Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jordstjärnstryffel

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Geastrum flexuosum
Jordstjärnstryffel Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Jordstjärnstryffel är en marklevande buksvamp. Fruktkropparna är först dolda under markytan, sedan frambrytande, tillplattat till oregelbundet rundade, 2,5–4 cm vida, vitaktiga som färska, senare blekbruna. Fruktkroppens vägg är flerskiktad och består ytterst av ett tunt mycellager med vidhäftad humus, ett mellanliggande fibröst lager och ett inre köttigt skikt. Väggen omsluter den sporbildande vävnaden (gleban), som utgår från en central, basalt fästad, klubbformig pelare (columella). Vid mognaden omvandlas gleban till en pulvrig, svartaktig, sporinnehållande massa som luktar bläck. Fruktkroppen spricker nu delvis upp i toppen på ett oregelbundet sätt så att sporerna kan komma ut. Jordstjärnstryffel rapporterades som ny för Europa av Kers (1976). Senare har identiteten av det svenska materialet ifrågasatts och 1996 beskrevs det som en egen art, Radiigera flexuosa. Senare DNA-analyser har visat att arten tillhör släktet Geastrum (2013).
Utbredning
Länsvis förekomst för jordstjärnstryffel Observationer i  Sverige för jordstjärnstryffel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Jordstjärnstryffel är hittills endast känd från en lokal i världen, i Mälardalen i Uppland. Den påträffades här första gången 1974 och har därefter återfunnits på samma plats 1975, 1985, 1995, 2005 och 2007 (en övervintrad fruktkropp från 2006). Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för jordstjärnstryffel 2007-2016 har säkerställt att lokalen övervakas, att artens taxonomiska status klarlagts men har inte trots visst eftersök resulterat i nya lokaler. Jordstjärnstryffeln har inte heller inte visat på växtplatsen sedan 2007 trots årlig övervakning (2016).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Nedbrytare som växer på sandig/grusig mark under ask i ädellövskog. Endast känd från en lokal i landet (och i hela världen!), på en ö i Mälaren. Funnen för första gången 1974 och har därefter återfunnits på samma lokal 1995 och 2005. Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för jordstjärnstryffel 2007-2016 har säkerställt att lokalen övervakas, att artens taxonomiska status klarlagts men inte resulterat i att nya lokaler. Extremt liten population gör arten mycket känslig för alla förändringar liksom rena slumpfaktorer. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (10-100). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (5). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (1). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8 km² och förekomstarean (AOO) till 8 km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Mycket lite kan med säkerhet sägas om jordstjärnstryffelns ekologi och biologi eftersom den endast är känd från en enda lokal. Det finns säkert ett mörkertal eftersom svampen växer underjordiskt och därför
är mycket svår att finna. Men trots många mykologers intresse för underjordiska svampar i Sverige och runt om i världen har den hittills inte påträffats mer än på denna växtplats. Den är förmodligen nedbrytare som alla andra arter inom släktet Geastrum. Växtplatsen är ca 10 kvadratmeter och har varit samma 1974-2006, 2005 upptäcktes där sju fruktkroppar i lövförnan. Förmodligen är samma mycel som har bildat fruktkroppar under alla år. Även om inga fruktkroppar har observerats sedan 2006, kan mycelet fortsatt mycket väl vara vid liv nere i marken. Växtplatsen har sandig-grusig och ganska torr mark med ett mullrikt ytskiktoch ett förnalager av fallna löv och lövträdskvistar under gamla askar med en mängd askplantor på marken. Mälardalen i sin helhet brukar räknas till ett av landets torraste och varmaste områden. Växtplatsens belägenhet nära Mälarens vattenkan bidra till varma och långa höstperioder och en utjämning av lokalklimatet, vilket kanske gynnar förekomsten av jordstjärnstryffel.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Geastrales, Familj Geastraceae (jordstjärnor), Släkte Geastrum, Art Geastrum flexuosum (L.S.Domínguez & Castellano) Jeppson & E.Larss. - jordstjärnstryffel Synonymer Radiigera flexuosa L.S.Domínguez & Castellano, Radiigera flexuosa Dom.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Nedbrytare som växer på sandig/grusig mark under ask i ädellövskog. Endast känd från en lokal i landet (och i hela världen!), på en ö i Mälaren. Funnen för första gången 1974 och har därefter återfunnits på samma lokal 1995 och 2005. Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för jordstjärnstryffel 2007-2016 har säkerställt att lokalen övervakas, att artens taxonomiska status klarlagts men inte resulterat i att nya lokaler. Extremt liten population gör arten mycket känslig för alla förändringar liksom rena slumpfaktorer. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (10-100). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (5). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (1). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 8 km² och förekomstarean (AOO) till 8 km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).

