Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kärrnäva

Organismgrupp Kärlväxter Geranium palustre
Kärrnäva Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kärrnävan är en flerårig, 3–8 dm högvuxen ört, som blommar med stora röda blommor från juni till augusti. Stjälken är spärrgrenig och är upptill nedåtriktad styvhårig och har decimeterbreda, flikade blad.
Utbredning
Länsvis förekomst för kärrnäva Observationer i  Sverige för kärrnäva
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kärrnävan förekommer på ett 25-tal platser i Skåne, där arten har sin huvudutbredning i Sverige. Därutöver finns arten på en lokal i Uppland. Tidigare har den även funnits i Göteborgstrakten men är utgången därifrån. I Skåne finns arten i ett stråk, som är beläget på sydsidan om den geologiska gräns som förkastningslinjen Kullaberg-Söderåsen-Linderödsåsen (från Skånes nordvästra hörn till dess sydöstra) bildar mellan nord- och Sydeuropa. Kärrnävan har en sydöstlig utbredning i Norden och de svenska förekomsterna är nordvästliga utpostlokaler i artens utbredningsområde. Kärrnävan förekommer rätt allmänt på öarna i Danmark (samt ett par förekomster på sydvästra Jylland). I södra Finland är den mindre allmän, för att längre söderut i Baltikum bli en av de vanligaste nävorna. Den är inte känd från Norge. Kärrnävans övriga utbredning omfattar centrala Europa och västerut mot västligaste Sibirien och Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A2ab; B2ab(i,ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i Skåne och Uppland. Kärrnäva växer i fuktiga, näringsrika lövskogar och på fuktig ängsmark eller kärrängar. Dränering eller torrläggning av dess lokaler utgör det främsta hotet. Verkar ha försvunnit från 14 av 39 skånska lokaler mellan 1989-2005 och 2010-2011. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (15-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 17080 km² och förekomstarean (AOO) till 120 (100-150) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 60 (40-75) % under de senaste 30 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och ett för arten lämpligt abundansindex. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (A2ab; B2ab(i,ii,iii,iv)).
Ekologi
Kärrnävan växer normalt i fuktiga, näringsrika lövskogar och på fuktig ängsmark eller kärrängar, särskilt i fuktängar av högörttyp, ofta med älggräs Filipendula ulmaria. Arten är beroende av god tillgång på markvatten. Arten tål viss igenväxning i omgivningen och har uppenbarligen tillräcklig ljustillgång för att kunna överleva i kanten av de fuktigaste markområdena och för att kunna fortleva kring fuktiga skogskärr. Kärrnävan förekommer inom olika markområden med varierad markfuktighet. I diken och andra fuktiga områden kan arten bli långlivad, då de ekologiska förhållandena är likartade de som råder i högörtängen. På ”torrare” fuktängar med kärrnäva krävs att marken hävdas genom extensivt bete eller slåtter för att undvika igenväxning och beskogning av dessa lokaler, vilket leder till att kärrnävan konkurreras ut och försvinner. Kärrnävan tål inte regelbunden slåtter i juli. Tidig slåtter vid sporadiska tillfällen av ängsmarken kan dock leda till en sen blomning för kärrnävan i augusti-september. Kärrnävan kan också förekomma på torrare, kulturskapad mark, dock oftast under en tidsbegränsad period.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Geraniales (näveordningen), Familj Geraniaceae (näveväxter), Släkte Geranium (nävor), Art Geranium palustre L. - kärrnäva Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A2ab; B2ab(i,ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i Skåne och Uppland. Kärrnäva växer i fuktiga, näringsrika lövskogar och på fuktig ängsmark eller kärrängar. Dränering eller torrläggning av dess lokaler utgör det främsta hotet. Verkar ha försvunnit från 14 av 39 skånska lokaler mellan 1989-2005 och 2010-2011. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (15-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 17080 km² och förekomstarean (AOO) till 120 (100-150) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 60 (40-75) % under de senaste 30 åren. Bedömningen baseras på direkt observation och ett för arten lämpligt abundansindex. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (A2ab; B2ab(i,ii,iii,iv)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Kärrnävan är en flerårig, 3–8 dm högvuxen ört, som blommar med stora röda blommor från juni till augusti. Stjälken är spärrgrenig och är upptill nedåtriktad styvhårig och har decimeterbreda, flikade blad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kärrnäva

Länsvis förekomst och status för kärrnäva baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kärrnäva

