Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  källblekvide

Organismgrupp Kärlväxter Salix hastata subsp. vegeta
Källblekvide Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Källblekvide är en 0,5–1,5 m hög buske. Grenarnas årsskott är tätt håriga och har brett äggrunda, stora stipler. De är 7–16 x 5–14 mm stora. Bladen är också brett äggrunda eller brett elliptiska, känns ganska tjocka och är undertill kala och har en blågrön färg. Bladkanten är tätt sågad med glandler. Hängena kommer ungefär samtidigt som bladen och är 2-3,5 cm långa på ett ca 1 cm långt skaft. Källblekvide skiljer sig ganska markant från de övriga underarterna av blekvide genom de stora stiplerna och de tjocka och breda bladen med den glandelsågade kanten. Bladens form med sin blågröna färg och de stora stiplerna gör också att källblekvide uppmärksammas bland andra videarter.
Utbredning
Länsvis förekomst för källblekvide Observationer i  Sverige för källblekvide
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Källblekvide har som en i Norden indigen underart en märklig och ovanlig utbredning. Det finns i södra Sverige med utpostlokaler upp till Jämtland. Det har minskat markant och Skåne har numera endast någon enstaka lokal liksom Halland. I Småland finns 8 lokaler i norra delen av Jönköpings län och i Östergötland finns ett 10-tal lokaler. I Västergötland, på Falbygden och i angränsande trakter, finns ganska koncentrerat huvuddelen av den svenska utbredningen med ett 70-tal lokaler. I Bohuslän har den nyligen upptäckts. I Västmanland, Uppland har det försvunnit, troligen är det så även för Härjedalen ocj Jämtland där man inte sett den sedan tidigt 1900-tal. I Norge är det ganska sällsynt och har några kustnära lokaler från södra Nordland till Troms fylke. I Danmark är det sällsynt och finns mest på Jylland. Utanför Norden finns det troligen sällsynt i centrala Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i Skåne, Halland, Västergötland, Småland och Östergötland. Källblekvide är kalkgynnat och växer på fuktig till våt, öppen mark i kalkfuktängar och rikkärr. Det finns också utanför kalktrakter sällsynt i andra typer av mark med rörligt grundvatten och vid källor. Källblekvide är ganska ljuskrävande varför upphörande hävd med igenväxning och beskogning av kalkfuktängar är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 750 (500-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 19764 km² och förekomstarean (AOO) till 264 (200-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på underartens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar underarten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att underarten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v); D1).
Ekologi
Källblekvide är kalkgynnat och växer på fuktig till våt, öppen mark i kalkfuktängar och rikkärr. Det finns också utanför kalktrakter sällsynt i andra typer av kärr med rörligt grundvatten och vid källor. I Jämtland och Härjedalen finns det (eller kanske har funnits) mest på älvkanter och sjöstränder. I Danmark och Norge växer det också i dynsvackor och på kalkklippor.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Malpighiales (malpigiaordningen), Familj Salicaceae (videväxter), Släkte Salix (viden), Underart Salix hastata subsp. vegeta (Andersson) Flod. - källblekvide Synonymer Salix hastata var. vegeta Andersson, Sydblekvide, Salix hastata vegeta, Salix hastata ssp. vegeta (Andersson) Flod.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i Skåne, Halland, Västergötland, Småland och Östergötland. Källblekvide är kalkgynnat och växer på fuktig till våt, öppen mark i kalkfuktängar och rikkärr. Det finns också utanför kalktrakter sällsynt i andra typer av mark med rörligt grundvatten och vid källor. Källblekvide är ganska ljuskrävande varför upphörande hävd med igenväxning och beskogning av kalkfuktängar är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 750 (500-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 19764 km² och förekomstarean (AOO) till 264 (200-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på underartens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar underarten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att underarten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v); D1).
Källblekvide är en 0,5–1,5 m hög buske. Grenarnas årsskott är tätt håriga och har brett äggrunda, stora stipler. De är 7–16 x 5–14 mm stora. Bladen är också brett äggrunda eller brett elliptiska, känns ganska tjocka och är undertill kala och har en blågrön färg. Bladkanten är tätt sågad med glandler. Hängena kommer ungefär samtidigt som bladen och är 2-3,5 cm långa på ett ca 1 cm långt skaft. Källblekvide skiljer sig ganska markant från de övriga underarterna av blekvide genom de stora stiplerna och de tjocka och breda bladen med den glandelsågade kanten. Bladens form med sin blågröna färg och de stora stiplerna gör också att källblekvide uppmärksammas bland andra videarter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för källblekvide

