Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hylsskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Repetobasidium mirificum
Hylsskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fruktkropparna är utbredda och extremt tunna. De består bara av ett lager av hyfer på veden från vilka det bildas basidier och cystider. Fruktkroppen framträder i färskt tillstånd som ett daggliknande skimmer på veden. Hyferna har söljor. Cystiderna är huvudlikt vidgade i toppen och bär en ”mössa” av kristaller. Basidierna är speciella. Nya generationer av basidier växer ut genom de gamla, därav släktnamnet, och rester av tidigare basidier kan ses som hylsor runt basen på den senaste basidien och hyfen som bär upp basidien. Sporerna är nästan runda.
Utbredning
Länsvis förekomst för hylsskinn Observationer i  Sverige för hylsskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten beskrevs efter insamlingar i Muddus men har senare främst påträffats i västra Götaland. Arten är nu känd från 12 lokaler varav sju från ett litet område runt Alingsås i Västergötland. Inget svenskt fynd är dock yngre än 1980. I Norge har arten noterats från sju platser medan den i Finland bara har samlats i Pisavaara nationalpark. Arten är spridd över stora delar av västra Europa där tall eller gran förekommer men är överallt sällsynt. Det förefaller som om den tidigare relativt starka populationen i sydvästra Sverige har minskat betydligt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare på tall, gran och triviallöv. Alla fynd gjorda på 1950-1970-talet och svårbedömd ekologi och statusbedömning. Skinnsvampar är relativt väl undersökta och avsaknaden av moderna fynd gör bedömningen svår.Uppenbarligen ovanlig. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Växer främst på grova lågor av gran eller tall i vilka nedbrytningen nått det stadium att barken fallit av och mossor och lavar koloniserat överytan. Alla insamlingar har gjorts i äldre skog och ofta i s.k. bondskog där tidigare plockhuggning och eventuellt bete var den enda påverkan.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Hymenochaetales, Familj Hymenochaetales, genera incertae sedis, Släkte Repetobasidium, Art Repetobasidium mirificum J. Eriksson - hylsskinn Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare på tall, gran och triviallöv. Alla fynd gjorda på 1950-1970-talet och svårbedömd ekologi och statusbedömning. Skinnsvampar är relativt väl undersökta och avsaknaden av moderna fynd gör bedömningen svår.Uppenbarligen ovanlig. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Fruktkropparna är utbredda och extremt tunna. De består bara av ett lager av hyfer på veden från vilka det bildas basidier och cystider. Fruktkroppen framträder i färskt tillstånd som ett daggliknande skimmer på veden. Hyferna har söljor. Cystiderna är huvudlikt vidgade i toppen och bär en ”mössa” av kristaller. Basidierna är speciella. Nya generationer av basidier växer ut genom de gamla, därav släktnamnet, och rester av tidigare basidier kan ses som hylsor runt basen på den senaste basidien och hyfen som bär upp basidien. Sporerna är nästan runda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hylsskinn

Länsvis förekomst och status för hylsskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hylsskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten beskrevs efter insamlingar i Muddus men har senare främst påträffats i västra Götaland. Arten är nu känd från 12 lokaler varav sju från ett litet område runt Alingsås i Västergötland. Inget svenskt fynd är dock yngre än 1980. I Norge har arten noterats från sju platser medan den i Finland bara har samlats i Pisavaara nationalpark. Arten är spridd över stora delar av västra Europa där tall eller gran förekommer men är överallt sällsynt. Det förefaller som om den tidigare relativt starka populationen i sydvästra Sverige har minskat betydligt.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Repetobasidium  
  • Art
    Repetobasidium mirificumJ. Eriksson - hylsskinn

Växer främst på grova lågor av gran eller tall i vilka nedbrytningen nått det stadium att barken fallit av och mossor och lavar koloniserat överytan. Alla insamlingar har gjorts i äldre skog och ofta i s.k. bondskog där tidigare plockhuggning och eventuellt bete var den enda påverkan.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Artens livsmiljö försvinner i takt med att tidigare bondskogar omvandlas till mer rationellt brukade kulturskogar. I dessa nybildas inte grövre lågor i den omfattning som krävs för att arten ska kunna trivas.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
I sydvästra Sverige måste mer områden med äldre skog sparas. Skyddade områden bör inventeras för att klarlägga om några av dessa hyser den aktuella arten.
Utländska namn. FI - häivekertokanta.

Eriksson, J. 1958. Studies in the Heterobasidiomycetes and Homobasidiomycetes-Aphyllophorales of Muddus national park in North Sweden. Symbolae Botanicae Upsaliensis 16(1).

Eriksson, J., Hjortstam, K. & Ryvarden, L. 1981. The Corticiaceae of North Europe, vol 6. Fungiflora, Oslo.

Oberwinkler, F. 1965. Primitive Basidiomyceten. Sydowia 19: 1-72.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetales, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Repetobasidium  
  • Art
    Repetobasidium mirificum, J. Eriksson - hylsskinn
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012