Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  köttgelé

Organismgrupp Alger, Cyanobakterier Nostoc carneum
Köttgelé Alger, Cyanobakterier

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kolonier oregelbundet loberade upp till ett par cm stora. Först klotformade, senare blåsigt kullriga eller hudartat hinnlika och utbredda, mjuka och slipprigt-slemmiga, köttfärgade, rödbruna, violetta, rosa eller blå- till olivgröna. Trådar löst packade. Skidor otydliga och färglösa. Celler 3-4 mm breda, nästan klotformiga eller tunnformade och nära två gånger så långa som breda. Heterocyter avlånga, 6 mm breda. Akineter (vilceller) elliptiska, 5,5-6,5 mm breda, 8-10 mm långa, med slätt färglös vägg.
Utbredning
Länsvis förekomst för köttgelé Observationer i  Sverige för köttgelé
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Köttgelét växer i stillastående vatten, först fastsittande, senare ofta under massutveckling simmande i ytan. Arten kräver kalkrika vatten, gärna småvatten. I slutet av 1800-talet hittades den i Skåne på flera platser samt på Gotland men nutida fynd finns endast från Abisko-området där den endast är eftersökt på ett fåtal lokaler. Dess utbredning utanför Sverige är i dag praktiskt taget okänd, men i äldre floror uppges den bl. a. från Danmark, Estland, Tyskland, Storbritannien, Schweiz, Holland, Färöarna, Brasilien och USA (Wisconsin).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Cyanobakterien Nostoc carneum växer i kalkrika sjöar och småvatten på grunt vattendjup. Nutida fynd finns endast från Abisko-området. 1800-talsfynd finns även från Piteå, Gotland och Skåne. Eutrofiering och ökad förbruning är tänkbara hot. Arten är dåligt eftersökt. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten, vilken förekommer i sötvatten, växer epifytisk på trådalger och vattenväxter. Efter stark tillväxt kan de lossna och flyta upp till ytan, de är då oftast köttfärgade. Flera författare t ex Geitler (1932) och Agardh (1924) uppger att den kan förorsaka vattenblom. Enligt Geissbühler (1930) är N. carneum vanlig och finns ständigt i Egelmoos (Schweiz). Han skriver också att den framför allt syns på senhösten när den största delen av fanerogamerna vissnat ner, och att den då finns i så oerhörda mängder att stora mängder med fastsittande gelémassor lätt kan samlas in. Tyvärr saknar dessa arbeten i stort sett uppgifter om artens miljökrav.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Cyanophyceae, Ordning Nostocales, Familj Nostocaceae, Släkte Nostoc (cyanobakterier av släktet Nostoc), Art Nostoc carneum C.Agardh ex Bornet & Flahault - köttgelé Synonymer Nostoc spongiaeforme C.Agardh ex Bornet & Flahault, Anabaena rufescens (C.Agardh) Kirchner, Nostoc rufescens C.Agardh

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Cyanobakterien Nostoc carneum växer i kalkrika sjöar och småvatten på grunt vattendjup. Nutida fynd finns endast från Abisko-området. 1800-talsfynd finns även från Piteå, Gotland och Skåne. Eutrofiering och ökad förbruning är tänkbara hot. Arten är dåligt eftersökt. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Kolonier oregelbundet loberade upp till ett par cm stora. Först klotformade, senare blåsigt kullriga eller hudartat hinnlika och utbredda, mjuka och slipprigt-slemmiga, köttfärgade, rödbruna, violetta, rosa eller blå- till olivgröna. Trådar löst packade. Skidor otydliga och färglösa. Celler 3-4 mm breda, nästan klotformiga eller tunnformade och nära två gånger så långa som breda. Heterocyter avlånga, 6 mm breda. Akineter (vilceller) elliptiska, 5,5-6,5 mm breda, 8-10 mm långa, med slätt färglös vägg.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för köttgelé

Länsvis förekomst och status för köttgelé baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för köttgelé

