Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jordtistel

Organismgrupp Kärlväxter Cirsium acaule
Jordtistel Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Jordtistel är en flerårig, taggig ört som tillhör familjen korgblommiga växter (Asteraceae). Den mycket korta stjälken mäter endast 1-3 cm. De styva bladen är parflikade med kraftiga taggar och sitter samlade i en rosett vid markytan. På ovansidan är de kala medan undersidan är finhårig. Den ensamma blomkorgen är 1,5-3 cm bred och färgen rödviolett. Blomningen sker i juli-augusti. Jordtistel kan inte förväxlas med någon annan svensk växt. Den kan sällsynt bilda hybrider med andra medlemmar i släktet Cirsium.
Utbredning
Länsvis förekomst för jordtistel Observationer i  Sverige för jordtistel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Jordtistel är funnen främst i Götaland med enstaka utpostlokaler i södra Svealand. På fastlandet har den minskat kraftigt medan den har klarat sig bättre på Öland och Gotland. Även i de kalkrikare trakterna i Västergötland och Östergötland håller den sig kvar (Artportalen 2015). Minskningstakten under 30 år beräknas i Skåne (Tyler m.fl. 2007) till 83 % och i Bohuslän (Blomgren m.fl. 2011) till 34 %, baserad på data från mitten av 1900- till början 2000-talet. Jordtistel förekommer spridd i Danmark (Fredriksen m.fl. 2012), mycket sällsynt i Norge med enstaka lokaler (Artskart 2015) men saknas i Finland (Finsk växtatlas 2015). Den förekommer för övrigt i en stor del av Europa (Tutin 1976).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2abc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Jordtistel är en sydsvensk art som företrädesvis förekommer i Götaland med enstaka lokaler i sydligaste Svealand. Arten växer främst i kalkpåverkade, torra till fuktiga naturliga fodermarker och missgynnas av upphörd hävd med påföljande igenväxning. Arten minskar kraftigt på fastlandet medan den verkar förhållandevis stabil på Öland och Gotland. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (750-3500). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 20 (10-30) % under de senaste 30 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2abc).
Ekologi
Jordtistel växer på kalkrika marker som är torra till friska. Naturbetesmarker, vägkanter och tuviga fuktängar kan hysa arten. Arten är tydligt hävdgynnad. Bladrosetten är tätt tryckt mot marken. Genom detta växtsätt undviker plantan att vid bete eller slåtter förlora en stor del av sin bladmassa. Dessutom gör den taggiga konstruktionen av växten att den svårligen kan betas (Ekstam m.fl. 1988).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Cirsium (tistlar), Art Cirsium acaule (L.) Scop. - jordtistel Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2abc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Jordtistel är en sydsvensk art som företrädesvis förekommer i Götaland med enstaka lokaler i sydligaste Svealand. Arten växer främst i kalkpåverkade, torra till fuktiga naturliga fodermarker och missgynnas av upphörd hävd med påföljande igenväxning. Arten minskar kraftigt på fastlandet medan den verkar förhållandevis stabil på Öland och Gotland. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (750-3500). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 20 (10-30) % under de senaste 30 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2abc).
Konventioner Typisk art i 6210 Kalkgräsmarker (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Jordtistel är en flerårig, taggig ört som tillhör familjen korgblommiga växter (Asteraceae). Den mycket korta stjälken mäter endast 1-3 cm. De styva bladen är parflikade med kraftiga taggar och sitter samlade i en rosett vid markytan. På ovansidan är de kala medan undersidan är finhårig. Den ensamma blomkorgen är 1,5-3 cm bred och färgen rödviolett. Blomningen sker i juli-augusti. Jordtistel kan inte förväxlas med någon annan svensk växt. Den kan sällsynt bilda hybrider med andra medlemmar i släktet Cirsium.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för jordtistel

