Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  höstslinke

Organismgrupp Alger, Kransalger Nitella syncarpa
Höstslinke Alger, Kransalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Höstslinke är liten och fintrådig. Växten är skildkönad, gametangierna sitter i ett slemhölje vilket skiljer arten från den fintrådiga mattslinken Nitella opaca. Förväxlingsrisk finns med vårslinke N. capillaris. Mognadstiden skiljer sig dock mellan dessa två arter. Som de svenska artnamnen antyder mognar vårslinke främst under slutet av april till början av juli och dör därefter. Höstslinke mognar däremot från juli till september. En säker artbestämning är bara möjlig om man har fertila honplantor och en bra lupp. Höstslinke har svarta oosporer med otydliga spirallister. Honplantans fertila kransgrenar är odelade. Vårslinkets oosporer är mörkbruna med tydliga spirallister, och honplantans fertila grenar är delade.
Utbredning
Länsvis förekomst för höstslinke Observationer i  Sverige för höstslinke
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har höstslinke under 1800-talet påträffats i Halland (Falkenberg), Bohuslän (Göteborg och Lysekil), Gotland (flera lokaler), Västergötland (flera lokaler), Närke (flera lokaler), Södermanland (Nacka) och Västmanland (Arboga). Nyare fynd finns enbart från Dalarna där höstlinke har hittats i Limsjön vid Leksand (1920 samt 1993, ej återfunnen 1998 men i rikligt antal 2008), i Helgsjön vid Insjön (1993, dock ej 2008 och 2015) samt i Svinssjön i Hedemora kommun (2009). Höstlinke förekommer i Väst- och Mellaneuropa, men är sällsynt i hela sitt utbredningsområde. Arten saknas i Storbritannien, Danmark, Finland och Norge. Höstslinke är rödlistad som Starkt hotad (EN; ”2 Stark Gefährdet”) i Tyskland (Ludwig & Schnittler 1996).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Kransalgen Nitella syncarpa är endast känd från Helgsjön och Limsjön, Leksands kommun, under 1900-talet. Vid inventeringar 2008 påträffades arten endast i Limsjön trots stora ansträngningar i Helgsjön. Under 2009 påträffades arten på en ny lokal i Svinssjön nära Hedemora. Under 1800-talet finns fynd från Hallands, Västra Götalands, Gotlands, Örebro, Stockholm och Västmanlands län och arten har påträffats i vitt skilda habitat vanligen dock vatten med relativt hög kalkhalt. Arten är en pionjärart med dålig konkurensförmåga och övergödning räknas som det allvarligaste hotet tillsammans med habitatförlust (småvatten). Även ökad förbruning bör hota arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 250 (208-300) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (4-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Höstslinke förekommer i sjöar, åar, kärr, grustag och diken. Den växer främst på grunt vatten, undantagsvis på större djup i klara sjöar. I regel växer den i kalkhaltigt vatten och vid ett neutralt till lätt alkaliskt pH (6,5-8). Mycket litet är känt om artens ekologi såsom spridnings- och konkurrensförmåga samt beståndsutveckling. Flera gånger har den hittats mycket nära gamla fyndlokaler flera decennier efter det senaste fyndet, i ett fall i Tyskland i en nygrävd fiskdamm, samt i Dalarna i Limsjöns utlopp på bar botten som hade uppstått efter grävningsarbeten i samband med sjöns restaurering. I Svinssjön påträffades arten i ett område påverkat av bäver. Detta antyder att höstslinke i likhet med många andra kransalgsarter är känslig mot eutrofiering och/eller konkurrens från andra växter, men att oosporerna möjligen kan vila under mycket lång tid och gro under gynnsamma förhållanden. Det bör dock tilläggas att vattnet i Svinssjön är grumligt och med tydlig näringspåverkan. Cirka 80 % av sjön omges av jordbruksmark.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Vattendrag
Vattendrag
Småvatten
Småvatten
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Charophyceae (kransalger), Ordning Charales, Familj Characeae, Släkte Nitella (slinken), Art Nitella syncarpa (Thuill.) Chevall. - höstslinke Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Kransalgen Nitella syncarpa är endast känd från Helgsjön och Limsjön, Leksands kommun, under 1900-talet. Vid inventeringar 2008 påträffades arten endast i Limsjön trots stora ansträngningar i Helgsjön. Under 2009 påträffades arten på en ny lokal i Svinssjön nära Hedemora. Under 1800-talet finns fynd från Hallands, Västra Götalands, Gotlands, Örebro, Stockholm och Västmanlands län och arten har påträffats i vitt skilda habitat vanligen dock vatten med relativt hög kalkhalt. Arten är en pionjärart med dålig konkurensförmåga och övergödning räknas som det allvarligaste hotet tillsammans med habitatförlust (småvatten). Även ökad förbruning bör hota arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (2-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 250 (208-300) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (4-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v)).

