Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  humlevecklare

Organismgrupp Fjärilar, Vecklare Grapholita discretana
Humlevecklare Fjärilar, Vecklare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingen är mörkbrun men inre halvan är något ljusare. Mitt på bakkanten finns en svagt utåtböjd, tydligt kontrasterande vit fläck, som når framvingens mitt och har en tunn mörk linje i mitten så att den framstår som två parallella linjer. Spegeln (det mönstrade område snett framför bakhörnet) har 3-4 korta, svarta längsstreck och är inramad av ett par svagt blyglänsande linjer. På vingens framkant ligger fyra par korta och något diffusa vita hakteckningarar, varav den inre ansluter till spegelns inre begränsningslinje och den yttre dubbelhaken ibland är förbunden med ett kort, vitt streck i utkantsfransarna. Bakvingen är mörkbrun. Huvudet är svartbrunt på hjässan, men pannan och ansiktet är gulaktiga. Vingspann 13-18 mm. Humlevecklaren kan förväxlas med den mer vanligt förekommande dubbelmåneärtvecklaren Grapholita fissana, vilken dock har mörkt ansikte och panna. Humlevecklaren är också lik sötvedelsvecklaren Grapholita pallifrontana, men denna är tydligt mindre och den dubbla haken på framvingens bakkant har mer gultonad färg, är bredare och mindre böjd än hos humlevecklaren.
Utbredning
Länsvis förekomst för humlevecklare Observationer i  Sverige för humlevecklare
Svensk förekomst
Möjligen nationellt utdöd
Humlevecklaren kom möjligen in till Sverige mycket tidigt, troligen redan under bronsåldern, då man har funnit att vikingarna förde med sig humle söderifrån. Fjärilen rapporterades som svensk första gången 1875 av Wallengren. I Sverige är arten bara känd från Skåne, Blekinge, Småland och Västergötland, men de flesta fynden är relativt gamla och behöver verifieras. 1960 hittades den i Blekinge vid Ynde utanför Sölvesborg. Senaste fyndet i landet torde ha varit kring 1980, då några exemplar hittades nära Kivik i Skåne. Fynd från Skåne och Blekinge bedöms vara helt säkra. I Danmark har artenbara påträffats ett fåtal gånger under det senaste halvseklet och den är totalt bara funnen i fem distrikt. I Norge finns två fynd från Oslo-området, ett från 1800-talet och ett från senare tid. I Finland bedömdes den 2000 som utgången, men senare upptäcktes den igen. Humelvecklaren är utbredd i Mellan- och Sydeuropa till följd av allmänt förekommande humleodlingar. I övrigt finns fjärilen österut till Kazakstan och västra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Humlevecklare har rapporterats från Skåne, Blekinge, Småland och Västergötland, men alla fynd är av gammalt datum. Det senaste fyndet torde vara från Bl. Sölvesborg, Ynde 1960, men fynd finns också från Sk. Stenshuvudområdet som kan vara något senare. Fjärilen är knuten till humle (Humulus lupulus) och larven lever inuti stjälken, där den åstadkommer en mer eller mindre synlig gallbildning. Nu för tiden betraktas humle mer som en prydnadsväxt och klipps därför oftast ner inför vintern så att nya skott inte ska trassla in sig i de vissna fjolårsstjälkarna. Därför finns risk att larven dör av denna städning. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Humlevecklare förekommer i humlebestånd, där fjärilen kan påträffas flygande på eftermiddagen och kvällen kring buskarna från slutet av maj till mitten eller slutet av juni. Söderut i Europa kan den ha en längre flygtid. Den kan finnas både i solexponerade och delvis skuggade lägen. Larven lever på humle Humulus lupulus inuti den nedre delen av stängeln. I Tyskland övervintrar den inne i stängeln och förpuppar sig på våren. Fjärilen är svårfunnen då larven lever gömd inuti sin värdväxt och fjärilen flyger snabbt och är svår att få ögonen på, två faktorer som båda ger grund till det vetenskapliga artepitetet discretana.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· humle
· humle
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tortricidae (vecklare), Släkte Grapholita, Art Grapholita discretana (Wocke, 1861) - humlevecklare Synonymer Cydia discretana (Wocke, 1861)

