Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ishavshästsvans

Organismgrupp Kärlväxter Hippuris tetraphylla
Ishavshästsvans Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ishavshästsvans är en 15–40 cm lång vattenväxt, som oftast växer med de nedre delarna helt nedsänkta, medan de övre sticker upp ovan vattenytan. Den kännetecknas av hela, enkla, kransställda blad. Bladkransarna består av 4–6 blad, medan vanlig hästsvans har 6-12 blad i krans. Bladen är 10–15 mm långa, 3–5 mm breda och trubbiga, medan bladen hos vanlig hästsvans oftast är längre och smalare: 10–20 mm resp. 1–2 mm. Blommorna sitter i bladvecken. De är mycket oansenliga, tvåkönade men helt utan hylle. Frukten är en nöt.
Utbredning
Länsvis förekomst för ishavshästsvans Observationer i  Sverige för ishavshästsvans
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Man har tidigare trott att Ishavshästsvans upptäcktes som ny för Sverige 1931 i Västerbotten, men två äldre fynd, i Södermanland 1860 och i Östergötland 1886, har negligerats på grund av man trott lokalförväxling skett, men bör hållas för autentiska. Dessutom finns ett troligt fynd från Ångermanland på 1930-talet. På Västerbottenlokalerna minskande arten successivt och sågs sista gången 1983. Den har eftersökts flitigt i området på liknande lokaler och i början på 1990-talet bedömdes arten var försvunnen. I samband med skärgårdsinventeringar påträffades 1996-1997 inom Kronörenområdet i Ångermanland tre närliggande lokaler för arten. Vid inventeringar gjorda 2004-2005 sågs den endast på två av fem kända områden inom Kronörens-Drivörens naturreservat. I övriga Norden är arten känd från en lokal på Island, ett fåtal lokaler i Finmark i norra Norge samt i Finland där den förekommer ojämnt spridd efter större delen av kusten. Arten har en cirkumpolär utbredning med en fortsättning på de norska förekomsterna österut till Novaja Zemlja, Sibirens östkust från Sachalin till Kamtjatka, Berings sund och Alaskas ishavs- och Stilla havskust, Hudson Bay samt Kanadas östkust ner till gränsen mot USA.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Ishavshästsvans är idag endast känd från en fjärd vid Kronören i Ångermanland. Två närliggande förekomster. Hot mot förekomsterna är habitatförändring genom landhöjningen, när fjärdar avsnörs till sjöar. Ett numera avslutat åtgärdsprogram fanns för att gynna arten. Arten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-15000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8 (8-100) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (8-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Ishavshästsvans växer på brackvattenstandängar i partier med grunda, lösa, organiska bottnar i skyddade lägen, i regel trånga vikar. Jämfört med hästsvans H. vulgaris och H. lanceolata, den förmodade hybriden mellan arterna så har ishavshästsvans en större salttolerans.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Havsstrand
Havsstrand
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Plantaginaceae (grobladsväxter), Släkte Hippuris (hästsvansar), Art Hippuris tetraphylla L. f. - ishavshästsvans Synonymer Bred hästsvans, Bredbladig hästsvansört

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Ishavshästsvans är idag endast känd från en fjärd vid Kronören i Ångermanland. Två närliggande förekomster. Hot mot förekomsterna är habitatförändring genom landhöjningen, när fjärdar avsnörs till sjöar. Ett numera avslutat åtgärdsprogram fanns för att gynna arten. Arten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-15000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8 (8-100) km² och förekomstarean (AOO) till 8 (8-20) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv,v)+2ab(ii,iii,iv,v)).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5, 7. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Avslutat
Ishavshästsvans är en 15–40 cm lång vattenväxt, som oftast växer med de nedre delarna helt nedsänkta, medan de övre sticker upp ovan vattenytan. Den kännetecknas av hela, enkla, kransställda blad. Bladkransarna består av 4–6 blad, medan vanlig hästsvans har 6-12 blad i krans. Bladen är 10–15 mm långa, 3–5 mm breda och trubbiga, medan bladen hos vanlig hästsvans oftast är längre och smalare: 10–20 mm resp. 1–2 mm. Blommorna sitter i bladvecken. De är mycket oansenliga, tvåkönade men helt utan hylle. Frukten är en nöt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ishavshästsvans

Länsvis förekomst och status för ishavshästsvans baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ishavshästsvans

