Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  harrisdvärgmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Trifurcula immundella
Harrisdvärgmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En dvärgmal med varierande färg på framvingarna, men helt utan ljus teckning. Hanar kan ses svärma på sommaren vid buskar av harris. Larven minerar i barken. 

Vingspann 6–8 mm. Huvudet har varierande färg, från gulvitt till rostbrunt, kragen är ljusare, gulvit. Ögonlocken är vita med mer eller mindre inblandade, mörka fjäll. Antennen är något längre än halva framvingen och har 35–43 segment hos hanen, 34–40 hos honan. Framvingens färg kan variera avsevärt. Normalt är den ljust grågul till gråbrun med mörkspetsade fjäll, men nästan vita eller mörkt bruna individer förekommer. Delningslinjen är otydlig och oregelbunden, och utanför den är fransarna vitaktiga. Bakvingen är gråvit. Hanen saknar hårpensel på bakvingen, men har en sammetsliknande fläck med doftfjäll på undersidan av bakvingens yttre del. Hanens bakkropp har gulaktig analtofs. Arten kan vara svår att skilja från rökdvärgmal Trifurcula squamatella och heddvärgmal T.?beirnei, men dessa båda arter är oftast större och har fler antennsegment.

Larven är gul, lång och smal. Kokongen är ockrabrun.

Genitalier: Hos hanen är uncus utdragen med rakt avskuren spets. Gnathos är vinkelformig med två smala, långa sidoutskott. Aedeagus har en grov, lång cornutus, två grova, korta cornuti och en tät samling slanka, långa cornuti. Hos honan är corpus bursae stor och långsträckt, och har två långa signa med oregelbundna kanter. Ductus spermathecae har 4,5 vindlingar.
Utbredning
Länsvis förekomst för harrisdvärgmal Observationer i  Sverige för harrisdvärgmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är harrisdvärgmal endast känd från några platser i Skåne, Halland och Västergötland. Den kan lokalt vara talrik. I Danmark har den hittats över hela landet. Arten saknas i Finland och Norge. Världsutbredningen omfattar norra och västra Europa söderut till Kanarieöarna.

Harrisdvärgmalen är känd som svensk art sedan 1917, då den togs av Per Benander i nordöstra Skåne. Den har en stabil förekomst i detta landskap och har där blivit påträffad på flera platser. Vissa år uppträder den rikligt, andra år är den fåtalig. I Danmark är den relativt vanlig över hela landet. I övriga Europa är den känd från ett dussintal länder och förekommer från Sydsverige i norr till Spanien och Portugal i söder, från England i väster till Polen och Slovakien i öster.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Endast känd från ett fåtal lokaler med harris (Cytisus scoparius) i Skåne och en nyupptäckt (1999) lokal i norra Halland. Arten är troligen försvunnen från Västergötland. Arten fluktuerar liksom de andra harrisdjuren när värdväxten kalla vintrar fryser bort över stora delar av utbredningsområdet. Detta orsakar mycket kraftiga populationssvängningar. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1081 (1081-7300) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (20-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Harrisdvärgmal påträffas på torr, mager sandmark där det växer harris Cytisus scoparius, men långt ifrån på alla platser med harris. ­Fjärilen har en generation per år och flyger under juli–augusti. Ägget placeras på en kvist av harris, mellan två bark­åsar. ­Larven är svår att upptäcka inuti minan, som utgörs av en lång gång inuti kvistens bark. Den fullvuxna larven övervintrar inuti minan, och går att hitta från oktober till maj. Plantor med många minor går att känna igen på avstånd, eftersom grenarna blir ­mörkare där det finns minor. Fjärilen svärmar gärna kring buskarna i kvällssolen. 
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· harris
· harris
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Nepticulidae (dvärgmalar), Släkte Trifurcula, Art Trifurcula immundella (Zeller, 1839) - harrisdvärgmal Synonymer Lyonetia immundella Zeller, 1839

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Endast känd från ett fåtal lokaler med harris (Cytisus scoparius) i Skåne och en nyupptäckt (1999) lokal i norra Halland. Arten är troligen försvunnen från Västergötland. Arten fluktuerar liksom de andra harrisdjuren när värdväxten kalla vintrar fryser bort över stora delar av utbredningsområdet. Detta orsakar mycket kraftiga populationssvängningar. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1081 (1081-7300) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (20-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
En dvärgmal med varierande färg på framvingarna, men helt utan ljus teckning. Hanar kan ses svärma på sommaren vid buskar av harris. Larven minerar i barken. 

