Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  huvudtåg

Organismgrupp Kärlväxter Juncus capitatus
Huvudtåg Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvudtåg är en 1–10(–20) cm högt, ettårig tågväxt. Individen består av ett enda strå eller en tät tuva av några få strån. Strået är ca 1 mm tjockt och har 1–3 basala blad som är mycket smala och oledade. Blomställningen består av ett eller på kraftiga strån 2–4 upp till tioblommiga huvuden med vardera två små stödblad vid sin bas. Blommorna är 3–4 mm, först gröna, sedan bruna, med spetsiga kalkblad och var sitt litet stödblad men utan förblad.
Utbredning
Länsvis förekomst för huvudtåg Observationer i  Sverige för huvudtåg
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Huvudtåg är känd från kustnära områden från Halland till Gotland. Den är ofta tillfällig i sitt uppträdande. Den aktuella utbredningen är också svår att fastställa därför att arten knappast observeras av andra än tränade fältbotanister. Den har dock sedan 1980 observerats på ett 50-tal lokaler i Halland (9), Skåne (8), Blekinge (8), Kalmar län (1), Öland (ca 25) och Gotland (3). På Öland är den endast sedd på 6 lokaler efter 1995. Fröna kan i varje fall ligga ett flertal år i marken i väntan på lämpliga växtbetingelser. Huvudtåg finns ganska sällsynt i Danmark, i 15 av 47 distrikt. De svenska förekomsterna är nordliga utposter av en mest varmtempererad till subtropisk utbredning omfattande Europa, medelhavsområdet och några östafrikanska lokaler ned till Drakensbergen. Den har också uppträtt som införd eller tillfällig i många andra områden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i våra sydligaste landskap Halland, Skåne, Blekinge, Småland samt på Öland och Gotland. Huvudtåg växer i regel på öppen, oftast sandig jord utan slutet växttäcke. Är beroende av att nya öppna fläckar uppkommer, olika slag av igenväxning utgör ett hot. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 34444 km² och förekomstarean (AOO) till 136 (100-232) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)c(iv)).
Ekologi
Huvudtåg växer i regel på öppen, oftast sandig jord utan slutet växttäcke, oftast på fläckar som är fuktiga under vår-försommar. I t ex Halland förekommer arten främst i erosionsgropar på sandhedar innanför dynbältet. I Blekinge utgörs de flesta lokalerna av äldre grustag. Ett par av dessa hyser extremt rika förekomster av huvudtåg, tillsammans med andra rödlistade arter som dvärglin Radiola linoides, vittåtel Aira caryophyllea, strandlummer Lycopidiella inundata och klotgräs Pilularia globulifera. De flesta lokalerna i Norden är kulturbetingade, som fuktfläckar inom stationsområden, brädupplag, grustag, sandiga åkrar och liknande och dikeskanter. Endast i ett fåtal fall har den observerats vid bäckkanter och fuktstråk i våtmarker. Arten anses inom andra delar av sin utbredning vara kalkskyende, men de nordiska förekomsterna ger ingen klar indikation om detta.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Juncaceae (tågväxter), Släkte Juncus (tåg), Art Juncus capitatus Weigel - huvudtåg Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i våra sydligaste landskap Halland, Skåne, Blekinge, Småland samt på Öland och Gotland. Huvudtåg växer i regel på öppen, oftast sandig jord utan slutet växttäcke. Är beroende av att nya öppna fläckar uppkommer, olika slag av igenväxning utgör ett hot. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 34444 km² och förekomstarean (AOO) till 136 (100-232) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)c(iv)).
Konventioner Typisk art i 2190 Dynvåtmarker (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Huvudtåg är en 1–10(–20) cm högt, ettårig tågväxt. Individen består av ett enda strå eller en tät tuva av några få strån. Strået är ca 1 mm tjockt och har 1–3 basala blad som är mycket smala och oledade. Blomställningen består av ett eller på kraftiga strån 2–4 upp till tioblommiga huvuden med vardera två små stödblad vid sin bas. Blommorna är 3–4 mm, först gröna, sedan bruna, med spetsiga kalkblad och var sitt litet stödblad men utan förblad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för huvudtåg

Länsvis förekomst och status för huvudtåg baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för huvudtåg

