Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jylländsk harkrank

Organismgrupp Tvåvingar, Myggor Tipula jutlandica
Jylländsk harkrank Tvåvingar, Myggor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Jylländsk harkrank är en relativt liten art med en beige–gulbrun färg. Huvudet är grått. Mellankroppen är gulbrun med knappt synliga längsband. Bakkroppen är gulaktig med otydliga längsband, och mörknar gradvis bakåt. Vingarna är svagt gulaktiga. Vinglängden är ca 13 mm. Kroppslängden är 12–15 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för jylländsk harkrank Observationer i  Sverige för jylländsk harkrank
Svensk förekomst
Möjligen nationellt utdöd
Jylländsk harkrank är i Sverige bara känd från Jämtland (Åre 1936). Lokalen vid Åre är inte närmare känd men på 1930-talet var bergbanan (byggd 1910) den naturliga första etappen upp till Åreskutan. Slutstationen (hotell Fjällgården) ligger i nära anslutning till högörtsgranskog och de djupa ravinerna mellan Totthummeln och Mörvikshummeln och framstår som givna entomologiska jaktmarker. Ett ytterligare fynd från Dalarna (Styggforsen 1959) har visat sig felaktigt (T. wahlgreni). I Danmark är arten bara känd från typlokalen (Silkeborg, Jylland), och i östra Finland från ett fynd (2008). Arten är i övrigt känd från Litauen, Ukraina och Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Arten är känd från Jämtland (Åre 1936) och Dalarna (Styggforsen 1959). Troligen knuten till vattendrag i ravinskogar/lavrika granskogar. Styggforsen är en mycket exklusiv ravinlokal och Åre-uppgiften kan möjligen härröra från den granskogsklädda ravinen ovanför samhället. Ingen av dessa lokaler har kraftigt förändrat karaktär. Styggforsen är naturreservat och i Åre där lokalen inte är närmare preciserad finns trots kraftig exploatering fortfarande fina granskogsraviner relativt intakta. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Ekologin dåligt känd men arten anges förekomma i skogklädda ravinbildningar och längs skogsbäckar. Fyndet i Finland var från örtrik lövskog med stort inslag av död och döende asp. Det är möjligt att larverna lever bland mossa.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Vattendrag
Vattendrag
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bladmossor
· bladmossor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Tipulidae (storharkrankar), Släkte Tipula, Art Tipula jutlandica Nielsen, 1947 - jylländsk harkrank Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Arten är känd från Jämtland (Åre 1936) och Dalarna (Styggforsen 1959). Troligen knuten till vattendrag i ravinskogar/lavrika granskogar. Styggforsen är en mycket exklusiv ravinlokal och Åre-uppgiften kan möjligen härröra från den granskogsklädda ravinen ovanför samhället. Ingen av dessa lokaler har kraftigt förändrat karaktär. Styggforsen är naturreservat och i Åre där lokalen inte är närmare preciserad finns trots kraftig exploatering fortfarande fina granskogsraviner relativt intakta. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Jylländsk harkrank är en relativt liten art med en beige–gulbrun färg. Huvudet är grått. Mellankroppen är gulbrun med knappt synliga längsband. Bakkroppen är gulaktig med otydliga längsband, och mörknar gradvis bakåt. Vingarna är svagt gulaktiga. Vinglängden är ca 13 mm. Kroppslängden är 12–15 mm.

Svensk förekomst Möjligen nationellt utdöd
Länsvis förekomst för jylländsk harkrank

Länsvis förekomst och status för jylländsk harkrank baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jylländsk harkrank

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Jylländsk harkrank är i Sverige bara känd från Jämtland (Åre 1936). Lokalen vid Åre är inte närmare känd men på 1930-talet var bergbanan (byggd 1910) den naturliga första etappen upp till Åreskutan. Slutstationen (hotell Fjällgården) ligger i nära anslutning till högörtsgranskog och de djupa ravinerna mellan Totthummeln och Mörvikshummeln och framstår som givna entomologiska jaktmarker. Ett ytterligare fynd från Dalarna (Styggforsen 1959) har visat sig felaktigt (T. wahlgreni). I Danmark är arten bara känd från typlokalen (Silkeborg, Jylland), och i östra Finland från ett fynd (2008). Arten är i övrigt känd från Litauen, Ukraina och Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Tipuloidea - harkrankar 
  • Familj
    Tipulidae - storharkrankar 
  • Släkte
    Tipula  
  • Undersläkte
    Tipula (Pterelachisus)  
  • Art
    Tipula jutlandicaNielsen, 1947 - jylländsk harkrank

Ekologin dåligt känd men arten anges förekomma i skogklädda ravinbildningar och längs skogsbäckar. Fyndet i Finland var från örtrik lövskog med stort inslag av död och döende asp. Det är möjligt att larverna lever bland mossa.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Vattendrag, Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bladmossor - Bryophyta (Viktig)
Ravinerna i Åre är påverkade av utförsåkningsturism sedan länge med omfattande urhuggningar längs nedfarter sedan 1930-talet. Vatten kvalité har sannolikt påverkats starkt av anläggningsarbeten, turisthotell, saltning i slalombackar vid tävlningar och förorenande oljespill från pistmaskiner, mm. På ev. andra okända lokaler är troligtvis markanvändning avgörande. Vattenkraftutbyggnad och skogsavverkning är sannolikt de främsta hoten för artens livsmiljö.
Arten bör eftersökas. Bättre kunskap krävs om artens utbredning och biologi.
Svensk synonym: Ravinharkrank.

Catalogue of Craneflies of the World, Oct 2005 http://nlbif.eti.uva.nl/ccw/detail.php

Lindner, E. 1980. Die Fliegen der paläarktischen Region Band III:5. 15 Tipulidae. E. Schweizerbartsche Verlagsbuchhandlung. Stuttgart.

Nielsen, P. 1947. Notes on Danish Nematocera, with a description of Tipula jutlandica n.sp. Entomologiske Meddelelser. 25: 205–208

Salmela, J. 2009. The subgenus Tipula (Pterelachisus) in Finland (Diptera: Tipulidae) - species and biogeographic analysis. Zoosymposia 3: 245-261

Salmela, J. 2011. Contribution to knowledge of Swedish crane flies (Diptera, Tipuloidea). Entomologisk Tidskrift 132: 113-118

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2008. Rev. Björn Cederberg 2009, Jonas Sandström 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Nematocera - myggor 
  • Överfamilj
    Tipuloidea - harkrankar 
  • Familj
    Tipulidae - storharkrankar 
  • Släkte
    Tipula  
  • Undersläkte
    Tipula (Pterelachisus)  
  • Art
    Tipula jutlandica, Nielsen, 1947 - jylländsk harkrank
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jonas Sandström 2008. Rev. Björn Cederberg 2009, Jonas Sandström 2015.