Länsvis förekomst och status för jordtistel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jordtistel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Jordtistel är funnen främst i Götaland med enstaka utpostlokaler i södra Svealand. På fastlandet har den minskat kraftigt medan den har klarat sig bättre på Öland och Gotland. Även i de kalkrikare trakterna i Västergötland och Östergötland håller den sig kvar (Artportalen 2015). Minskningstakten under 30 år beräknas i Skåne (Tyler m.fl. 2007) till 83 % och i Bohuslän (Blomgren m.fl. 2011) till 34 %, baserad på data från mitten av 1900- till början 2000-talet. Jordtistel förekommer spridd i Danmark (Fredriksen m.fl. 2012), mycket sällsynt i Norge med enstaka lokaler (Artskart 2015) men saknas i Finland (Finsk växtatlas 2015). Den förekommer för övrigt i en stor del av Europa (Tutin 1976).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Cirsium - tistlar 
  • Art
    Cirsium acaule(L.) Scop. - jordtistel

Jordtistel växer på kalkrika marker som är torra till friska. Naturbetesmarker, vägkanter och tuviga fuktängar kan hysa arten. Arten är tydligt hävdgynnad. Bladrosetten är tätt tryckt mot marken. Genom detta växtsätt undviker plantan att vid bete eller slåtter förlora en stor del av sin bladmassa. Dessutom gör den taggiga konstruktionen av växten att den svårligen kan betas (Ekstam m.fl. 1988).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Upphörd hävd gör att jordtisteln försvinner. I ohävdade marker har den lågväxta plantan svårt att fortleva då den omgivande vegetationen skuggar ut den. Även ökad kvävetillförsel gör att den konkurreras ut av mer snabbväxande arter och därför försvinner från betesmarken (Ekstam m.fl. 1992).

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
De kalkrika och ogödslade naturbetesmarker som hyser jordtistel måste garanteras en fortsatt hävd. Plantan behöver fullt solljus men kan klara några år av ohävd innan den försvinner från växtplatsen. Bete är den bästa hävdformen (Ekstam m.fl. 1992). Lantbrukare bör informeras om fynd av jordtistel på sina ägor så att markanvändningen inte ändras av oförstånd. Marker som hyser jordtistel indikerar höga naturvärden och hyser ofta andra hävdgynnande organismer, både växter, insekter och svampar.
Artepitetet acaule betyder ”utan stjälk”. Det engelska namnet är passande nog dwarf thistle (dvärgtistel). Första fynduppgiften publicerades av Linné under hans öländska och gotländska resa 1741 (von Linné & von Sydow 1962.). Det var vid Vibble på Gotland som han såg en utslagen jordtistel och kunde beskriva växten.

Artportalen 2015. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. http://www.artportalen.se [uttag 2015-01-10].

Artskart. 2015. Artskart 1.4. Artsdatabanken, Trondheim. http://artskart.artsdatabanken.no/Default.aspx [uttag 2015-01-10].

Blomgren, E., Falk, E. & Herloff, B. (red.). 2011. Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora, Uddevalla.

Ekstam, U., Aronsson, M. & Forshed, N. 1988. Ängar. Om naturliga slåttermarker i odlingslandskapet. LTs förlag, Stockholm.

Ekstam, U. & Forshed, N. 1992. Om hävden upphör. Naturvårdsverket, Solna.

Finsk växtatlas. 2015. http://koivu.luomus.fi/vaxtatlas/ [uttag 2015-01-10].

Fredriksen, S., Rasmussen, F. N. & Seberg, O. (red.). 2012. Dansk flora. Gyldendal A/S, Köpenhamn.

Tutin, T.G. (red.) 1976. Flora Europaea. Vol. 4. Cambridge University Press, Cambridge.

Tyler, T., Olsson, K.-A., Johansson, H. & Sonesson, M. (red.). 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lunds Botaniska Förening, Lund.

von Linné, C. & von Sydow C.-O. 1962. Carl Linnæi öländska och gotländska resa, på riksens höglovlige ständers befallning förrättad år 1741. Wahlström & Widstrand, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Cirsium - tistlar 
  • Art
    Cirsium acaule, (L.) Scop. - jordtistel
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.