.
Rydell, J., Roininen, H., Philip, K. W. & Karhu, A. 2001. Lepidoptera collected in the Canadian Arctic during the Tundra Northwest 99 expedition. Entomol. Fennica 12: 131–138.
Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 1997. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 1996. Ent. Tidskr. 118(1): 43–48.
Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 1999. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 1998. Ent. Tidskr. 120(1–2): 43–53.
Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 2000. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 1999. Ent. Tidskr. 121(1–2): 47–52.
Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 2001. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 2000. Ent. Tidskr. 122(1–2): 33–38.
Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 2002. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 2001. Ent. Tidskr. 123(1–2): 13–18.
Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 2003. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 2002. Ent. Tidskr. 124(1–2): 25–31.
Ryrholm, N. & Ohlsson, A. 2004. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 2003. Ent. Tidskr. 125(3): 111–116.
Ryrholm, N. 2005. Intressanta fynd av fjällfjärilar i Sverige 2004. Ent. Tidskr. 126(1–2): 77– 84.
Scott, J.A. 1986. The Butterflies of North America. Stanford University Press. Stanford, California.
Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Hans Hellberg, Stockholm.
Tolman, T. 1997. Butterflies of Britain and Europe. Harper Collins Publishers, London.
Whalley, P. 1982. Alla Europas dagfjärilar. P.A. Norstedt & söners förlag, Stockholm.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Elmquist 2002. Rev. Håkan Elmquist 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljPapilionoidea - äkta dagfjärilar
-
FamiljPieridae - vitfjärilar
-
UnderfamiljColiadinae - höfjärilar
-
SläkteColias
-
ArtColias hecla, Lefèbvre, 1836 - högnordisk höfjäril
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Elmquist 2002. Rev. Håkan Elmquist 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.