Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kärrvägstekel

Organismgrupp Steklar, Vägsteklar Anoplius alpinobalticus
Kärrvägstekel Steklar, Vägsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd hona 7–9 mm, hane 6–8 mm. Kroppen är helt svart och den korta åtliggande kroppsbehåringen är övervägande brun men kan ha inslag av silverglänsande hår nedtill på mellanbröstets sidor och på höfternas insidor. Antennerna är långa och hos honan är antennsegment 3 drygt fyra gånger så långt som brett. Pannans centrala del och efterryggen (propodeum) har enbart åtliggande brun behåring och saknar utstående längre hår. Huvudet (sett framifrån) är brett med stora facettögon. Efterryggens (propodeums) yta är hos honan något skrovligare än hos andra svarta borstvägsteklar, men detta är en knappt märkbar karaktär som kräver hög förstoring. Ytans struktur påminner om ögonvägstekel Arachnospila anceps men är inte lika grov som hos denna art. Baklårens utsidor har en kort tilltryckt behåring. Längs de bakre skenbenens utsidor finns, liksom hos skogsvägstekel Anoplius nigerrimus, en rad med 3–5 styva borst som är tydligt längre än skenbenets halva bredd. Bakbenets fotsegment 4 är ungefär två gånger så långt som brett. Framvingarnas vingmärke är litet och tredje kubitalfältet är oftast kort och skaftat. Hanens bukplåt 4–5 har varsin tät grupp av långa utstående borst som (sedda från sidan) är snett bakåtriktade. Hos kärrvägstekel är gruppen av borst på bukplåt 4 sammanhängande, dvs. även i mitten är den helt täckt av något kortare borst, vilket enklast kan ses rakt bakifrån och snett underifrån. Hanens ändbukplåt är smal och utåt tillspetsad med en låg central köl.
Utbredning
Länsvis förekomst för kärrvägstekel Observationer i  Sverige för kärrvägstekel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Finland fanns arten i flera provinser längs sydkusten, inklusive Åland, under första hälften av 1900-talet, där den tycks ha varit vanligare än någon annanstans inom det kända utbredningsområdet. Idag är det osäkert om den finns kvar i Norden. Utbredningsområdet omfattar Väst- och Mellaneuropa, där endast några få aktuella förekomster är kända. Enligt Straka m.fl. (2004) finns ett fynd från Turkiet och enligt Schmid-Egger & Wolf (1992) sträcker sig utbredningsområdet österut till Centralasien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1b(ii,iii,iv,v)c(iv)+2b(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Funnen på fyra lokaler på Gotland 2008 som ny för landet, men har med stor sannolikhet varit förbisedd. Samtliga boplatser utgörs av täkter med förekomst av sekundärvegetation av rikkärrs- eller källkärrstyp, där bladvass utgör bosubstrat för stekeln. De kända förekomsterna är mer eller mindre akut hotade av schablonmässiga pågående återställningsföretag. Inga förekomster i andra naturtyper är kända, men det är rimligt att räkna med ett relativt stort mörkertal i våtmarker på Gotland. Även för arten tänkbara, mer "naturliga" habitat på Gotland är troligen hotade genom igenväxning med tall eller ag. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (4-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 900 (800-1000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (16-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1b(ii,iii,iv,v)c(iv)+2b(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Inget är känt om levnadssättet hos kärrvägstekel. Arten tycks överallt vara mycket ovanlig. Likt vassvägstekel Anoplius caviventris kan kärrvägstekel ha en koppling till vassbestånd p.g.a artens stora sällsynthet. Det kan dock konstateras att kärrvägstekel saknar den modifiering av sista fotsegmentets klo som finns hos andra vasslevande arter, vilket är en anpassning till att utnyttja vassrör som boplats (van der Smissen 2003).

