Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kalkgelé

Organismgrupp Alger, Cyanobakterier Nostoc calcicola
Kalkgelé Alger, Cyanobakterier

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bål slemmigt, utflytande, smutsigt oliv-, grå- ljus- eller blågrönt av obestämd form, ofta upp till 5 cm i diameter. Trådar löst sammanflätade. Skidor oftast otydliga eller tydliga bara i periferin, färglösa eller gulbruna. Celler tunnformade eller nästan klotrunda, 2,5–4(–5) µm breda, blekt blågröna. Heterocyster och akineter nästan klotrunda, 4–5 µm, de senare med slätt, gult membran.
Utbredning
Länsvis förekomst för kalkgelé Observationer i  Sverige för kalkgelé
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Förmodligen kosmopolitisk utbredning där tillräckligt basiska jordar finns. Uppgifter om förekomst finns åtminstone från t.ex. Europa, Indien, Vietnam, Java, Egypten och Israel. Enda kända svenska förekomst av arten i modern tid är i Abiskoområdet (Skuja 1964). Agardh (1824) anger murar i Skåne som växtplats.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Cyanobakterien Nostoc calcicola är endast känd från Abiskoområdet nära naturvetenskapliga stationen. Göl i närheten av Laksjön samt flera likartade lokaler. Växer på fuktig kalkmark. Eftersökt men ej funnen på andra håll i Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (4-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-40) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Ekologi
Förekomst rapporterades först på fuktig jord, fuktiga gamla murar samt växthus. Senare författare har angett våt kalktuff och liknande starkt alkaliska underlag (Gams 1969). I olika regioner av Indien har arten noterats vara en viktig del i biologiska, svartbruna skorpor i de övre jordlagren (Tirkey & Adhikary 2005). Arten är alkalifil, dvs den växer bäst vid ett högt pH (kring 9 eller mer) och dåligt eller inte alls vid pH cirka 6,5 (Horikoshi 1999). Skuja (1964) uppger att arten är rätt vanlig på fuktig kalkmark i Abiskoområdet, och anger förekomst vid en göl i närheten av Laksjön.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Småvatten
Småvatten
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Cyanophyceae, Ordning Nostocales, Familj Nostocaceae, Släkte Nostoc (cyanobakterier av släktet Nostoc), Art Nostoc calcicola Bréb. ex Bornet & Flahault - kalkgelé Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Cyanobakterien Nostoc calcicola är endast känd från Abiskoområdet nära naturvetenskapliga stationen. Göl i närheten av Laksjön samt flera likartade lokaler. Växer på fuktig kalkmark. Eftersökt men ej funnen på andra håll i Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 1 (1-5). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1000 (4-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-40) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (D2).
Bål slemmigt, utflytande, smutsigt oliv-, grå- ljus- eller blågrönt av obestämd form, ofta upp till 5 cm i diameter. Trådar löst sammanflätade. Skidor oftast otydliga eller tydliga bara i periferin, färglösa eller gulbruna. Celler tunnformade eller nästan klotrunda, 2,5–4(–5) µm breda, blekt blågröna. Heterocyster och akineter nästan klotrunda, 4–5 µm, de senare med slätt, gult membran.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kalkgelé

Länsvis förekomst och status för kalkgelé baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kalkgelé

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Förmodligen kosmopolitisk utbredning där tillräckligt basiska jordar finns. Uppgifter om förekomst finns åtminstone från t.ex. Europa, Indien, Vietnam, Java, Egypten och Israel. Enda kända svenska förekomst av arten i modern tid är i Abiskoområdet (Skuja 1964). Agardh (1824) anger murar i Skåne som växtplats.
  • Rike
    Bacteria - eubakterier 
  • Stam
    Cyanobacteria - cyanobakterier 
  • Klass
    Cyanophyceae  
  • Underklass
    Nostocophycidae  
  • Ordning
    Nostocales  
  • Familj
    Nostocaceae  
  • Släkte
    Nostoc - cyanobakterier av släktet Nostoc 
  • Art
    Nostoc calcicolaBréb. ex Bornet & Flahault - kalkgelé

