Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hammarfibbla

Organismgrupp Kärlväxter Hieracium crinellum
Hammarfibbla Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stjälkbas (och bladskaft) gröna, med måttligt tät, ca 3,5 mm lång behåring. Blad blågröna, ovan kala men med 3-5 mm långa styva kanthår. Stjälkblad 0-1, linjärt-sylformigt, tätt stjärnhårigt. Korgställning enkel, djupt gaffelgrenig med långt akladium. Holkskaft med ± glesa-täta hår och glandler. Holkfjäll 11-13 mm, smala med mycket långt och smalt utdragen sylvass-trådformig spets, de yttre löst anlagda. Holkglandler täta, korta, ± mörka. Holkhår täta, mycket långa (2-3,5 mm), ungefär från mitten ljusspetsade. Holkstjärnludd sparsamt - tämligen rikligt, ojämnt spritt och oftast ± tydligt koncentrerat längs fjällens kanter. Spetstofs ± välutvecklad. Märke rent gult. Kronbräm ± kalt. Kronblad medellånga. Cytogenetiskt triploid.
Utbredning
Länsvis förekomst för hammarfibbla Observationer i  Sverige för hammarfibbla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Glest spridd i västra Götaland och sydvästligaste Svealand. Dessutom i Norge. BhG Torp i Foss (1851), Stora Höga & Stora Skår i Jörlanda (1898), Strömstad (1879) och N Hamnetången i Svenneby (2003), Dls Parsetjärns skans i Rölanda (2014) och Majberget i Ärtemark (1910), Vg minst 4 lokaler på Halleberg (senast 1942), Vrm 6 lokaler i Glava, Gunnarskog, Järnskog, Ny och Ransäter, Dlr Amsbergsklack i Stora Tuna (1957) och Bispbergsklack i Säter (1958). Ett gammalt belägg från Ög Vinnerstad kan nog avfärdas som en lokalförväxling.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a; D1
Känd från spridda förekomster i Bohuslän, Dalsland, Västergötland, Värmland och Dalarna. Antalet reproduktiva individer skattas till 1350 (900-1800). Antalet lokalområden i landet skattas till 18 (7-27). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 31250 (30000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 72 (28-108) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2a; D1).
Ekologi
Växtmiljö: Klippbranter, ofta ganska kraftigt beskuggade sådana, samt någon gång på steniga ljunghedar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Hieracium (hökfibblor), Art Hieracium crinellum Omang - hammarfibbla Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a; D1
Dokumentation Känd från spridda förekomster i Bohuslän, Dalsland, Västergötland, Värmland och Dalarna. Antalet reproduktiva individer skattas till 1350 (900-1800). Antalet lokalområden i landet skattas till 18 (7-27). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 31250 (30000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 72 (28-108) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2a; D1).
Stjälkbas (och bladskaft) gröna, med måttligt tät, ca 3,5 mm lång behåring. Blad blågröna, ovan kala men med 3-5 mm långa styva kanthår. Stjälkblad 0-1, linjärt-sylformigt, tätt stjärnhårigt. Korgställning enkel, djupt gaffelgrenig med långt akladium. Holkskaft med ± glesa-täta hår och glandler. Holkfjäll 11-13 mm, smala med mycket långt och smalt utdragen sylvass-trådformig spets, de yttre löst anlagda. Holkglandler täta, korta, ± mörka. Holkhår täta, mycket långa (2-3,5 mm), ungefär från mitten ljusspetsade. Holkstjärnludd sparsamt - tämligen rikligt, ojämnt spritt och oftast ± tydligt koncentrerat längs fjällens kanter. Spetstofs ± välutvecklad. Märke rent gult. Kronbräm ± kalt. Kronblad medellånga. Cytogenetiskt triploid.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hammarfibbla

Länsvis förekomst och status för hammarfibbla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hammarfibbla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Glest spridd i västra Götaland och sydvästligaste Svealand. Dessutom i Norge. BhG Torp i Foss (1851), Stora Höga & Stora Skår i Jörlanda (1898), Strömstad (1879) och N Hamnetången i Svenneby (2003), Dls Parsetjärns skans i Rölanda (2014) och Majberget i Ärtemark (1910), Vg minst 4 lokaler på Halleberg (senast 1942), Vrm 6 lokaler i Glava, Gunnarskog, Järnskog, Ny och Ransäter, Dlr Amsbergsklack i Stora Tuna (1957) och Bispbergsklack i Säter (1958). Ett gammalt belägg från Ög Vinnerstad kan nog avfärdas som en lokalförväxling.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Hieracium - hökfibblor 
  • Sektion
    Hieracium sect. Oreadea - klippfibblor 
  • Art
    Hieracium crinellumOmang - hammarfibbla

Växtmiljö: Klippbranter, ofta ganska kraftigt beskuggade sådana, samt någon gång på steniga ljunghedar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)


Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Publicerad av: Omang (1905 p. 216).
Typmaterial: Norge: ”mellem Holmestrand og Husdal”.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Tyler 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Hieracium - hökfibblor 
  • Sektion
    Hieracium sect. Oreadea - klippfibblor 
  • Art
    Hieracium crinellum, Omang - hammarfibbla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Tyler 2015.