Åtgärdsprogram Fastställt
Jordstjärnstryffel är en marklevande buksvamp. Fruktkropparna är först dolda under markytan, sedan frambrytande, tillplattat till oregelbundet rundade, 2,5–4 cm vida, vitaktiga som färska, senare blekbruna. Fruktkroppens vägg är flerskiktad och består ytterst av ett tunt mycellager med vidhäftad humus, ett mellanliggande fibröst lager och ett inre köttigt skikt. Väggen omsluter den sporbildande vävnaden (gleban), som utgår från en central, basalt fästad, klubbformig pelare (columella). Vid mognaden omvandlas gleban till en pulvrig, svartaktig, sporinnehållande massa som luktar bläck. Fruktkroppen spricker nu delvis upp i toppen på ett oregelbundet sätt så att sporerna kan komma ut. Jordstjärnstryffel rapporterades som ny för Europa av Kers (1976). Senare har identiteten av det svenska materialet ifrågasatts och 1996 beskrevs det som en egen art, Radiigera flexuosa. Senare DNA-analyser har visat att arten tillhör släktet Geastrum (2013).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för jordstjärnstryffel

Länsvis förekomst och status för jordstjärnstryffel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jordstjärnstryffel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Jordstjärnstryffel är hittills endast känd från en lokal i världen, i Mälardalen i Uppland. Den påträffades här första gången 1974 och har därefter återfunnits på samma plats 1975, 1985, 1995, 2005 och 2007 (en övervintrad fruktkropp från 2006). Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för jordstjärnstryffel 2007-2016 har säkerställt att lokalen övervakas, att artens taxonomiska status klarlagts men har inte trots visst eftersök resulterat i nya lokaler. Jordstjärnstryffeln har inte heller inte visat på växtplatsen sedan 2007 trots årlig övervakning (2016).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Geastrales  
  • Familj
    Geastraceae - jordstjärnor 
  • Släkte
    Geastrum  
  • Art
    Geastrum flexuosum(L.S.Domínguez & Castellano) Jeppson & E.Larss. - jordstjärnstryffel
    Synonymer
    Radiigera flexuosa L.S.Domínguez & Castellano
    Radiigera flexuosa Dom.

Mycket lite kan med säkerhet sägas om jordstjärnstryffelns ekologi och biologi eftersom den endast är känd från en enda lokal. Det finns säkert ett mörkertal eftersom svampen växer underjordiskt och därför
är mycket svår att finna. Men trots många mykologers intresse för underjordiska svampar i Sverige och runt om i världen har den hittills inte påträffats mer än på denna växtplats. Den är förmodligen nedbrytare som alla andra arter inom släktet Geastrum. Växtplatsen är ca 10 kvadratmeter och har varit samma 1974-2006, 2005 upptäcktes där sju fruktkroppar i lövförnan. Förmodligen är samma mycel som har bildat fruktkroppar under alla år. Även om inga fruktkroppar har observerats sedan 2006, kan mycelet fortsatt mycket väl vara vid liv nere i marken. Växtplatsen har sandig-grusig och ganska torr mark med ett mullrikt ytskiktoch ett förnalager av fallna löv och lövträdskvistar under gamla askar med en mängd askplantor på marken. Mälardalen i sin helhet brukar räknas till ett av landets torraste och varmaste områden. Växtplatsens belägenhet nära Mälarens vattenkan bidra till varma och långa höstperioder och en utjämning av lokalklimatet, vilket kanske gynnar förekomsten av jordstjärnstryffel.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Den extremt begränsade förekomsten av arten gör den potentiellt mycket känslig för miljöförändringar. Alla förändringar på växtplatsen skulle kunna spoliera förekomsten. Växtlokalen befinner sig i en förändringsfas från att tidigare haft en lövträdsdominerade öppen miljö. Tillståndet för artens mycel är oklart eftersom den inte observerats sedan 2006 (2016). Askarna på platsen lever, men har tecken på askskottsjuka.Ett akut hot mot svampen är en ökande vildsvinspopulation vars bök i övre jordlagret med stor sannolikhet är skadligt för svampens mycel.

Påverkan
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Lokalen är skyddad och ligger inom ett naturreservatet. Genom åtgärdsprogrammet för växtplatsen miljöförändringar upp och lämplig skötsel sker. Växtplatsen bör fortsatt skyddas från vildsvinsbök. Om och när jordstjärnstryffel bildar fruktkroppar och visar sig bör eftersök omgående ske på potentiellt lämpliga lokaler i Mälardalen.

Åtgärdsprogram Fastställt
Jordstjärnstryffel är en ansvarsart för Uppsala län.

Calonge, F.D. & Lanconelli, L. 1994. Radiigera atrogleba Zeller en Italia, un hongo americano casi desconocido en Europa. Boletin de la Sociedad Micologia de Madrid 19: 87–90.

Domínguez de Toledo, L.S. & Castellano, M.A. 1996. A revision of the genera Radiigera and Pyrenogaster. Mycologia 88: 863–884.

Jeppson, M. 2009. Åtgärdsprogram för jordstjärnstryffel 2007-2011 (Radiigera flexuosa). Rapport 5981. Naturvårdsverket.

Jeppson, M., Nilsson, R. H. & Larsson E. 2013. European earthstars in Geastraceae (Geastrales, Phallomycetidae) – a systematic approach using morphology and molecular sequence data, Systematics and Biodiversity, 11:4, 437-465,

Kers, L. E. 1976. Radiigera Zeller, a genus of Gasteromycetes new to Europe. Bot. Not. 129: 173–178.

Nitare, J. 1988. Skydd av hotade svampar, svenskt och internationellt arbete. Jordstjärnan 9: 25–33.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1984. Rev. Stellan Sunhede 1997. Rev. Anders Dahlberg 2017.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Geastrales  
  • Familj
    Geastraceae - jordstjärnor 
  • Släkte
    Geastrum  
  • Art
    Geastrum flexuosum, (L.S.Domínguez & Castellano) Jeppson & E.Larss. - jordstjärnstryffel
    Synonymer
    Radiigera flexuosa L.S.Domínguez & Castellano
    Radiigera flexuosa Dom.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1984. Rev. Stellan Sunhede 1997. Rev. Anders Dahlberg 2017.