Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kärnfruktsplintborre

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Scolytus mali
Kärnfruktsplintborre Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3–4 mm lång, blankt mörkbrun-svart skalbagge med cylindrisk kropp. Från sidan syns buksegmenten tydligt och de går snett uppåt mot täckvingarnas spets. Benen och antennerna är påfallande korta och kraftigt byggda. Av huvudet syns endast hjässan om man ser djuret uppifrån. På täckvingarna syns tydliga längsrader med punkter.
Utbredning
Länsvis förekomst för kärnfruktsplintborre Observationer i  Sverige för kärnfruktsplintborre
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad i Skåne, på Öland och Gotland, i Västergötland, Södermanland, Uppland och Västmanland. Närmast funnen i Danmark och i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa till Kaukasus, Centralasien och Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Larvutvecklingen sker under barken på nyligen döda stammar och grövre grenar av äpple, vildapel, plommon, rönn och oxel. I Mellaneuropa uppges arten från många andra rosväxter som hagtorn och slån. Påträffas ibland i gamla misskötta fruktträdsplanteringar. Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker under barken på nyligen döda stammar och grövre grenar av äpple, vildapel, plommon, rönn och oxel. I Mellaneuropa uppges arten från många andra rosväxter som hagtorn och slån. I Sverige förekommer den främst i anslutning till gamla fruktträdsplanteringar där den kan finna konstant tillgång på nyligen döda stam- och grendelar. Honan gnager en upp till 10 cm lång modergång utmed fiberriktningen. Larverna gör slingrande gångar. Förpuppningen sker ett par mm in i splintveden. Den fullbildade skalbaggen kläcks i slutet av maj och början av juni. Den har en ettårig generationstid.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· apel
· apel
· aplar
· aplar
· avenbok
· avenbok
· hagtornar
· hagtornar
· oxel
· oxel
· oxlar
· oxlar
· plommon
· plommon
· rönn
· rönn
· vildapel
· vildapel
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
· apel
· apel
· oxel
· oxel
· plommon
· plommon
· rönn
· rönn
· vildapel
· vildapel
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Curculionidae (vivlar), Släkte Scolytus, Art Scolytus mali (Bechstein & Scharfenberg, 1805) - kärnfruktsplintborre Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Larvutvecklingen sker under barken på nyligen döda stammar och grövre grenar av äpple, vildapel, plommon, rönn och oxel. I Mellaneuropa uppges arten från många andra rosväxter som hagtorn och slån. Påträffas ibland i gamla misskötta fruktträdsplanteringar. Känd från spridda landskap från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (50-200). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (200-800) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 3–4 mm lång, blankt mörkbrun-svart skalbagge med cylindrisk kropp. Från sidan syns buksegmenten tydligt och de går snett uppåt mot täckvingarnas spets. Benen och antennerna är påfallande korta och kraftigt byggda. Av huvudet syns endast hjässan om man ser djuret uppifrån. På täckvingarna syns tydliga längsrader med punkter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kärnfruktsplintborre

Länsvis förekomst och status för kärnfruktsplintborre baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kärnfruktsplintborre

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad i Skåne, på Öland och Gotland, i Västergötland, Södermanland, Uppland och Västmanland. Närmast funnen i Danmark och i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa till Kaukasus, Centralasien och Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Scolytinae - barkborrar 
  • Tribus
    Scolytini  
  • Släkte
    Scolytus  
  • Art
    Scolytus mali(Bechstein & Scharfenberg, 1805) - kärnfruktsplintborre

Larvutvecklingen sker under barken på nyligen döda stammar och grövre grenar av äpple, vildapel, plommon, rönn och oxel. I Mellaneuropa uppges arten från många andra rosväxter som hagtorn och slån. I Sverige förekommer den främst i anslutning till gamla fruktträdsplanteringar där den kan finna konstant tillgång på nyligen döda stam- och grendelar. Honan gnager en upp till 10 cm lång modergång utmed fiberriktningen. Larverna gör slingrande gångar. Förpuppningen sker ett par mm in i splintveden. Den fullbildade skalbaggen kläcks i slutet av maj och början av juni. Den har en ettårig generationstid.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· apel - Malus domestica (Har betydelse)
· aplar - Malus (Viktig)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· hagtornar - Crataegus (Har betydelse)
· oxel - Sorbus intermedia (Har betydelse)
· oxlar - Sorbus (Har betydelse)
· plommon - Prunus domestica subsp. domestica (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· vildapel - Malus sylvestris (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· apel - Malus domestica (Har betydelse)
· oxel - Sorbus intermedia (Har betydelse)
· plommon - Prunus domestica subsp. domestica (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· vildapel - Malus sylvestris (Har betydelse)
Arten hotas av att planteringar med gamla skadade fruktträd blir allt sällsyntare genom nya lönsamhetskrav i fruktplanteringarna. Även i andra mera trädslag hotas arten genom att det öppna landskapet växer igen och oxel och andra trädartade rosväxter blir allt sällsyntare i jordbrukslandskapet.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Eftersom flera rödlistade insekter lever i gamla, skröpliga fruktträd är det en naturvårdsangelägenhet att bevara hela eller delar av sådana planteringar. Träden som passar kärnfruktsplintborren är samtidigt s.k. bärande träd som förser många olika djur med föda. De borde även av den anledningen sparas i det öppna landskapet.

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken. SLU: Lekander, B., Bejer-Petersen, B., Kangas, E. & Bakke, A. 1977. The Distribution of Bark Beetles in the Nordic Countries. Acta Ent. Fenn.32: 11.

Palm, T. 1954. An teckningar om svenska skalbaggar. IX. Ent. Tidskr. 75: 28.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. 16: 348.

Pfeffer, A. 1995. Zentral- und westpaläarktische Borken- und Kernkäfer. Pro Entomologia, c/o Naturhistorisches Museum Basel.

Spessivtseff, P. 1922. Bestämningstabell över svenska barkborrar. Medd. Statens Skogsför. anst. H. 19, Nr. 6: 457.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. Rev Åke Lindelöw 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Curculionidae - vivlar 
  • Underfamilj
    Scolytinae - barkborrar 
  • Tribus
    Scolytini  
  • Släkte
    Scolytus  
  • Art
    Scolytus mali, (Bechstein & Scharfenberg, 1805) - kärnfruktsplintborre
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. Rev Åke Lindelöw 2007. © ArtDatabanken, SLU 2008.