Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  isabellnopping

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Entoloma carneogriseum
Isabellnopping Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Isabellnopping har en ljust rödaktigt brun eller blekbrun hatt, som är slät utom i den nedtryckta mitten. I fuktigt väder är den genomskinligt strimmig. Lamellerna är från början vita eller svagt blåtonade och har en blåsvart, naggad egg beroende på förekomst av pigmentfyllda cheilocystider. Foten är slät och ljust grågul med svagt blå eller lilagrå ton som ung.
Utbredning
Länsvis förekomst för isabellnopping Observationer i  Sverige för isabellnopping
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten endast känd från en lokal, i Torps socken i Medelpad, ett skogsbryn där arten påträffades på gammal hackslått 1985, ett område som idag har växt igen. En dåligt känd art. Missgynnas sannolikt huvudsakligen av upphörande hävd av gräsmarker. Den beskrivs som sällsynt men vitt utbredd i Europa. Noppingarna är en artrik grupp där endast ett fåtal specialister kan göra säkra artbestämningar, vilket förstås gör att kännedomen om deras utbredning och frekvens är ofullständig.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Nedbrytare i grässvål i ogödslad slåttermark och naturbetesmark. Troligen fosforkänslig. Den uppges också förekomma i lövskog. Arten är funnen på 4 (möjligen 5) lokaler i landet. Första fyndet gjordes i Medelpad 1985, där den påträffades i ett skogsbryn på gammal hackslått, ett område som idag har växt igen. Senare fynd är från en naturbetesmark i Dalarna 1997, Sörmland 2001 och i Västergötland 2004. Ett fynd från Dalarna 2010 är osäkert. Få fynd och dåligt känd ekologi, men troligen extremt sällsynt. Svårt att bedöma status och ev. populationsförändringar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Svampen lever som förnanedbrytare i mager, grässvål i ogödslad slåttermark och naturbetesmark. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Entolomataceae, Släkte Entoloma (rödlingar), Art Entoloma carneogriseum (Berk. & Broome) Noordel. - isabellnopping Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Nedbrytare i grässvål i ogödslad slåttermark och naturbetesmark. Troligen fosforkänslig. Den uppges också förekomma i lövskog. Arten är funnen på 4 (möjligen 5) lokaler i landet. Första fyndet gjordes i Medelpad 1985, där den påträffades i ett skogsbryn på gammal hackslått, ett område som idag har växt igen. Senare fynd är från en naturbetesmark i Dalarna 1997, Sörmland 2001 och i Västergötland 2004. Ett fynd från Dalarna 2010 är osäkert. Få fynd och dåligt känd ekologi, men troligen extremt sällsynt. Svårt att bedöma status och ev. populationsförändringar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Isabellnopping har en ljust rödaktigt brun eller blekbrun hatt, som är slät utom i den nedtryckta mitten. I fuktigt väder är den genomskinligt strimmig. Lamellerna är från början vita eller svagt blåtonade och har en blåsvart, naggad egg beroende på förekomst av pigmentfyllda cheilocystider. Foten är slät och ljust grågul med svagt blå eller lilagrå ton som ung.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för isabellnopping

Länsvis förekomst och status för isabellnopping baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för isabellnopping

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten endast känd från en lokal, i Torps socken i Medelpad, ett skogsbryn där arten påträffades på gammal hackslått 1985, ett område som idag har växt igen. En dåligt känd art. Missgynnas sannolikt huvudsakligen av upphörande hävd av gräsmarker. Den beskrivs som sällsynt men vitt utbredd i Europa. Noppingarna är en artrik grupp där endast ett fåtal specialister kan göra säkra artbestämningar, vilket förstås gör att kännedomen om deras utbredning och frekvens är ofullständig.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Entolomataceae  
  • Släkte
    Entoloma - rödlingar 
  • Art
    Entoloma carneogriseum(Berk. & Broome) Noordel. - isabellnopping

Svampen lever som förnanedbrytare i mager, grässvål i ogödslad slåttermark och naturbetesmark. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet mot arten är upphörande hävd med åtföljande igenväxning. På den enda kända svenska lokalen i Medelpad har hävden sedan länge upphört och det är därför högst tvivelaktigt om arten finns kvar där.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Växtplatsen bör besökas för att om möjligt återfinna isabellnoppingen och utröna om det finns några förutsättningar att bevara miljön där. Arten bör eftersökas på andra lämpliga lokaler i landet.

Noordeloos, M.E. 1992: Entoloma s.l., Fungi Europaei 5. Saronno.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Entolomataceae  
  • Släkte
    Entoloma - rödlingar 
  • Art
    Entoloma carneogriseum, (Berk. & Broome) Noordel. - isabellnopping
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2002.