Lycoperdon ericaeum
Hedröksvamp
Storsvampar, Basidiesvampar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Lycoperdon (por-röksvampar), Art Lycoperdon ericaeum Bonord. - hedröksvamp Synonymer
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Nära hotad (NT)
-
2005 Nära hotad (NT)
-
2000 Livskraftig (LC)
Dokumentation Nedbrytare som lever i torra, hedartade och näringsfattiga habitat på urlakad mark såsom sandhedsvegetation och torra ogödslade naturbetesmarker på sand/grusblandad jord. Gynnas troligen av markslitage och hårt betestryck. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. minskad hävd av naturbetesmarker och försämrade habitatkvaliteér. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (40-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Länsvis förekomst och status för hedröksvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Hedröksvampen är spridd över hela landet utom fjällkedjan, men har en tyngdpunkt i söder. Totalt är den känd från drygt 100 lokaler. Mörkertalet kan antas vara maximalt gånger 100 de idag kända lokalerna varför det verkliga antalet lokaler i landet kan skattas som högst vara 10 000. I Skandinavien i övrigt är den känd från ca 45 lokaler i södra Norge och några få isolerade fynd i Nordnorge liksom några få fynd i vardera Finland och Danmark. På den europeiska kontinenten betecknas den som subkontinental med en viss montan tendens (Italien, Polen, Tyskland, Österrike). Äldre fynd föreligger i östra England, Nederländerna, Belgien och nordvästra Frankrike men i övrigt är den mycket sällsynt i västra Europa. Från Spanien och Portugal finns rapporter om fynd i fuktiga biotoper under tall, bok, ek och cistrosor (Cistus) på surt underlag men det är ännu inte helt klarlagt att dessa fynd verkligen överensstämmer med hedröksvampen. Utbredningen österut på den eurasiatiska kontinenten är okänd. De östligaste fynden hittills är gjorda i Estland och i västligaste Ryssland. Utanför Europa är hedröksvampen känd från nordöstra USA. Den är rödlistad i Finland (NT).
-
RikeFungi - svampar
-
StamBasidiomycota - basidiesvampar
-
UnderstamAgaricomycotina
-
KlassAgaricomycetes
-
UnderklassAgaricomycetidae
-
OrdningAgaricales
-
FamiljAgaricaceae
-
SläkteLycoperdon - por-röksvampar
-
ArtLycoperdon ericaeumBonord. - hedröksvamp
Hedröksvampen är en nedbrytare som förekommer i torra, hedartade och näringsfattiga habitat på sur mark. Man ser den i borsttåtel- och ljunghedar liksom i sanddynsvegetation (silikatsand) och torra naturbetesmarker. Den verkar vara gynnad av att den omgivande vegetationen är låg och mosaikartad varför den påverkas positivt av markslitage och ett ganska hårt betestryck. Ofta ses den växa i torra, hedartade mattor av gråfibbla, Hieracium pilosella komplexet. Under senare år verkar hedröksvampen ha expanderat något i östra Skåne till följd av att den starkt kalkhaltiga sandstäppsvegetationen på några av sina lokaler har urlakats och övergått i surare borsttåtelhed och ljunghed. Hedröksvampen bildar ofta rikligt med fruktkroppar på sina lokaler och verkar vara framme så gott som varje år. Ofta växer hedröksvampen tillsammans med andra betesmarkssvampar (t.ex. vaxskivlingar, rödskivlingar, sammetsmusseroner, fingersvampar och jordtungor).
Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
Demoulin, V. 1979. The typification of Lycoperdon described by Peck and Morgan. Beihefte zur Sydowia, Annales Mycologici Ser. II, Beiheft VIII:139–151.
Jeppson, M. 1984. Släktet Lycoperdon i Sverige. Sveriges Mykologiska Förening.(BILD – streckteckning).
Kreisel, H. 2001. Checklist of the gasteral and secotioid Basidiomycetes of Europe, Africa and the Middle East.
Österreichische Zeitschrift für Pilzkunde 10:213–313.
Pegler, D. N., Læssøe, Spooner, B. M. 1995. British Puffballs, earthstars and stinkhorns. Royal Botanic Gardens, Kew.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 2005.
-
RikeFungi - svampar
-
StamBasidiomycota - basidiesvampar
-
UnderstamAgaricomycotina
-
KlassAgaricomycetes
-
UnderklassAgaricomycetidae
-
OrdningAgaricales
-
FamiljAgaricaceae
-
SläkteLycoperdon - por-röksvampar
-
ArtLycoperdon ericaeum, Bonord. - hedröksvamp
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 2005.