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Köttgelét växer i stillastående vatten, först fastsittande, senare ofta under massutveckling simmande i ytan. Arten kräver kalkrika vatten, gärna småvatten. I slutet av 1800-talet hittades den i Skåne på flera platser samt på Gotland men nutida fynd finns endast från Abisko-området där den endast är eftersökt på ett fåtal lokaler. Dess utbredning utanför Sverige är i dag praktiskt taget okänd, men i äldre floror uppges den bl. a. från Danmark, Estland, Tyskland, Storbritannien, Schweiz, Holland, Färöarna, Brasilien och USA (Wisconsin).
  • Rike
    Bacteria - eubakterier 
  • Stam
    Cyanobacteria - cyanobakterier 
  • Klass
    Cyanophyceae  
  • Underklass
    Nostocophycidae  
  • Ordning
    Nostocales  
  • Familj
    Nostocaceae  
  • Släkte
    Nostoc - cyanobakterier av släktet Nostoc 
  • Art
    Nostoc carneumC.Agardh ex Bornet & Flahault - köttgelé
    Synonymer
    Nostoc spongiaeforme C.Agardh ex Bornet & Flahault
    Anabaena rufescens (C.Agardh) Kirchner
    Nostoc rufescens C.Agardh

Arten, vilken förekommer i sötvatten, växer epifytisk på trådalger och vattenväxter. Efter stark tillväxt kan de lossna och flyta upp till ytan, de är då oftast köttfärgade. Flera författare t ex Geitler (1932) och Agardh (1924) uppger att den kan förorsaka vattenblom. Enligt Geissbühler (1930) är N. carneum vanlig och finns ständigt i Egelmoos (Schweiz). Han skriver också att den framför allt syns på senhösten när den största delen av fanerogamerna vissnat ner, och att den då finns i så oerhörda mängder att stora mängder med fastsittande gelémassor lätt kan samlas in. Tyvärr saknar dessa arbeten i stort sett uppgifter om artens miljökrav.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper där arten kan förekomma: Sjöar, Småvatten, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Främsta hotet mot arten är eutrofiering av kalkrika småvatten men förmodligen kan också ökad humushalt i samma vattenmiljöer betraktas som ett hot mot arten. Möjligen kan försurning av något mindre kalkrika vatten också skada artens förmåga att leva vidare.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Förbruning av vatten (Viss negativ effekt)
Kalkrika småvatten och mindre sjöar bör så långt som möjligt skyddas, från tillförsel av såväl fosfor som kväve. Arten bör eftersökas i lämpliga miljöer.
Det är inte osannolikt att de fyra sjöar med namnet Köttsjö vi har i Sverige fått sitt namn efter denna alg, eftersom samtliga är klart basiska och en gång i tiden förmodligen varit kvävebegränsade.

Agardh, C.A. 1824. Systema Algarum. ss. 1-312. Lund. Berlingianis.

Geissbühler, J. 1930. Grundlagen zu einer Algenflora einiger oberthurgauischer Moore. Inaugral-Dissertation.

Mitteilungen aus dem Botanischen Museum der Universität Zürich, 89. 203 s.

Geitler, L. 1932. Cyanophyceae (Blaualgen). Rabenhorst’s Kryptogamen-Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz, Band XIV. Leipzig. 1196 s.

John, D. M., Whithon, B. A. And Brook, A. J. 2002. The freshwater algal flora of the British Isles. An identification guide to freshwater and terrestrial algae. - The Natural History Museum. Cambridge University Press 702 s.

Simons, J., Lokhorst, G.M. & van Beem, A.P. 1999. Bentische zoetwateralgen in Nederland. Natuurhistorische Bibliotheek 69. KNNV Uitgeverij, Utrecht. 280 s.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Bengtsson

Namn och släktskap
  • Rike
    Bacteria - eubakterier 
  • Stam
    Cyanobacteria - cyanobakterier 
  • Klass
    Cyanophyceae  
  • Underklass
    Nostocophycidae  
  • Ordning
    Nostocales  
  • Familj
    Nostocaceae  
  • Släkte
    Nostoc - cyanobakterier av släktet Nostoc 
  • Art
    Nostoc carneum, C.Agardh ex Bornet & Flahault - köttgelé
    Synonymer
    Nostoc spongiaeforme C.Agardh ex Bornet & Flahault
    Anabaena rufescens (C.Agardh) Kirchner
    Nostoc rufescens C.Agardh
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Bengtsson