Länsvis förekomst och status för källblekvide baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för källblekvide

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Källblekvide har som en i Norden indigen underart en märklig och ovanlig utbredning. Det finns i södra Sverige med utpostlokaler upp till Jämtland. Det har minskat markant och Skåne har numera endast någon enstaka lokal liksom Halland. I Småland finns 8 lokaler i norra delen av Jönköpings län och i Östergötland finns ett 10-tal lokaler. I Västergötland, på Falbygden och i angränsande trakter, finns ganska koncentrerat huvuddelen av den svenska utbredningen med ett 70-tal lokaler. I Bohuslän har den nyligen upptäckts. I Västmanland, Uppland har det försvunnit, troligen är det så även för Härjedalen ocj Jämtland där man inte sett den sedan tidigt 1900-tal. I Norge är det ganska sällsynt och har några kustnära lokaler från södra Nordland till Troms fylke. I Danmark är det sällsynt och finns mest på Jylland. Utanför Norden finns det troligen sällsynt i centrala Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Salicaceae - videväxter 
  • Släkte
    Salix - viden 
  • Art
    Salix hastata - blekvide 
  • Underart
    Salix hastata subsp. vegeta(Andersson) Flod. - källblekvide
    Synonymer
    Salix hastata var. vegeta Andersson
    Sydblekvide
    Salix hastata vegeta
    Salix hastata ssp. vegeta (Andersson) Flod.

Källblekvide är kalkgynnat och växer på fuktig till våt, öppen mark i kalkfuktängar och rikkärr. Det finns också utanför kalktrakter sällsynt i andra typer av kärr med rörligt grundvatten och vid källor. I Jämtland och Härjedalen finns det (eller kanske har funnits) mest på älvkanter och sjöstränder. I Danmark och Norge växer det också i dynsvackor och på kalkklippor.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Utdikning och torrläggning av kärr och fuktängar har tidigare kraftigt decimerat förekomsterna. Det hotet har minskat men kvarstår fortfarande. Källblekvide är också ganska ljuskrävande varför upphörande hävd med igenväxning och beskogning av kalkfuktängar också är ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Någon form av hävd på kalkfuktängar och rikkärr, måttligt bete eller slåtter där hänsyn tas till buskarna gynnar källblekvide. Det är möjligen också gynnsamt med betesdjurens tramp för etablering av nya buskar. Arten bör övervakas av floraväktare.
Ytterligare två underarter av blekvide finns i Sverige. Salix hastata ssp. hastata är vanlig i det skandinaviska fjällområdet och S. hastata ssp. subintegrifolia har en östlig utbredning och når i Sverige in i Norrbotten och de nordligaste lappmarkerna. Utländska namn – DK: Spyd-Pil.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Jonsell, B. red. 2000. Flora Nordica 1. Stockholm.

Tutin, T. G. et al. 1964. Flora Europaea Volume 1. Cambridge.

Ødum, S. 1968. Udbredelsen af træer og buske i Danmark. Bot. Tidsskr. 64: 1–118.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2001. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Salicaceae - videväxter 
  • Släkte
    Salix - viden 
  • Art
    Salix hastata - blekvide 
  • Underart
    Salix hastata subsp. vegeta, (Andersson) Flod. - källblekvide
    Synonymer
    Salix hastata var. vegeta Andersson
    Sydblekvide
    Salix hastata vegeta
    Salix hastata ssp. vegeta (Andersson) Flod.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2001. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken 2007.