Vingspann 6–8 mm. Huvudet har varierande färg, från gulvitt till rostbrunt, kragen är ljusare, gulvit. Ögonlocken är vita med mer eller mindre inblandade, mörka fjäll. Antennen är något längre än halva framvingen och har 35–43 segment hos hanen, 34–40 hos honan. Framvingens färg kan variera avsevärt. Normalt är den ljust grågul till gråbrun med mörkspetsade fjäll, men nästan vita eller mörkt bruna individer förekommer. Delningslinjen är otydlig och oregelbunden, och utanför den är fransarna vitaktiga. Bakvingen är gråvit. Hanen saknar hårpensel på bakvingen, men har en sammetsliknande fläck med doftfjäll på undersidan av bakvingens yttre del. Hanens bakkropp har gulaktig analtofs. Arten kan vara svår att skilja från rökdvärgmal Trifurcula squamatella och heddvärgmal T.?beirnei, men dessa båda arter är oftast större och har fler antennsegment.

Larven är gul, lång och smal. Kokongen är ockrabrun.

Genitalier: Hos hanen är uncus utdragen med rakt avskuren spets. Gnathos är vinkelformig med två smala, långa sidoutskott. Aedeagus har en grov, lång cornutus, två grova, korta cornuti och en tät samling slanka, långa cornuti. Hos honan är corpus bursae stor och långsträckt, och har två långa signa med oregelbundna kanter. Ductus spermathecae har 4,5 vindlingar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för harrisdvärgmal

Länsvis förekomst och status för harrisdvärgmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för harrisdvärgmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är harrisdvärgmal endast känd från några platser i Skåne, Halland och Västergötland. Den kan lokalt vara talrik. I Danmark har den hittats över hela landet. Arten saknas i Finland och Norge. Världsutbredningen omfattar norra och västra Europa söderut till Kanarieöarna.

Harrisdvärgmalen är känd som svensk art sedan 1917, då den togs av Per Benander i nordöstra Skåne. Den har en stabil förekomst i detta landskap och har där blivit påträffad på flera platser. Vissa år uppträder den rikligt, andra år är den fåtalig. I Danmark är den relativt vanlig över hela landet. I övriga Europa är den känd från ett dussintal länder och förekommer från Sydsverige i norr till Spanien och Portugal i söder, från England i väster till Polen och Slovakien i öster.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Trifurculini  
  • Släkte
    Trifurcula  
  • Art
    Trifurcula immundella(Zeller, 1839) - harrisdvärgmal
    Synonymer
    Lyonetia immundella Zeller, 1839

Harrisdvärgmal påträffas på torr, mager sandmark där det växer harris Cytisus scoparius, men långt ifrån på alla platser med harris. ­Fjärilen har en generation per år och flyger under juli–augusti. Ägget placeras på en kvist av harris, mellan två bark­åsar. ­Larven är svår att upptäcka inuti minan, som utgörs av en lång gång inuti kvistens bark. Den fullvuxna larven övervintrar inuti minan, och går att hitta från oktober till maj. Plantor med många minor går att känna igen på avstånd, eftersom grenarna blir ­mörkare där det finns minor. Fjärilen svärmar gärna kring buskarna i kvällssolen. 

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· harris - Cytisus scoparius (Viktig)
Bortröjning av harris, liksom besprutning eller tät uppväxt av skuggande träd kring harrisbus-karna undertycker eller slår ut arten. Under exceptionellt kalla vintrar kan harris drabbas hårt av frost och enskilda bestånd helt försvinna. Även detta begränsar även harrisdvärgmalens förekomstmöjlig-heter.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Goda lokaler med harrisdvärgmal bör inte underkastas alltför radikala ingrepp.
Namngivning: Trifurcula immundella (Zeller, 1839). Originalbeskrivning: Lyonetia immundella. Isis, Leipzig: 215.

Etymologi: immundella = ung. den lilla smutsiga; immundus (lat.) = smutsig, syftar på framvingens färg; diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Trifúrkula imundélla]

Johansson, R., et al. 1990. The Nepticulidae and Opostegidae (Lepidoptera) of North West Europe. Fauna Ent.

Scand. Vol. 23. E.J.Brill/Scandinavian Science Press Ltd. Leiden, New York, København, Köln.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsintressant information; Hot och Åtgärder och tillägg till Ekologi och Utbredning).

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Nepticuloidea  
  • Familj
    Nepticulidae - dvärgmalar 
  • Underfamilj
    Nepticulinae  
  • Tribus
    Trifurculini  
  • Släkte
    Trifurcula  
  • Art
    Trifurcula immundella, (Zeller, 1839) - harrisdvärgmal
    Synonymer
    Lyonetia immundella Zeller, 1839
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2002 (Naturvårdsintressant information; Hot och Åtgärder och tillägg till Ekologi och Utbredning).