Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jättemusseron

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Tricholoma colossus
Jättemusseron Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Jättemusseron är en mycket stor och kompakt skivling. Hatten är rödbrun, ofta blekare mot kanten och konvex till platt. Hattytan är slät och är klibbig i väta. Kanten är länge inrullad. Foten är mycket kraftig, jämntjock och spetsig mot basen. Längst upp är den vit och lite mjölig, nedåt har den hattens färg och är trådig. Lamellerna är vita och blir med åldern fläckiga. Köttet är vitt och rodnar.
Utbredning
Länsvis förekomst för jättemusseron Observationer i  Sverige för jättemusseron
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd genom spridda fynd från Skåne upp till Pite lappmark. De flesta fynden är från omgivningarna av Göteborg och Stockholm vilket skulle kunna förklaras av att svampen i och för sig är vitt spridd men uppträder enstaka och med många års mellanrum och därför bara iakttas där många människor besöker skogen. Eftersom det är en anmärkningsvärt stor svamp blir den uppmärksammad även av andra än svampkännare. Det finns ett par fynd från mellersta Norge samt ett fynd i södra Finland. Arten är ovanlig i övriga Europa och rödlistad i Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med tall, i äldre lavtallskog och hällmarkstallskog. Arten bildar stora, iögonfallande fruktkroppar och har lågt mörkertal. Populationen i norra Sverige bedöms ha minskat och minskar starkt huvudsakligen p.g.a. sluttavverkning av tallhedar. Hällmarkstallskog i södra Sverie har inte minskat i samma omfattning, men den huvudsakliga andelen av den totala populationen har under de senaste 50 åren och fram till idag funnits i norra Sveriges hedtallskogar som har minskat starkt och bedöms fortgående att minska p.g.a. slutavverknngar av äldre tallskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (200-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Ekologi
Arten växer på magra marker och bildar mykorrhiza med tall. Den växer gärna i lavrika hällmarker eller i sandiga områden och helst i gamla skogar. Den bildar sina fruktkroppar under september till oktober. Fruktkropparna sitter ofta djupt nersänkta i moss- och lavmattor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tall
· tall
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Tricholomataceae, Släkte Tricholoma (musseroner), Art Tricholoma colossus (Fr.) Quél. - jättemusseron Synonymer Tricholoma colossum (Fr.) Quél., Megatricholoma colossus (Fr.) G.Kost, Megatricholoma colossum (Fr.) G.Kost, Agaricus colossus Fr.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med tall, i äldre lavtallskog och hällmarkstallskog. Arten bildar stora, iögonfallande fruktkroppar och har lågt mörkertal. Populationen i norra Sverige bedöms ha minskat och minskar starkt huvudsakligen p.g.a. sluttavverkning av tallhedar. Hällmarkstallskog i södra Sverie har inte minskat i samma omfattning, men den huvudsakliga andelen av den totala populationen har under de senaste 50 åren och fram till idag funnits i norra Sveriges hedtallskogar som har minskat starkt och bedöms fortgående att minska p.g.a. slutavverknngar av äldre tallskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1000-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (50-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (200-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Jättemusseron är en mycket stor och kompakt skivling. Hatten är rödbrun, ofta blekare mot kanten och konvex till platt. Hattytan är slät och är klibbig i väta. Kanten är länge inrullad. Foten är mycket kraftig, jämntjock och spetsig mot basen. Längst upp är den vit och lite mjölig, nedåt har den hattens färg och är trådig. Lamellerna är vita och blir med åldern fläckiga. Köttet är vitt och rodnar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för jättemusseron

Länsvis förekomst och status för jättemusseron baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jättemusseron

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd genom spridda fynd från Skåne upp till Pite lappmark. De flesta fynden är från omgivningarna av Göteborg och Stockholm vilket skulle kunna förklaras av att svampen i och för sig är vitt spridd men uppträder enstaka och med många års mellanrum och därför bara iakttas där många människor besöker skogen. Eftersom det är en anmärkningsvärt stor svamp blir den uppmärksammad även av andra än svampkännare. Det finns ett par fynd från mellersta Norge samt ett fynd i södra Finland. Arten är ovanlig i övriga Europa och rödlistad i Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Tricholoma - musseroner 
  • Art
    Tricholoma colossus(Fr.) Quél. - jättemusseron
    Synonymer
    Tricholoma colossum (Fr.) Quél.
    Megatricholoma colossus (Fr.) G.Kost
    Megatricholoma colossum (Fr.) G.Kost
    Agaricus colossus Fr.

Arten växer på magra marker och bildar mykorrhiza med tall. Den växer gärna i lavrika hällmarker eller i sandiga områden och helst i gamla skogar. Den bildar sina fruktkroppar under september till oktober. Fruktkropparna sitter ofta djupt nersänkta i moss- och lavmattor.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Avverkning är ett hot liksom markberedning och troligen också gödsling och kalkning.

Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Svampens växtplatser bör dokumenteras bättre så att dess ståndortskrav och behovet av skydd kan preciseras. Slutavverkning, gödsling och kalkning bör tills vidare undvikas i skogsbestånd där arten är känd.
Utländska namn – NO: Kjempemusseron, FI: Jättivalmuska.

Dähncke, R.M. & Dähncke, S.M. 1979. 700 Pilze in Farbfotos. AT Verlag, Aarau.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Tricholoma - musseroner 
  • Art
    Tricholoma colossus, (Fr.) Quél. - jättemusseron
    Synonymer
    Tricholoma colossum (Fr.) Quél.
    Megatricholoma colossus (Fr.) G.Kost
    Megatricholoma colossum (Fr.) G.Kost
    Agaricus colossus Fr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.