Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jungfrusäckmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Coleophora parthenogenella
Jungfrusäckmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingarna är i bakre halvan ljusgula, framför detta fält brunrödaktiga med en jämnbred, vit framkant som slutar före spetsen. Arten kan förväxlas med andra säckmalar med liknande teckningar, i första hand ginstsäckmalen C. genistae, som kan finnas på samma lokaler, men den ljusgula bakre framvingehalvan är ett gott, skiljande kännetecken. Fjärilen är avbildad av Patzak (1974). Vingspann 13-15 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för jungfrusäckmal Observationer i  Sverige för jungfrusäckmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Harrissäckmalen har sin nordgräns i Sverige, där den anmälts från Skåne, Halland och Västergötland. I Skåne har den under de senaste decennierna hittats på ett fåtal platser (t.ex. vid Eriksdal i Fyledalen), men den uppträder med osäker konstans. I Halland har den på senare tid uteslutande hittats som säck på ginst (Mästocka, Bäckmotet och Oskarström). I Danmark är den rapporterad från alla distrikt utom Själland. Den saknas i Norge och Finland. Utbredningen i övriga delar av Europa är osäker eftersom harrissäckmalen alldeles nyligen har uppdelats i flera arter.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer på torra marker med harris (Cytisus scoparius) längs Skånes kuster och är även funnen i södra Halland. Arten tycks vara beroende av att harriset förekommer i sådan mängd nära kusten att vissa plantor inte har frusit ned helt efter kalla vintrar. Detta orsakar mycket kraftiga populationssvängningar, vilket är det största försvinnanderisken för arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (7-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7000 (5328-10100) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (28-100) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Harrissäckmal uppträder oftast i grusiga eller sandiga områden där harris Cytis scoparius finns. Den förekommer också på hedar med ginst, i Sverige nålginst Genista pilosa. Från England uppges den också leva på färgginst G. tinctoria. Larven lever på hösten i en mina och tillverkar på våren en säck av mängder med små, tvärställda, oregelbundna bladdelar, vilka först är ljusgröna men så småningom blir mörkt kanelbruna. Säckens munvinkel är ungefär 90°. Fullbildade fjärilar flyger från slutet av juni till början av augusti, de på harris senare än de på ginst. Arten uppträder partenogenetiskt, dvs. bara honor finns påträffade.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ginster
· ginster
· harris
· harris
· hårginst
· hårginst
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Coleophoridae (säckmalar), Släkte Coleophora, Art Coleophora parthenogenella Falck, 2010 - jungfrusäckmal Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer på torra marker med harris (Cytisus scoparius) längs Skånes kuster och är även funnen i södra Halland. Arten tycks vara beroende av att harriset förekommer i sådan mängd nära kusten att vissa plantor inte har frusit ned helt efter kalla vintrar. Detta orsakar mycket kraftiga populationssvängningar, vilket är det största försvinnanderisken för arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (7-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7000 (5328-10100) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (28-100) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Framvingarna är i bakre halvan ljusgula, framför detta fält brunrödaktiga med en jämnbred, vit framkant som slutar före spetsen. Arten kan förväxlas med andra säckmalar med liknande teckningar, i första hand ginstsäckmalen C. genistae, som kan finnas på samma lokaler, men den ljusgula bakre framvingehalvan är ett gott, skiljande kännetecken. Fjärilen är avbildad av Patzak (1974). Vingspann 13-15 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för jungfrusäckmal

Länsvis förekomst och status för jungfrusäckmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jungfrusäckmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Harrissäckmalen har sin nordgräns i Sverige, där den anmälts från Skåne, Halland och Västergötland. I Skåne har den under de senaste decennierna hittats på ett fåtal platser (t.ex. vid Eriksdal i Fyledalen), men den uppträder med osäker konstans. I Halland har den på senare tid uteslutande hittats som säck på ginst (Mästocka, Bäckmotet och Oskarström). I Danmark är den rapporterad från alla distrikt utom Själland. Den saknas i Norge och Finland. Utbredningen i övriga delar av Europa är osäker eftersom harrissäckmalen alldeles nyligen har uppdelats i flera arter.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora parthenogenellaFalck, 2010 - jungfrusäckmal

Harrissäckmal uppträder oftast i grusiga eller sandiga områden där harris Cytis scoparius finns. Den förekommer också på hedar med ginst, i Sverige nålginst Genista pilosa. Från England uppges den också leva på färgginst G. tinctoria. Larven lever på hösten i en mina och tillverkar på våren en säck av mängder med små, tvärställda, oregelbundna bladdelar, vilka först är ljusgröna men så småningom blir mörkt kanelbruna. Säckens munvinkel är ungefär 90°. Fullbildade fjärilar flyger från slutet av juni till början av augusti, de på harris senare än de på ginst. Arten uppträder partenogenetiskt, dvs. bara honor finns påträffade.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Öppna gräsmarker, Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ginster - Genista (Har betydelse)
· harris - Cytisus scoparius (Viktig)
· hårginst - Genista pilosa (Har betydelse)
Borttagning av hela bestånd av harrisbuskar är det främsta hotet. Populationer på ginst kan hotas av igenväxning, bekämpningsmedel eller exploatering.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
Lokaler med harrissäckmal bör inte utsättas för kraftiga ingrepp som innebär fullständig utplåning av harrisbuskage. Giftbesprutning av vägkanter där ginst eller harris förekommer är ytterst olämpligt. Däremot kan klippning av vägslänter med ginst under eftersommaren vara gynnsam.

Benander, P. 1939. Die Coleophoriden Schwedens. Opuscula ent. Band IV(1-2): 30-110.

Emmet, A.M, et al. 1996 in The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Volume 3. Colchester, England.

Falck, P. 2010. First case of parthenogenesis in the Coleophoridae: Coleophora parthenogenella n. sp. (Lepidoptera: Coleophoridae), from Denmark and Sweden. - Ent. medd. 78: 163-168.

Patzak, H., 1974. Beiträge zur Insektenfauna der DDR: Lepidoptera - Coleophoridae. Beitr. Ent. 24(5/8): 153-278.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. Rev. Bengt Å. Bengtsson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora parthenogenella, Falck, 2010 - jungfrusäckmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. Rev. Bengt Å. Bengtsson 2012.