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Huvudtåg är känd från kustnära områden från Halland till Gotland. Den är ofta tillfällig i sitt uppträdande. Den aktuella utbredningen är också svår att fastställa därför att arten knappast observeras av andra än tränade fältbotanister. Den har dock sedan 1980 observerats på ett 50-tal lokaler i Halland (9), Skåne (8), Blekinge (8), Kalmar län (1), Öland (ca 25) och Gotland (3). På Öland är den endast sedd på 6 lokaler efter 1995. Fröna kan i varje fall ligga ett flertal år i marken i väntan på lämpliga växtbetingelser. Huvudtåg finns ganska sällsynt i Danmark, i 15 av 47 distrikt. De svenska förekomsterna är nordliga utposter av en mest varmtempererad till subtropisk utbredning omfattande Europa, medelhavsområdet och några östafrikanska lokaler ned till Drakensbergen. Den har också uppträtt som införd eller tillfällig i många andra områden.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Juncaceae - tågväxter 
  • Släkte
    Juncus - tåg 
  • Art
    Juncus capitatusWeigel - huvudtåg

Huvudtåg växer i regel på öppen, oftast sandig jord utan slutet växttäcke, oftast på fläckar som är fuktiga under vår-försommar. I t ex Halland förekommer arten främst i erosionsgropar på sandhedar innanför dynbältet. I Blekinge utgörs de flesta lokalerna av äldre grustag. Ett par av dessa hyser extremt rika förekomster av huvudtåg, tillsammans med andra rödlistade arter som dvärglin Radiola linoides, vittåtel Aira caryophyllea, strandlummer Lycopidiella inundata och klotgräs Pilularia globulifera. De flesta lokalerna i Norden är kulturbetingade, som fuktfläckar inom stationsområden, brädupplag, grustag, sandiga åkrar och liknande och dikeskanter. Endast i ett fåtal fall har den observerats vid bäckkanter och fuktstråk i våtmarker. Arten anses inom andra delar av sin utbredning vara kalkskyende, men de nordiska förekomsterna ger ingen klar indikation om detta.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Havsstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Huvudtåg förefaller ej direkt hotad för närvarande, men är beroende av att nya öppna fläckar uppkommer inom de sandiga områden där den förekommer. Igenväxning kan på längre sikt utgöra ett hot efter det att bete e.l. upphört. Igenläggning av öppna diken och ogräsbekämpning kan påverka en del lokaler negativt.

Påverkan
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
De ännu bevarade våtmarkerna inom sandiga områden bör bibehållas. Viss markbearbetning inom lokaler där huvudtåg observerats gynnar arten. En av grustagslokalerna i Blekinge är avsatt som naturreservat, där röjning i kombination med markomrörning skall gynna både huvudtåg och andra rödlistade arter. Arten övervakas av floraväktare.
Huvudtåg har ett i viss mån periodiskt uppträdande och dyker upp på många platser under ett år med för arten gynnsam väderlek. Den gynnas tydligen av en varm vår och försommar med åtminstone periodvis riklig nederbörd. Utländska namn – NO: Hovudsiv, DK: Fin Siv, FI: Mykerövihvilä, GB: Dwarf Rush.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska. Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund Gustafsson, M. 1996. Kulturlandskap och Flora på Bjärehalvön. Lund.

Johansson, L. 1999. Rödlistade kärlväxter i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Lundqvist, Å. 1993. Var har vi huvudtågen? Krutbrännaren 2: 39–40.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1979. Projekt Linné rapporterar 106–120. Svensk Bot. Tidskr. 73: 353–372.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Nilsson, Ö. & Snogerup, S. 1971. Drawings of Scandinavian plants 45–49. Juncus L. Bot. Not. 124: 1-8.

Petersson, J. 1992. Nyheter i Gotlands flora 1991. Rindi 12: 4–18.

Olsson, K.-A. & Tyler, T. 2001. Skånes rödlistade kärlväxter i ett historiskt perspektiv II. Bot. Not. 134 (3): 1–35.

Petersson, J. 1999. Hotade växter på Gotland. Del 2: Sårbara arter. Rindi 19: 59–118.

Widgren, Å. 2005. Häljarums naturreservat – ett grustag med rara växter. Svensk Bot. Tidskr. 99: 265–268.

Wiinstedt, K. 1937. Juncaceernes Udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 44: 41–126.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven Snogerup 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Juncaceae - tågväxter 
  • Släkte
    Juncus - tåg 
  • Art
    Juncus capitatus, Weigel - huvudtåg
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven Snogerup 1995. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.