Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  källgräs

Organismgrupp Kärlväxter Catabrosa aquatica
Källgräs Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Källgräs är ett 2–5 dm högt vippgräs. Jordstammen är krypande och har långa, greniga utlöpare. Stråna är nedliggande och rotslående vid basen. Bladen är korta, 3–8 mm breda, och platta. Vippan är 5–20 cm lång, med 2–4 långa och flera korta ofta nedvinklade grenar, och är vanligen violett. Källgräs blommar i juli och augusti.
Utbredning
Länsvis förekomst för källgräs Observationer i  Sverige för källgräs
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Källgräs förekommer från Skåne till Dalarna samt i Medelpad, Jämtland och Norrbotten. Aktuella fynd saknas från Blekinge (senast 1981), Småland, Västmanland, Dalarna och Ångermanland (senast 1950-talet). Den finns spridd i stora delar av Norge, Finland och Danmark. Arten förekommer i praktiskt taget hela Europa samt i Nordafrika, Asien, Nordamerika samt sydligaste Sydamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer spridd från Skåne, Blekinge upp till Norrbotten samt på Öland och Gotland. Källgräs växer framför allt vid källor, källdråg, på öppna betesmarker och på sjöstrander med utsipprande källflöden. På betade lokaler kan upphört bete med igenväxning och beskuggning vara ett hot mot arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (7500-25000). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (120-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 650 (600-750) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Arten växer framför allt vid källor, källdråg, på öppna betesmarker, men kan förekomma i diken, vid bäckar och dammar samt även vid sjöstränder med utsipprande källflöden. Vid kusten i Bohuslän och Halland förekommer den på tångvallar (även på ren sand) vid utsipprande sötvatten. Den är gynnad av tramp av betesdjur. Källgräs växer både i trakter med och utan kalk; framför allt kustlokalerna saknar ofta kalk.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Poaceae (gräs), Släkte Catabrosa (källgrässläktet), Art Catabrosa aquatica (L.) P. Beauv. - källgräs Synonymer Källtäppa, Narvgräs, Glyceria aquatica (L.) J. Presl & C. Presl

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer spridd från Skåne, Blekinge upp till Norrbotten samt på Öland och Gotland. Källgräs växer framför allt vid källor, källdråg, på öppna betesmarker och på sjöstrander med utsipprande källflöden. På betade lokaler kan upphört bete med igenväxning och beskuggning vara ett hot mot arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (7500-25000). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (120-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 650 (600-750) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Källgräs är ett 2–5 dm högt vippgräs. Jordstammen är krypande och har långa, greniga utlöpare. Stråna är nedliggande och rotslående vid basen. Bladen är korta, 3–8 mm breda, och platta. Vippan är 5–20 cm lång, med 2–4 långa och flera korta ofta nedvinklade grenar, och är vanligen violett. Källgräs blommar i juli och augusti.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för källgräs

Länsvis förekomst och status för källgräs baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för källgräs

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Källgräs förekommer från Skåne till Dalarna samt i Medelpad, Jämtland och Norrbotten. Aktuella fynd saknas från Blekinge (senast 1981), Småland, Västmanland, Dalarna och Ångermanland (senast 1950-talet). Den finns spridd i stora delar av Norge, Finland och Danmark. Arten förekommer i praktiskt taget hela Europa samt i Nordafrika, Asien, Nordamerika samt sydligaste Sydamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Catabrosa - källgrässläktet 
  • Art
    Catabrosa aquatica(L.) P. Beauv. - källgräs
    Synonymer
    Källtäppa
    Narvgräs
    Glyceria aquatica (L.) J. Presl & C. Presl

Arten växer framför allt vid källor, källdråg, på öppna betesmarker, men kan förekomma i diken, vid bäckar och dammar samt även vid sjöstränder med utsipprande källflöden. Vid kusten i Bohuslän och Halland förekommer den på tångvallar (även på ren sand) vid utsipprande sötvatten. Den är gynnad av tramp av betesdjur. Källgräs växer både i trakter med och utan kalk; framför allt kustlokalerna saknar ofta kalk.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Havsstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
På betade lokaler kan upphört bete med igenväxning och beskuggning vara ett hot mot källgräset.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Pågående betesdrift bör understödjas. Gödsling bör undvikas. På havsstränder där källgräs förekommer får tångvallarna inte bortföras. Arten bör övervakas av floraväktarna.
Utländska namn – NO: Kjeldegras, DK: Tæppegræs, FI: Vesihilpi, GB: Whorl-grass.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bergqvist, S. & Blomgren, E. 1994. Sotenäsets flora. Lund.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Bratt, L. m fl (red.) 1993. Hotade och sällsynta växter i Dalarna. Dalarnas Botaniska Sällskap.

Fröberg, L. 2006. Blekinges flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund Hård av Segerstad, F. 1924. Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper. Malmö.

Pedersen, A. 1974. Gramineernes udbredelse i Danmark. Spontane og naturaliserede arter. Bot. Tidsskr. 68: 177–343.

Petersson, J. 1995. Nyheter i Gotlands flora 1994. Rindi 15: 4–17.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Stenberg, L. 1995. Floristiska observationer i Norrbotten 1994. Svensk Bot. Tidskr. 89: 45–50.

Ulvinen, T. 1997. Vesihilpi. I Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Poaceae - gräs 
  • Släkte
    Catabrosa - källgrässläktet 
  • Art
    Catabrosa aquatica, (L.) P. Beauv. - källgräs
    Synonymer
    Källtäppa
    Narvgräs
    Glyceria aquatica (L.) J. Presl & C. Presl
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. ©ArtDatabanken, SLU 2007.