Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kalkdån

Organismgrupp Kärlväxter Galeopsis angustifolia
Kalkdån Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kalkdån är en ettårig, vårgroende, 1–3 dm hög, enkel eller grenig, mjukhårig, glandelhårig ört. Bladen är 1–4 cm långa, högst 10 mm breda, jämnbreda till smalt lansettlika, ej eller föga sågade. Kronan är tvåläppig, 15–20 mm, röd med vit pip. Fodret är gråvitt och ogenomskinligt samt tilltryckt hårigt. Kalkdån är lik mjukdån Galeopsis ladanum, vilken den ibland växer tillsammans med, men skiljer sig bl a genom glesare sittande, påfallande långa och karakteristiskt uppåt bågböjda grenar samt betydligt smalare, lansettlika, vanligen otandade eller endast glest fåtandade blad. Den blommar i juli och augusti.
Utbredning
Länsvis förekomst för kalkdån Observationer i  Sverige för kalkdån
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kalkdån är känd från Skåne norrut till och med Uppland (längre norrut finns tillfälliga fynd). Efter 1990 har den dock endast hittats på Gotland samt i Bohuslän, Södermanland och Uppland. I övriga Norden finns den nu endast i Danmark. Den är försvunnen från sin enda lokal i Norge och den är tillfälligt funnen i Finland. Världsutbredningen omfattar hela Europa utom de sydligaste och västligaste delarna. I öster förekommer den till Rumänien, Bulgarien och Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer främst på Gotland samt i Södermanland och Bohuslän. Kalkdån växer i Bohuslän främst på skalgrusbankar men även på banvallar. I övriga landet växer den vid vägkanter och i åkrar. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (250-6000). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 34352 km² och förekomstarean (AOO) till 60 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Kalkdån växer i Bohuslän främst på skalgrusbankar men även på banvallar och skräpmarker. De senare förekomsterna har säkert sitt ursprung i att skalgrus använts som fyllnadsmaterial. På övriga Sveriges fastland växer den på sandig jord och grus, både kalkfattigt och kalkhaltigt, vid vägkanter och i åkrar. På Öland och Gotland växer den oftast bland klappersten i strandvallar och därför något saltstänkt. Ibland har arten blivit funnen på avfallsplatser men här är den bara tillfällig. Den är sannolikt inkommen till Sverige i relativt sen tid.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Lamiaceae (kransblommiga), Släkte Galeopsis (dån), Art Galeopsis angustifolia Ehrh. ex Hoffm. - kalkdån Synonymer Smaldån

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer främst på Gotland samt i Södermanland och Bohuslän. Kalkdån växer i Bohuslän främst på skalgrusbankar men även på banvallar. I övriga landet växer den vid vägkanter och i åkrar. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (250-6000). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 34352 km² och förekomstarean (AOO) till 60 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iv,v)c(iv)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Kalkdån är en ettårig, vårgroende, 1–3 dm hög, enkel eller grenig, mjukhårig, glandelhårig ört. Bladen är 1–4 cm långa, högst 10 mm breda, jämnbreda till smalt lansettlika, ej eller föga sågade. Kronan är tvåläppig, 15–20 mm, röd med vit pip. Fodret är gråvitt och ogenomskinligt samt tilltryckt hårigt. Kalkdån är lik mjukdån Galeopsis ladanum, vilken den ibland växer tillsammans med, men skiljer sig bl a genom glesare sittande, påfallande långa och karakteristiskt uppåt bågböjda grenar samt betydligt smalare, lansettlika, vanligen otandade eller endast glest fåtandade blad. Den blommar i juli och augusti.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kalkdån

Länsvis förekomst och status för kalkdån baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kalkdån

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kalkdån är känd från Skåne norrut till och med Uppland (längre norrut finns tillfälliga fynd). Efter 1990 har den dock endast hittats på Gotland samt i Bohuslän, Södermanland och Uppland. I övriga Norden finns den nu endast i Danmark. Den är försvunnen från sin enda lokal i Norge och den är tillfälligt funnen i Finland. Världsutbredningen omfattar hela Europa utom de sydligaste och västligaste delarna. I öster förekommer den till Rumänien, Bulgarien och Ryssland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Lamiaceae - kransblommiga 
  • Släkte
    Galeopsis - dån 
  • Art
    Galeopsis angustifoliaEhrh. ex Hoffm. - kalkdån
    Synonymer
    Smaldån

Kalkdån växer i Bohuslän främst på skalgrusbankar men även på banvallar och skräpmarker. De senare förekomsterna har säkert sitt ursprung i att skalgrus använts som fyllnadsmaterial. På övriga Sveriges fastland växer den på sandig jord och grus, både kalkfattigt och kalkhaltigt, vid vägkanter och i åkrar. På Öland och Gotland växer den oftast bland klappersten i strandvallar och därför något saltstänkt. Ibland har arten blivit funnen på avfallsplatser men här är den bara tillfällig. Den är sannolikt inkommen till Sverige i relativt sen tid.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Blottad mark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mineraljord/sediment (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Kalkdån hotas förmodligen av ogräsmedel på åker- och banvallsförekomsterna och gödsling på förekomsterna på åkrar. Arten behöver vegetationsfria ytor för att gro, och tål alltså inte igenväxning. Grustäkt har förstört lokalen på Öland.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
I åkrar där kalkdån växer bör besprutningsfria stråk eller hörn lämnas. Täktverksamhet bör undvikas på kända förekomster. Spridning av ogräsmedel bör undvikas på artens växtplatser. Kalkdån övervakas av floraväktare.
Kalkdån är fridlyst. Utländska namn – NO: Smaldå, DK: Smalbladet Hanekro, FI: Kaitapillike, GB: Red Hemp-nettle.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2003. Floraväktarrapport 2002 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 12 (1): 15–53.

Blomgren, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.

Clemedson, C.-J. 1981. Kalkdån, Galeopsis angustifolia, funnen på Selaön i Södermanland. Svensk Bot. Tidskr. 75: 77–84.

Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3–111.

Jessen, K. & Lind, J. 1922–1923. Det Danske Markukrudts Historie. Det kgl. Danske Videnskabernes Selskabs Skrifter, naturv. og mathem. Afd. 8 Række. VIII. Köbenhavn.

Johansson, B. G. 1985. Botanikläger vid Hau gård 5-7 juli 1985. Rindi 5: 65–69.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Lundqvist, Å. 1983. Öländska havsstrandsaspekter. Svensk Bot. Tidskr. 77: 105–116.

Pedersen, A. 1969. Labiaternes og Verbenaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 64: 285–379.

Petersson, J. 1991. Nyheter i Gotlands flora 1990. Rindi 11: 16–27.

Petersson, J. 1999. Hotade växter på Gotland. Del 2: Sårbara arter. Rindi 19: 59–118.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. 2:a rev. uppl. utgiven av Åke Lundqvist. Stockholm.

Suominen, J. 1979. The grain immigrant flora of Finland. Acta Botanica Fennica 111.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Lamiaceae - kransblommiga 
  • Släkte
    Galeopsis - dån 
  • Art
    Galeopsis angustifolia, Ehrh. ex Hoffm. - kalkdån
    Synonymer
    Smaldån
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.