Två finska exemplar från olika fyndplatser finns med uppgift om insamlingsdatum, vilket i båda fallen är 15 juli.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· spindlar
· spindlar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Pompilidae (vägsteklar), Släkte Anoplius (borstvägsteklar), Art Anoplius alpinobalticus Wolf, 1965 - kärrvägstekel Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1b(ii,iii,iv,v)c(iv)+2b(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Funnen på fyra lokaler på Gotland 2008 som ny för landet, men har med stor sannolikhet varit förbisedd. Samtliga boplatser utgörs av täkter med förekomst av sekundärvegetation av rikkärrs- eller källkärrstyp, där bladvass utgör bosubstrat för stekeln. De kända förekomsterna är mer eller mindre akut hotade av schablonmässiga pågående återställningsföretag. Inga förekomster i andra naturtyper är kända, men det är rimligt att räkna med ett relativt stort mörkertal i våtmarker på Gotland. Även för arten tänkbara, mer "naturliga" habitat på Gotland är troligen hotade genom igenväxning med tall eller ag. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (4-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 900 (800-1000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (16-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1b(ii,iii,iv,v)c(iv)+2b(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Längd hona 7–9 mm, hane 6–8 mm. Kroppen är helt svart och den korta åtliggande kroppsbehåringen är övervägande brun men kan ha inslag av silverglänsande hår nedtill på mellanbröstets sidor och på höfternas insidor. Antennerna är långa och hos honan är antennsegment 3 drygt fyra gånger så långt som brett. Pannans centrala del och efterryggen (propodeum) har enbart åtliggande brun behåring och saknar utstående längre hår. Huvudet (sett framifrån) är brett med stora facettögon. Efterryggens (propodeums) yta är hos honan något skrovligare än hos andra svarta borstvägsteklar, men detta är en knappt märkbar karaktär som kräver hög förstoring. Ytans struktur påminner om ögonvägstekel Arachnospila anceps men är inte lika grov som hos denna art. Baklårens utsidor har en kort tilltryckt behåring. Längs de bakre skenbenens utsidor finns, liksom hos skogsvägstekel Anoplius nigerrimus, en rad med 3–5 styva borst som är tydligt längre än skenbenets halva bredd. Bakbenets fotsegment 4 är ungefär två gånger så långt som brett. Framvingarnas vingmärke är litet och tredje kubitalfältet är oftast kort och skaftat. Hanens bukplåt 4–5 har varsin tät grupp av långa utstående borst som (sedda från sidan) är snett bakåtriktade. Hos kärrvägstekel är gruppen av borst på bukplåt 4 sammanhängande, dvs. även i mitten är den helt täckt av något kortare borst, vilket enklast kan ses rakt bakifrån och snett underifrån. Hanens ändbukplåt är smal och utåt tillspetsad med en låg central köl.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kärrvägstekel

Länsvis förekomst och status för kärrvägstekel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kärrvägstekel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Finland fanns arten i flera provinser längs sydkusten, inklusive Åland, under första hälften av 1900-talet, där den tycks ha varit vanligare än någon annanstans inom det kända utbredningsområdet. Idag är det osäkert om den finns kvar i Norden. Utbredningsområdet omfattar Väst- och Mellaneuropa, där endast några få aktuella förekomster är kända. Enligt Straka m.fl. (2004) finns ett fynd från Turkiet och enligt Schmid-Egger & Wolf (1992) sträcker sig utbredningsområdet österut till Centralasien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Anoplius - borstvägsteklar 
  • Undersläkte
    Anoplius (Anoplius)  
  • Art
    Anoplius alpinobalticusWolf, 1965 - kärrvägstekel

Inget är känt om levnadssättet hos kärrvägstekel. Arten tycks överallt vara mycket ovanlig. Likt vassvägstekel Anoplius caviventris kan kärrvägstekel ha en koppling till vassbestånd p.g.a artens stora sällsynthet. Det kan dock konstateras att kärrvägstekel saknar den modifiering av sista fotsegmentets klo som finns hos andra vasslevande arter, vilket är en anpassning till att utnyttja vassrör som boplats (van der Smissen 2003).

Två finska exemplar från olika fyndplatser finns med uppgift om insamlingsdatum, vilket i båda fallen är 15 juli.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· spindlar - Araneae (Viktig)
Även tänkbara för arten mer "naturliga" habitat på Gotland är troligen hotade genom igenväxning med tall eller ag.

Påverkan
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Etymologi: alpinobalticus (lat) = förekommande i alpina trakter och kring Östersjön; alpinus = alpin; balticus = baltisk.

Uttal: [anóplius alpinobáltikus]. Det vetenskapliga artnamnet alpinobalticus återspeglar dåligt artens verkliga geografiska utbredning och kan troligen bero på sammanblandning med närstående palearktiska arter.

Schmid-Egger, C. & Wolf, H. 1992. Die Wegwespen Baden-Württembergs (Hymenoptera, Pompilidae). – Veröff. Naturschutz Landschafts­plege Bad.-Württ. 67:267–370.

Straka, J., Boguschak, P., Tyrner, P. & Veprek, D. 2004. New important faunistic records of Hymenoptera (Chrysidoidea, Apoidea, Vespoidea) from the Czech Republic. – Klapalekiana 40:143–153.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2013.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Anoplius - borstvägsteklar 
  • Undersläkte
    Anoplius (Anoplius)  
  • Art
    Anoplius alpinobalticus, Wolf, 1965 - kärrvägstekel
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2013.