Förekomst rapporterades först på fuktig jord, fuktiga gamla murar samt växthus. Senare författare har angett våt kalktuff och liknande starkt alkaliska underlag (Gams 1969). I olika regioner av Indien har arten noterats vara en viktig del i biologiska, svartbruna skorpor i de övre jordlagren (Tirkey & Adhikary 2005). Arten är alkalifil, dvs den växer bäst vid ett högt pH (kring 9 eller mer) och dåligt eller inte alls vid pH cirka 6,5 (Horikoshi 1999). Skuja (1964) uppger att arten är rätt vanlig på fuktig kalkmark i Abiskoområdet, och anger förekomst vid en göl i närheten av Laksjön.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Sötvatten, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar

Biotoper där arten kan förekomma: Småvatten, Fjällbiotoper, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Har betydelse)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Sur nederbörd liksom ökade nederbördsmängder, som dels kan ge ökad urlakning dels kan ge upphov till torvmarksbildning. Förmodligen är även ökade halter av nitrat i nederbörden negativt, eftersom det kan gynna konkurrerande, icke kvävefixerande arter.

Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
Arten bör eftersökas på lämpliga lokaler.
Arten uppges kunna vara toxisk (Orme & Kegley 2004). Elenkin (1938) inkluderade arten i Stratonostoc linckia (Roth) Elenkin, och Whitton (2002) inkluderar den i N humifusum.

Agardh, C. A. 1824. Systema Algarum. Lund, 312 s.

Elenkin, A. A. 1938. Monographia algarum cyanophycearum aquidulcium et terrestrium in finibus URSS inventarum. Pars special. 1. Izd. A. N. SSSR, Leningrad.

Geitler, L. 1932. Cyanophyceae (Blaualgen). Rabenhorst’s Kryptogamen-Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz, Band XIV. Leipzig. 1196 s. (Reprint 1985).

Horikoshi, K. 1999. Alkaliphilies: Some Applications of Their Products for Biotechnology. Microbiol. Mol.

Biol. Rev. 1999 December; 63 (4): 735–750.

Mollenhauer, D., Bengtsson, R. & Lindstrøm, E-L. 1999. Macroscopic cyanobacteria of the genus Nostoc: a neglected and endangered constituent of European inland aquatic biodiversity. Eur. J. Phycol. (1999) 34: 349–360.

Orme, S. & Kegley, S. 2004. PAN Pesticide Database. Pesticide Action Network, North America (San Francisco CA 2004). http www. pesticideinfo.org Skuja, H. 1964: Grundzüge der Algenflora und Algenvegetation der Fjeldgegenden um Abisko in Schwedisch-Lappland. Nova Acta R. Soc. Scient. upsal. Ser. 4, 18(3). 465 s.

Tirkey, J. & Adhikary, S. P. 2005. Cyanobacteria in biological soil crusts of India. Current Science, Vol. 89, No.3, 10 August 2005.

Whitton, B. 2002. Phylum Cyanophyta (Cyanobacteria), s. 26–122, I: The Freshwater Algal Flora of the British Isles. An Identification Guide to Freshwater and Terrestrial Algae. Ed. John, D. M., Whithon, B. A. & Brook, A. J. 2002. – The Natural History Museum. Cambridge University Press. 702 s.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Bengtsson 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Bacteria - eubakterier 
  • Stam
    Cyanobacteria - cyanobakterier 
  • Klass
    Cyanophyceae  
  • Underklass
    Nostocophycidae  
  • Ordning
    Nostocales  
  • Familj
    Nostocaceae  
  • Släkte
    Nostoc - cyanobakterier av släktet Nostoc 
  • Art
    Nostoc calcicola, Bréb. ex Bornet & Flahault - kalkgelé
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Bengtsson 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.