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kärrnävan förekommer på ett 25-tal platser i Skåne, där arten har sin huvudutbredning i Sverige. Därutöver finns arten på en lokal i Uppland. Tidigare har den även funnits i Göteborgstrakten men är utgången därifrån. I Skåne finns arten i ett stråk, som är beläget på sydsidan om den geologiska gräns som förkastningslinjen Kullaberg-Söderåsen-Linderödsåsen (från Skånes nordvästra hörn till dess sydöstra) bildar mellan nord- och Sydeuropa. Kärrnävan har en sydöstlig utbredning i Norden och de svenska förekomsterna är nordvästliga utpostlokaler i artens utbredningsområde. Kärrnävan förekommer rätt allmänt på öarna i Danmark (samt ett par förekomster på sydvästra Jylland). I södra Finland är den mindre allmän, för att längre söderut i Baltikum bli en av de vanligaste nävorna. Den är inte känd från Norge. Kärrnävans övriga utbredning omfattar centrala Europa och västerut mot västligaste Sibirien och Kaukasus.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Geraniales - näveordningen 
  • Familj
    Geraniaceae - näveväxter 
  • Släkte
    Geranium - nävor 
  • Art
    Geranium palustreL. - kärrnäva

Kärrnävan växer normalt i fuktiga, näringsrika lövskogar och på fuktig ängsmark eller kärrängar, särskilt i fuktängar av högörttyp, ofta med älggräs Filipendula ulmaria. Arten är beroende av god tillgång på markvatten. Arten tål viss igenväxning i omgivningen och har uppenbarligen tillräcklig ljustillgång för att kunna överleva i kanten av de fuktigaste markområdena och för att kunna fortleva kring fuktiga skogskärr. Kärrnävan förekommer inom olika markområden med varierad markfuktighet. I diken och andra fuktiga områden kan arten bli långlivad, då de ekologiska förhållandena är likartade de som råder i högörtängen. På ”torrare” fuktängar med kärrnäva krävs att marken hävdas genom extensivt bete eller slåtter för att undvika igenväxning och beskogning av dessa lokaler, vilket leder till att kärrnävan konkurreras ut och försvinner. Kärrnävan tål inte regelbunden slåtter i juli. Tidig slåtter vid sporadiska tillfällen av ängsmarken kan dock leda till en sen blomning för kärrnävan i augusti-september. Kärrnävan kan också förekomma på torrare, kulturskapad mark, dock oftast under en tidsbegränsad period.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Dränering eller torrläggning av mark, eller intilliggande mark, som hydrologiskt är förbundet med området där kärrnävan växer är ett allvarligt hot mot både fuktängens och kärrnävans existens. Skogsdikning i område med kärrnäva utplånar arten. Utfyllnad i marker med kärrnäva är ett direkt hot mot vilket den inte kan överleva. Igenväxning av fuktängar, vilket medför både en minskad instrålning och en successivt ökad torrläggning av marken, är förmodligen det största hotet mot kärrnävan.

Påverkan
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Hoten måste, i den mån de uppkommer, elimineras för att kärrnävans fortsatta överlevnad på lokalen skall kunna tryggas. Skyddet av de fuktigaste ängslokalerna och skogsförekomsterna måste prioriteras, eftersom detta är artens naturliga överlevnadsplatser. Därutöver bör naturligtvis också de växtplatser på öppen mark skyddas, som kräver skötselåtgärder och där arten har mera långsiktiga överlevnadsmöjligheter.
Kärrnäva är fridlyst. Utländska namn – NO: Myrstorkenebb, DK: Kær-Storkenæb, FI: Ojakurjenpolvi, GB: Marsh Crane´s-bill.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3–111.

Georgson, m fl 1997. Hallands flora. Lund Hård av Segerstad, F. 1924. Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper. Malmö.

Kers, L. E. 1981. Geranium palustre, kärrnäva, i sydöstra Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 73: 329–333.

Køie, A. & Køie, M. 1939. Udbredelsen af Geraniaceæ, Araceæ, Lemnaceæ og Droceraceæ i Danmark. Bot. Tidsskr. 45: 73–97.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444. Weimarck, H. 1963. Skånes Flora. Malmö.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Mattiasson 1994. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Geraniales - näveordningen 
  • Familj
    Geraniaceae - näveväxter 
  • Släkte
    Geranium - nävor 
  • Art
    Geranium palustre, L. - kärrnäva
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Mattiasson 1994. ©ArtDatabanken, SLU 2007.