Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  källnate

Organismgrupp Kärlväxter Potamogeton coloratus
Källnate Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Källnate är en flerårig vattenväxt med i bottnen krypande jordstam. Flytbladen är få, brett eller smalt ovala och ofta brokiga i brungrönt till brunorange. Flytbladsskivorna är tydligt längre än sina skaft, vilket skiljer den från andra svenska arter. Längs den nedsänkta 2–10 dm långa stjälken, sitter smalare sänkblad. Källnate blommar i juli och augusti ovan vattenytan med ett kort upprätt ax med små brunaktiga blommor, i vilka millimeterstora nötter bildas.
Utbredning
Länsvis förekomst för källnate Observationer i  Sverige för källnate
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Källnate växer numera endast på Gotland, där cirka 65 aktuella lokaler är kända från hela huvudön utom dess sydligaste del. Den har minskat genom att många växtplatser förstörts. Tidigare fanns några lokaler i sydvästra Skåne, där arten senast sågs 1895. I Danmark finns den sällsynt på öarna och på några få ställen i Jylland. Totalutbredningen omfattar endast Europa väster om Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer endast på Gotland. Källnatens traditionella miljö är gölar i källmyrar, grunda bäckar och liknande platser med rörligt, kalkrikt vatten. Den uthärdar på platser som torkar ut tillfälligt under varma somrar men försvinner vid permanent minskad vattenföring. Huvuddelen av de aktuella lokalerna utgörs dock av diken och kanaler med rent vatten. Torrläggning av myrar, rätning och rensning av vattendrag samt ändring av vattenföringen där källnate växer är de främsta hoten. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3216 km² och förekomstarean (AOO) till 376 (300-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)).
Ekologi
Källnatens traditionella miljö är gölar i källmyrar, grunda bäckar och liknande platser med rörligt, kalkrikt vatten. Den uthärdar på platser som torkar ut tillfälligt under varma somrar men försvinner vid permanent minskad vattenföring. Huvuddelen av de aktuella lokalerna utgörs dock av diken och kanaler med rent vatten.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattenyta
Vattenyta
Vattendrag
Vattendrag
Vattenmassa
Vattenmassa
Småvatten
Småvatten
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Alismatales (svaltingordningen), Familj Potamogetonaceae (nateväxter), Släkte Potamogeton (natar), Art Potamogeton coloratus Hornem. - källnate Synonymer Potamogeton plantagineus

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer endast på Gotland. Källnatens traditionella miljö är gölar i källmyrar, grunda bäckar och liknande platser med rörligt, kalkrikt vatten. Den uthärdar på platser som torkar ut tillfälligt under varma somrar men försvinner vid permanent minskad vattenföring. Huvuddelen av de aktuella lokalerna utgörs dock av diken och kanaler med rent vatten. Torrläggning av myrar, rätning och rensning av vattendrag samt ändring av vattenföringen där källnate växer är de främsta hoten. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3216 km² och förekomstarean (AOO) till 376 (300-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)+2ab(iii,v)).
Källnate är en flerårig vattenväxt med i bottnen krypande jordstam. Flytbladen är få, brett eller smalt ovala och ofta brokiga i brungrönt till brunorange. Flytbladsskivorna är tydligt längre än sina skaft, vilket skiljer den från andra svenska arter. Längs den nedsänkta 2–10 dm långa stjälken, sitter smalare sänkblad. Källnate blommar i juli och augusti ovan vattenytan med ett kort upprätt ax med små brunaktiga blommor, i vilka millimeterstora nötter bildas.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för källnate

Länsvis förekomst och status för källnate baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för källnate

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Källnate växer numera endast på Gotland, där cirka 65 aktuella lokaler är kända från hela huvudön utom dess sydligaste del. Den har minskat genom att många växtplatser förstörts. Tidigare fanns några lokaler i sydvästra Skåne, där arten senast sågs 1895. I Danmark finns den sällsynt på öarna och på några få ställen i Jylland. Totalutbredningen omfattar endast Europa väster om Ryssland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Potamogetonaceae - nateväxter 
  • Släkte
    Potamogeton - natar 
  • Art
    Potamogeton coloratusHornem. - källnate
    Synonymer
    Potamogeton plantagineus

Källnatens traditionella miljö är gölar i källmyrar, grunda bäckar och liknande platser med rörligt, kalkrikt vatten. Den uthärdar på platser som torkar ut tillfälligt under varma somrar men försvinner vid permanent minskad vattenföring. Huvuddelen av de aktuella lokalerna utgörs dock av diken och kanaler med rent vatten.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Vattenyta, Vattendrag, Vattenmassa, Småvatten

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Torrläggning av myrar, rätning och rensning av vattendrag samt ändring av vattenföringen där källnate växer. Övergödning och annan förorening av vattnen är också skadligt. Alltför kraftigt bete vid bäckar med källnate är förmodligen negativt.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Miljögifter (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
Lokaler med källnate bör skyddas från olika former av ingrepp i hydrologin.
Utländska namn – NO: Kjeldetjønnaks, DK: Vejbred-Vandaks, GB: Fen Pondweed.

Jacobson, R. 1982. Några fynd av källnate. Rindi 2: 16–17.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Pedersen, A. 1976. Najadaceernes, Potamogetonaceernes, Ruppiaceernes, Zannicheliaceernes og Zosteraceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 70: 203–262.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Jonsell 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Potamogetonaceae - nateväxter 
  • Släkte
    Potamogeton - natar 
  • Art
    Potamogeton coloratus, Hornem. - källnate
    Synonymer
    Potamogeton plantagineus
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Jonsell 1992.