Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  järnek

Organismgrupp Kärlväxter Ilex aquifolium
Järnek Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Järnek bildar buskar eller småträd med städsegröna, läderartade, grunt flikade blad, ofta med vassa taggar i spetsen på flikarna. Blommorna är små och tämligen oansenliga, medan de röda frukterna syns på långt håll. Järneken är dioik, d.v.s. har han- och honblommor på olika individ.
Utbredning
Länsvis förekomst för järnek Observationer i  Sverige för järnek
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Järnek upptäcktes som vildväxande i Sverige vid Vägga i Askum (nära Kungshamn i Bohuslän) på 1820-talet. Det rörde sig om ett enda träd som snart dog p.g.a. hårt tukt, inte minst genom att nyfikna besökare på platsen ibland plockade med sig en kvist. En annan förekomst hittades på 1940-talet vid Lyckorna i Stenkyrka på sydöstra Tjörn. Detta exemplar har nu uppnått trädformat. År 2007 upptäcktes ytterligare en planta ca 60 m från det ursprungliga trädet. Dessa exemplar är de enda nu levande som kan antas vara inhemska. Fynd av järnek har gjorts i Bohuslän, Halland och Skåne och på enstaka platser i andra delar av södra Sverige, men det mesta tyder på att det handlar om spridning från trädgårdar. Som säkert förvildad anges arten från Småland, Öland och Gotland. I Danmark förekommer arten spritt, mest i sydväst, medan den i Norge endast växer ute på de mera oceaniska delarna av Vestlandet. Arten saknas i övriga Norden och förekommer i övrigt på Brittiska öarna och i övriga Västeuropa, i Centraleuropas och Medelhavsområdets berg, i norra Turkiet, Transkaukasien och på Elbrus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Järnek växer på en lokal i Bohuslän, det är den enda planta idag i landet som bedöms som inhemsk. Flera förekomster som är förvildade från odling är kända, dessa ingår dock inte i vår bedömning. Trädet på Tjörn är skyddat som naturminne och torde inte vara utsatt för några akuta hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 1. Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Järnek växer ofta som undervegetation i tall- och ekskogar inom områden med oceaniskt klimat. Arten föredrar områden med milda vintrar och fryser ofta tillbaka vid långvariga köldperioder. Den odlas också i trädgårdar men verkar förvildas därifrån endast i mycket liten utsträckning.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Aquifoliales (järneksordningen), Familj Aquifoliaceae (järneksväxter), Släkte Ilex (järnekar), Art Ilex aquifolium L. - järnek Synonymer Kristtorn

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Järnek växer på en lokal i Bohuslän, det är den enda planta idag i landet som bedöms som inhemsk. Flera förekomster som är förvildade från odling är kända, dessa ingår dock inte i vår bedömning. Trädet på Tjörn är skyddat som naturminne och torde inte vara utsatt för några akuta hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 1. Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Järnek bildar buskar eller småträd med städsegröna, läderartade, grunt flikade blad, ofta med vassa taggar i spetsen på flikarna. Blommorna är små och tämligen oansenliga, medan de röda frukterna syns på långt håll. Järneken är dioik, d.v.s. har han- och honblommor på olika individ.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för järnek

Länsvis förekomst och status för järnek baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för järnek

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Järnek upptäcktes som vildväxande i Sverige vid Vägga i Askum (nära Kungshamn i Bohuslän) på 1820-talet. Det rörde sig om ett enda träd som snart dog p.g.a. hårt tukt, inte minst genom att nyfikna besökare på platsen ibland plockade med sig en kvist. En annan förekomst hittades på 1940-talet vid Lyckorna i Stenkyrka på sydöstra Tjörn. Detta exemplar har nu uppnått trädformat. År 2007 upptäcktes ytterligare en planta ca 60 m från det ursprungliga trädet. Dessa exemplar är de enda nu levande som kan antas vara inhemska. Fynd av järnek har gjorts i Bohuslän, Halland och Skåne och på enstaka platser i andra delar av södra Sverige, men det mesta tyder på att det handlar om spridning från trädgårdar. Som säkert förvildad anges arten från Småland, Öland och Gotland. I Danmark förekommer arten spritt, mest i sydväst, medan den i Norge endast växer ute på de mera oceaniska delarna av Vestlandet. Arten saknas i övriga Norden och förekommer i övrigt på Brittiska öarna och i övriga Västeuropa, i Centraleuropas och Medelhavsområdets berg, i norra Turkiet, Transkaukasien och på Elbrus.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Aquifoliales - järneksordningen 
  • Familj
    Aquifoliaceae - järneksväxter 
  • Släkte
    Ilex - järnekar 
  • Art
    Ilex aquifoliumL. - järnek
    Synonymer
    Kristtorn

Järnek växer ofta som undervegetation i tall- och ekskogar inom områden med oceaniskt klimat. Arten föredrar områden med milda vintrar och fryser ofta tillbaka vid långvariga köldperioder. Den odlas också i trädgårdar men verkar förvildas därifrån endast i mycket liten utsträckning.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Förekomsten av järnek på Tjörn är skyddad som naturminne och torde inte vara utsatt för några akuta hot. Möjligen kan en igenväxning på sikt bli till problem om skogen blir för tät.


Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Förekomsten bör övervakas av floraväktare och en skötselplan för naturminnet bör upprättas. Det är även önskvärt att naturminnet utvidgas något så att det inte bara omfattar trädet.
På trädet på Tjörn observerades 1995 mogna frukter. En från Orust publicerad förekomst är planterad enligt uppgift från markägaren.

Utländska namn – NO: Kristtorn, DK: Kristtorn, FI: Orjanlaakerit, GB: Holly.

Blomgren, E., Falk, E. & Herloff, B. (red.) 2011. Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Egeröd, K. 1960. Ilex aquifolium L. åter funnen i Bohuslän. Botaniska Notiser 113: 340–341.

Fægri, K. 1960. Maps of Distribution of Norwegian Plants. I. Costal Plants. Universitet i Bergen Skrifter 26.

Georgson, K. m.fl. 1997. Hallands flora. Lund.

Gertz, O. 1931. Ilex aquifolium i Bohuslän. Skånes Natur 1931: 55–58.

Hylander, N. 1971. Prima loca plantarum vascularium Sueciae. Plantae subspontanae vel in tempore recentiore adventitiae. Svensk Botanisk Tidskrift, Supplement.

Ivarsson, R. 1986. Kalm fann Orust ogästvänlig men numera blommar det på ön. I: Samuelsson, H. & Gitse, S. 1986. Orust – vår ö. Orusts sparbank 1887–1987.

Johansson, B.G. & Larsson, B. 1997. Odlade växter i Gotlands natur II. Rindi 17: 47–139.

Knutsson, T. m.fl. 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren, Supplement 2.

Ljungstrand, E. 1994. Nytt och gammalt i Askims flora. Askims Hembygdsförenings Årsskrift 39: 5–9.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977. Projekt Linné rapporterar 29–48. Svensk Botanisk Tidskrift 71: 3–22.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Botanisk Tidskrift 79: 319–328.

Ødum, S. 1968. Udbredelsen af træer og buske i Danmark. Botanisk Tidsskrift 64: 1–118.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 1995. Rev. Anna Stenström 2018. ©ArtDatabanken, SLU 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Aquifoliales - järneksordningen 
  • Familj
    Aquifoliaceae - järneksväxter 
  • Släkte
    Ilex - järnekar 
  • Art
    Ilex aquifolium, L. - järnek
    Synonymer
    Kristtorn
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 1995. Rev. Anna Stenström 2018. ©ArtDatabanken, SLU 2018.