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Man har tidigare trott att Ishavshästsvans upptäcktes som ny för Sverige 1931 i Västerbotten, men två äldre fynd, i Södermanland 1860 och i Östergötland 1886, har negligerats på grund av man trott lokalförväxling skett, men bör hållas för autentiska. Dessutom finns ett troligt fynd från Ångermanland på 1930-talet. På Västerbottenlokalerna minskande arten successivt och sågs sista gången 1983. Den har eftersökts flitigt i området på liknande lokaler och i början på 1990-talet bedömdes arten var försvunnen. I samband med skärgårdsinventeringar påträffades 1996-1997 inom Kronörenområdet i Ångermanland tre närliggande lokaler för arten. Vid inventeringar gjorda 2004-2005 sågs den endast på två av fem kända områden inom Kronörens-Drivörens naturreservat. I övriga Norden är arten känd från en lokal på Island, ett fåtal lokaler i Finmark i norra Norge samt i Finland där den förekommer ojämnt spridd efter större delen av kusten. Arten har en cirkumpolär utbredning med en fortsättning på de norska förekomsterna österut till Novaja Zemlja, Sibirens östkust från Sachalin till Kamtjatka, Berings sund och Alaskas ishavs- och Stilla havskust, Hudson Bay samt Kanadas östkust ner till gränsen mot USA.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Plantaginaceae - grobladsväxter 
  • Släkte
    Hippuris - hästsvansar 
  • Art
    Hippuris tetraphyllaL. f. - ishavshästsvans
    Synonymer
    Bred hästsvans
    Bredbladig hästsvansört

Ishavshästsvans växer på brackvattenstandängar i partier med grunda, lösa, organiska bottnar i skyddade lägen, i regel trånga vikar. Jämfört med hästsvans H. vulgaris och H. lanceolata, den förmodade hybriden mellan arterna så har ishavshästsvans en större salttolerans.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand, Brackvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Hav

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Ishavshästsvansen försvann från sina lokaler utanför Umeå dels på grund av naturlig succession i samband med landhöjningen, dels genom viss igenväxning på grund av upphörd hävd. Den sista och även den rikaste förkomsten försvann främst på grund av att vatten från en närliggande myr genom oförsiktig dikning leddes ut över lokalen. På grund av landhöjningen avsnörs på sikt de grunda vikarna från havet, och ishavshästsvansen försvinner, vilket är en naturlig process.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
De nyfunna lokalerna med ishavshästsvans måste följas och arten bör fortlöpande eftersökas i kringliggande områden. Ett åtgärdsprogram för ishavshästsvans har upprättats och ger förslag på lämpliga åtgärder. Den bör övervakas av floraväktare.

Åtgärdsprogram Avslutat
Ishavshästsvans är fridlyst. Mellanhästsvans Hippuris lanceolata, en bristfälligt känd växt som förekommer längs en stor del av östersjökusten, lokalt rikligt, är i många drag intermediär mellan ishavshästsvans och hästsvans H. vulgaris, och utgör möjligen en hybrid mellan arterna. Ishavshästsvan omfattas av EU´s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura 2000. Utländska namn – NO: Krosshesterumpe, DK: Bredbladet Hestehale, FI: Nelilehtivesikuusi.

Axell, S. 1934. Hippuris tetraphylla L. f. i Västerbotten. Bot. Not. 87: 492.

Ericsson, L. 1970. Botanisk inventering av kustområdet inom Umeå stad och Sävars kommun. Länsstyrelsen i Västerbottens län (stencil).

Ericsson, S. 2004. Ishavshästsvans Hippuris tetraphylla vid Kronören – nu och framtiden. Natur i Norr 23: 23–28.

Ericsson, S. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av ishavshästsvans (Hippuris tetraphylla). Naturvårdsverket. Rapport 5556.

Ericsson, S. & Bader, P. 2000. Ishavshästsvans Hippuris teraphylla åter i Sveriges flora. Svensk Bot. Tidskr. 93: 233–247.

Mascher, J. 1990. Ångermanlands flora. SBT-förlaget. Lund.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976. Projekt Linné rapporterar 14–28. Svensk Bot. Tidskr. 70: 211–224.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Uotila, P. 1997. Nelilehtivesikuusi. I Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson & Lena Jonsell 1996. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Plantaginaceae - grobladsväxter 
  • Släkte
    Hippuris - hästsvansar 
  • Art
    Hippuris tetraphylla, L. f. - ishavshästsvans
    Synonymer
    Bred hästsvans
    Bredbladig hästsvansört
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson & Lena Jonsell 1996. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.