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Humlevecklare har rapporterats från Skåne, Blekinge, Småland och Västergötland, men alla fynd är av gammalt datum. Det senaste fyndet torde vara från Bl. Sölvesborg, Ynde 1960, men fynd finns också från Sk. Stenshuvudområdet som kan vara något senare. Fjärilen är knuten till humle (Humulus lupulus) och larven lever inuti stjälken, där den åstadkommer en mer eller mindre synlig gallbildning. Nu för tiden betraktas humle mer som en prydnadsväxt och klipps därför oftast ner inför vintern så att nya skott inte ska trassla in sig i de vissna fjolårsstjälkarna. Därför finns risk att larven dör av denna städning. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Framvingen är mörkbrun men inre halvan är något ljusare. Mitt på bakkanten finns en svagt utåtböjd, tydligt kontrasterande vit fläck, som når framvingens mitt och har en tunn mörk linje i mitten så att den framstår som två parallella linjer. Spegeln (det mönstrade område snett framför bakhörnet) har 3-4 korta, svarta längsstreck och är inramad av ett par svagt blyglänsande linjer. På vingens framkant ligger fyra par korta och något diffusa vita hakteckningarar, varav den inre ansluter till spegelns inre begränsningslinje och den yttre dubbelhaken ibland är förbunden med ett kort, vitt streck i utkantsfransarna. Bakvingen är mörkbrun. Huvudet är svartbrunt på hjässan, men pannan och ansiktet är gulaktiga. Vingspann 13-18 mm. Humlevecklaren kan förväxlas med den mer vanligt förekommande dubbelmåneärtvecklaren Grapholita fissana, vilken dock har mörkt ansikte och panna. Humlevecklaren är också lik sötvedelsvecklaren Grapholita pallifrontana, men denna är tydligt mindre och den dubbla haken på framvingens bakkant har mer gultonad färg, är bredare och mindre böjd än hos humlevecklaren.

Svensk förekomst Möjligen nationellt utdöd
Länsvis förekomst för humlevecklare

Länsvis förekomst och status för humlevecklare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för humlevecklare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Humlevecklaren kom möjligen in till Sverige mycket tidigt, troligen redan under bronsåldern, då man har funnit att vikingarna förde med sig humle söderifrån. Fjärilen rapporterades som svensk första gången 1875 av Wallengren. I Sverige är arten bara känd från Skåne, Blekinge, Småland och Västergötland, men de flesta fynden är relativt gamla och behöver verifieras. 1960 hittades den i Blekinge vid Ynde utanför Sölvesborg. Senaste fyndet i landet torde ha varit kring 1980, då några exemplar hittades nära Kivik i Skåne. Fynd från Skåne och Blekinge bedöms vara helt säkra. I Danmark har artenbara påträffats ett fåtal gånger under det senaste halvseklet och den är totalt bara funnen i fem distrikt. I Norge finns två fynd från Oslo-området, ett från 1800-talet och ett från senare tid. I Finland bedömdes den 2000 som utgången, men senare upptäcktes den igen. Humelvecklaren är utbredd i Mellan- och Sydeuropa till följd av allmänt förekommande humleodlingar. I övrigt finns fjärilen österut till Kazakstan och västra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Grapholita  
  • Art
    Grapholita discretana(Wocke, 1861) - humlevecklare
    Synonymer
    Cydia discretana (Wocke, 1861)

Humlevecklare förekommer i humlebestånd, där fjärilen kan påträffas flygande på eftermiddagen och kvällen kring buskarna från slutet av maj till mitten eller slutet av juni. Söderut i Europa kan den ha en längre flygtid. Den kan finnas både i solexponerade och delvis skuggade lägen. Larven lever på humle Humulus lupulus inuti den nedre delen av stängeln. I Tyskland övervintrar den inne i stängeln och förpuppar sig på våren. Fjärilen är svårfunnen då larven lever gömd inuti sin värdväxt och fjärilen flyger snabbt och är svår att få ögonen på, två faktorer som båda ger grund till det vetenskapliga artepitetet discretana.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· humle - Humulus lupulus (Viktig)
Fjärilen kan med en gång försvinna från en plats om bestånd med humle som tas bort. Kraftig beskuggning missgynnar humlevecklaren.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Humlebestånd, som hyser fjärilen, bör skyddas på något sätt, exempelvis genom information till markägaren och förslag om frivilligt skydd och lämplig skötsel. Inventering av mer omfattande bestånd med humle bör genomföras för att se om arten fortfarande finns kvar i landet.
Arten tillhör numer släktet Grapholita som nyligen utskiljts från sl. Cydia. I kommande rödlista kommer arten således att benämnas Grapholita discretana.

Svensson, I. 2006. Nordens vecklare. Entomologiska Sällskapet i Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Grapholita  
  • Art
    Grapholita discretana, (Wocke, 1861) - humlevecklare
    Synonymer
    Cydia discretana (Wocke, 1861)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2012.