Åtgärdsprogram Under produktion
Höstslinke är liten och fintrådig. Växten är skildkönad, gametangierna sitter i ett slemhölje vilket skiljer arten från den fintrådiga mattslinken Nitella opaca. Förväxlingsrisk finns med vårslinke N. capillaris. Mognadstiden skiljer sig dock mellan dessa två arter. Som de svenska artnamnen antyder mognar vårslinke främst under slutet av april till början av juli och dör därefter. Höstslinke mognar däremot från juli till september. En säker artbestämning är bara möjlig om man har fertila honplantor och en bra lupp. Höstslinke har svarta oosporer med otydliga spirallister. Honplantans fertila kransgrenar är odelade. Vårslinkets oosporer är mörkbruna med tydliga spirallister, och honplantans fertila grenar är delade.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för höstslinke

Länsvis förekomst och status för höstslinke baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för höstslinke

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har höstslinke under 1800-talet påträffats i Halland (Falkenberg), Bohuslän (Göteborg och Lysekil), Gotland (flera lokaler), Västergötland (flera lokaler), Närke (flera lokaler), Södermanland (Nacka) och Västmanland (Arboga). Nyare fynd finns enbart från Dalarna där höstlinke har hittats i Limsjön vid Leksand (1920 samt 1993, ej återfunnen 1998 men i rikligt antal 2008), i Helgsjön vid Insjön (1993, dock ej 2008 och 2015) samt i Svinssjön i Hedemora kommun (2009). Höstlinke förekommer i Väst- och Mellaneuropa, men är sällsynt i hela sitt utbredningsområde. Arten saknas i Storbritannien, Danmark, Finland och Norge. Höstslinke är rödlistad som Starkt hotad (EN; ”2 Stark Gefährdet”) i Tyskland (Ludwig & Schnittler 1996).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella syncarpa(Thuill.) Chevall. - höstslinke

Höstslinke förekommer i sjöar, åar, kärr, grustag och diken. Den växer främst på grunt vatten, undantagsvis på större djup i klara sjöar. I regel växer den i kalkhaltigt vatten och vid ett neutralt till lätt alkaliskt pH (6,5-8). Mycket litet är känt om artens ekologi såsom spridnings- och konkurrensförmåga samt beståndsutveckling. Flera gånger har den hittats mycket nära gamla fyndlokaler flera decennier efter det senaste fyndet, i ett fall i Tyskland i en nygrävd fiskdamm, samt i Dalarna i Limsjöns utlopp på bar botten som hade uppstått efter grävningsarbeten i samband med sjöns restaurering. I Svinssjön påträffades arten i ett område påverkat av bäver. Detta antyder att höstslinke i likhet med många andra kransalgsarter är känslig mot eutrofiering och/eller konkurrens från andra växter, men att oosporerna möjligen kan vila under mycket lång tid och gro under gynnsamma förhållanden. Det bör dock tilläggas att vattnet i Svinssjön är grumligt och med tydlig näringspåverkan. Cirka 80 % av sjön omges av jordbruksmark.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Vattendrag, Småvatten

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Kunskap saknas om vilka faktorer som hotar höstslinke, men eutrofiering samt utdikningar och dräneringar i kulturlandskapet är sannolika hotfaktorer.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Vattengrumling (Viss negativ effekt)
Arten bör uppmärksammas bland botanister, limnologer och myndigheter (kommuner, länsstyrelser, Havs- och Vattenmyndigheten).

Åtgärdsprogram Under produktion

Arbetsgruppen för Svenska Växtnamn. 1996. Svenska namn på kransalger. Svensk Botanisk Tidskrift 90: 300.

Blindow, I. 1995. Rödlistade kransalger. I: Aronsson, M., Hallingbäck, T. & Mattsson, J.-E. (red.), Rödlistade växter i Sverige 1995. ArtDatabanken, SLU, Uppsala: 137-140.

Blindow, I., Krause, W., Ljungstrand, E. & Koistinen, M. 2007. Bestämningsnyckel för kransalger i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 101(3-4): 165-220.

Corillion, R. 1957. Les charophycées de France et d’Europe occidentale. Imprimerie Bretonne, Rennes.

Flöter, C. 1985. Untersuchungen zum Vorkommen von Characeen (Armleuchteralgen) in Berlin. Fachbereich Biologie der Freien Universität Berlin.

Hasslow, O.J. 1931. Sveriges characéer. Botaniska Notiser 84: 63-136.

Krause, W. 1997. Charales (Chlorophyceae). I: Ettl, H., Gärtner, G., Heynig, H. & Mollenhauer, D. (red.), Süßwasserflora von Mitteleuropa vol. 18.

Kyrkander, T. & Örnborg, J. 2012. Kransalger i Dalarna. Inventeringar 2008-2010. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Rapport 2012:08. ISSN:1654-7691.

Kyrkander, T. & Örnborg, J. 2015. Eftersök av höstslinke Nitella syncarpa i Helgsjön, Leksands kommun. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Rapport 2015:18 från rapportserie Örnborg Kyrkander AB.

Ludwig, G. & Schnittler, M. 1996. Rote Liste gefährdeter Pflanzen Deutschlands. Bundesamt für Naturschutz, Bonn.

Maier, E.X. 1972. De kranswieren (Charophyta) van Nederland. Wetenschappelijke Mededelingen van de Koninklijke Nederlandse Natuurhistorische Vereniging 93. Hoogwoud.

Schmidt, D., Weyer, K. van de, Krause, W., Kies, L., Garniel, A., Geissler, U., Gutowski, A., Samietz, R., Schütz, W., Vahle, H.-Ch., Vöge, M., Wolff, P. & Melzer, A. 1996. Rote Liste der Armleuchteralgen (Charophyceae) Deutschlands. Schriftenreihe für Vegetationskunde 28: 547-576.

Simons, J. & Nat, E. 1996. Past and present distribution of stoneworts (Characeae) in The Netherlands. Hydrobiologia 340: 127-135.

Vahle, H.-C. 1990. Armleuchteralgen (Characeae) in Niedersachsen und Bremen. Informationsdienst Naturschutz Niedersachsen 10: 85-130.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Tina Kyrkander 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Charophyta  
  • Klass
    Charophyceae - kransalger 
  • Ordning
    Charales  
  • Familj
    Characeae  
  • Släkte
    Nitella - slinken 
  • Art
    Nitella syncarpa, (Thuill.) Chevall. - höstslinke
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Irmgard Blindow 1998. Rev. Tina Kyrkander 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015