Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kärrjordtunga

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Geoglossum simile
Kärrjordtunga Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kärrjordtunga är en kolsvart, 2–7 cm hög och överst klubblikt utvidgad svamp. Den känns igen på sina långa, pärlbandslika parafyser (sterila trådar) där varje segment kan ha en tvärvägg utan insnörning (endast synligt i mikroskop). Arten är mycket lik myrjordtunga G. sphagnophilum Ehrenb. som växer i gungfly på myrar. Den är liksom andra jordtungor en höstsvamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för kärrjordtunga Observationer i  Sverige för kärrjordtunga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kärrjordtunga är sällsynt och känd från Småland (Femsjö), Västergötland, Värmland, Närke, Uppland och Västmanland. 20 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 500, vilket motsvarar ungefär 4 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 8 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 20 åren, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd, med åtföljande igenväxning. Arten missgynnas även av olika åtgärder som leder till förhöjda näringsnivåer i mark. Minskningen bedöms pågå fortlöpande.Arten är funnen i Danmark och Norge samt i några länder i Mellaneuropa, i Japan och Nordamerika. Denna art anses akut hotad i både Danmark och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c; B2b(iii); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare som påträffas i fuktig mager naturbetesmark, ej kalkberoende och ofta tillsammans med vitmossa. Total population liten och bedöms ha minskat och fortsätta minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd, näringsnivåer och andra förändringar som medför sjunkande habitatkvaliteér. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (200-3000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (10-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (40-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A2c+3c+4c; B2b(iii); D1).
Ekologi
Kärrjordtunga är nedbrytare och växer vanligen i fuktig, mager betesmark, ibland i gräsmark med vitmossor Sphagnum. Flera lokaler är gemensamma med den ytterst sällsynta sumpjordtungan G. uliginosum. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Geoglossomycetes, Ordning Geoglossales (jordtungor), Familj Geoglossaceae, Släkte Geoglossum s. str., Art Geoglossum simile Peck - kärrjordtunga Synonymer Geoglossum glabrum var. simile (Peck) S.Imai

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c; B2b(iii); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare som påträffas i fuktig mager naturbetesmark, ej kalkberoende och ofta tillsammans med vitmossa. Total population liten och bedöms ha minskat och fortsätta minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd, näringsnivåer och andra förändringar som medför sjunkande habitatkvaliteér. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (200-3000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (10-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (40-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A2c+3c+4c; B2b(iii); D1).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Kärrjordtunga är en kolsvart, 2–7 cm hög och överst klubblikt utvidgad svamp. Den känns igen på sina långa, pärlbandslika parafyser (sterila trådar) där varje segment kan ha en tvärvägg utan insnörning (endast synligt i mikroskop). Arten är mycket lik myrjordtunga G. sphagnophilum Ehrenb. som växer i gungfly på myrar. Den är liksom andra jordtungor en höstsvamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kärrjordtunga

Länsvis förekomst och status för kärrjordtunga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kärrjordtunga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kärrjordtunga är sällsynt och känd från Småland (Femsjö), Västergötland, Värmland, Närke, Uppland och Västmanland. 20 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 500, vilket motsvarar ungefär 4 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 8 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 20 åren, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd, med åtföljande igenväxning. Arten missgynnas även av olika åtgärder som leder till förhöjda näringsnivåer i mark. Minskningen bedöms pågå fortlöpande.Arten är funnen i Danmark och Norge samt i några länder i Mellaneuropa, i Japan och Nordamerika. Denna art anses akut hotad i både Danmark och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Geoglossomycetes  
  • Ordning
    Geoglossales - jordtungor 
  • Familj
    Geoglossaceae  
  • Släkte
    Geoglossum s. str.  
  • Art
    Geoglossum similePeck - kärrjordtunga
    Synonymer
    Geoglossum glabrum var. simile (Peck) S.Imai

Kärrjordtunga är nedbrytare och växer vanligen i fuktig, mager betesmark, ibland i gräsmark med vitmossor Sphagnum. Flera lokaler är gemensamma med den ytterst sällsynta sumpjordtungan G. uliginosum. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av upphörd hävd av fuktig betesmark, vilket resulterar i igenväxning med sly och senare skog. Även dikning och vattenreglering kan innebära ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Lokaler med kärrjordtunga bör hävdas eller skötas så att markförhållanden och vegetation bibehålls. Kvarvarande, ogödslade betesmarker på fuktig mark har betydande naturvärden och bör bibehållas i största möjliga utsträckning.
Utländska namn – NO: Trolljordtunge, DK: Kær-jordtunge.

Læssøe, T. & Elborne, S.A. 1984. De danske jordtunger. Svampe 9: 9–22.

Nannfeldt, J. A. 1942. The Geoglossaceae of Sweden (with regard also to the surrounding countries). Arkiv för Botanik 30A(4).

Nitare, J. 1984. Kartor över kända fynd av svarta jordtungor i Sverige. Windahlia 14: 77–94.

Olsen, S. 1986. Jordtunger i Norge. Agarica 14: 120–168.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Geoglossomycetes  
  • Ordning
    Geoglossales - jordtungor 
  • Familj
    Geoglossaceae  
  • Släkte
    Geoglossum s. str.  
  • Art
    Geoglossum simile, Peck - kärrjordtunga
    Synonymer
    Geoglossum glabrum var. simile (Peck) S.Imai
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.