Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jättesvampmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Scardia boletella
Jättesvampmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ej tillgänglig
Utbredning
Länsvis förekomst för jättesvampmal Observationer i  Sverige för jättesvampmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Jättesvampmal förekommer i åtskilliga landskap från Skåne till Härjedalen, men är mycket lokal och i regel sällsynt. Arten förekommer även i Norge och Finland samt söder- och österut i stora delar av Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Jättesvampmalens larv lever i döda trädstammar av bok och björk (m.fl. lövträd) med angrepp av vedsvamp (oftast fnöskticka och björkticka). Kläckhål och rester av larvgångar i äldre fruktkroppar är lätta att känna igen och inventera. Den stora fjärilen har visat sig vara mycket obenägen att sprida sig och arten förekommer därför mycket lokalt i äldre skogsbestånd med lång kontinuitet på lämpligt substrat. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1292-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Fjärilen flyger i juli i mer eller mindre orörd gammal löv- eller blandskog, särskilt sådan med björk och bok. Larven lever i fnösketicka (Polyporus fomentarius) m.fl. tickor. Övervintringen sker i larvstadiet och förpuppningen äger rum i juni.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· björkticka
· björkticka
· bok
· bok
· fnöskticka
· fnöskticka
Dött träd
Dött träd
· björkar
· björkar
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· björkticka
· björkticka
· fnöskticka
· fnöskticka
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tineidae (äkta malar), Släkte Scardia, Art Scardia boletella (Fabricius, 1794) - jättesvampmal Synonymer Tinea boletella Fabricius, 1794, Noctua polypori Esper, 1804, Duomitella relicta Koshantschikov, 1923, Scardia polypori (Esper, 1804)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Jättesvampmalens larv lever i döda trädstammar av bok och björk (m.fl. lövträd) med angrepp av vedsvamp (oftast fnöskticka och björkticka). Kläckhål och rester av larvgångar i äldre fruktkroppar är lätta att känna igen och inventera. Den stora fjärilen har visat sig vara mycket obenägen att sprida sig och arten förekommer därför mycket lokalt i äldre skogsbestånd med lång kontinuitet på lämpligt substrat. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (1292-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för jättesvampmal

Länsvis förekomst och status för jättesvampmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jättesvampmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Jättesvampmal förekommer i åtskilliga landskap från Skåne till Härjedalen, men är mycket lokal och i regel sällsynt. Arten förekommer även i Norge och Finland samt söder- och österut i stora delar av Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Scardiinae  
  • Släkte
    Scardia  
  • Art
    Scardia boletella(Fabricius, 1794) - jättesvampmal
    Synonymer
    Tinea boletella Fabricius, 1794
    Noctua polypori Esper, 1804
    Duomitella relicta Koshantschikov, 1923
    Scardia polypori (Esper, 1804)

Fjärilen flyger i juli i mer eller mindre orörd gammal löv- eller blandskog, särskilt sådan med björk och bok. Larven lever i fnösketicka (Polyporus fomentarius) m.fl. tickor. Övervintringen sker i larvstadiet och förpuppningen äger rum i juni.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· björkticka - Piptoporus betulinus (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· fnöskticka - Fomes fomentarius (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· björkticka - Piptoporus betulinus (Viktig)
· fnöskticka - Fomes fomentarius (Viktig)
Avverkning av gamla, svampangripna lövträd samt bortforsling av döda lövträd, vindfällen och lågor.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Gamla lövträd och naturbestånd med lövskog - särskilt björk och bok - bör sparas så långt möjligt och död ved lämnas kvar i skogen.

Hannemann, H.-J. 1977. Kleinschmetterlinge oder Microlepidoptera III. Die Tierwelt Deutschlands 63: 182-183.

Petersen, G. 1957. Die Genitalien der palaearktischen Tineiden. Beitr. z. Entomologie 7: 588-589.

Spuler, A. 1910. Die Schmetterlinge Europas II. p 457.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Scardiinae  
  • Släkte
    Scardia  
  • Art
    Scardia boletella, (Fabricius, 1794) - jättesvampmal
    Synonymer
    Tinea boletella Fabricius, 1794
    Noctua polypori Esper, 1804
    Duomitella relicta Koshantschikov, 1923
    Scardia polypori (Esper, 1804)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997.