Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kalkkoppmossa

Organismgrupp Mossor Entosthodon muhlenbergii
Kalkkoppmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar runt 5 mm höga skott som växer enstaka eller i glesa tuvor. Bladen är brett ovala och bredast strax ovanför mitten, varifrån de gradvis avsmalnar mot den långt utdragna spetsen. Honbladen och de översta bladen är något kupade, och de sitter tätt upptill på stammen, vilket ger ett knopplikt intryck. Bladkanten har tydliga tänder i den övre delen av bladet. Nerven upphör strax nedanför spetsen. Kapselskaftet är kraftigt och upp till 1 cm långt. Kapseln är böjd, asymmetrisk, omvänt päronformig och - innan sporerna släpps - slät. Den tömda och torra kapseln är något fårad endast i kapselhalsen. Peristomet består av två tandkransar, varav den yttre består av 16 höga, inte sammanväxta tänder. Locket är något välvt och har en vårtlik spets. Mössan är asymmetrisk och täcker framför allt den ena sidan av kapseln samt har ett långt, sidoställt spröt. Sporerna är 18-30 µm i diameter och grovt papillösa.
Kalkkoppmossa kan skiljas från spåmossa Funaria hygrometrica på sin släta kapsel med kort, rakt och styvt kapselskaft och sina blad med tandad bladkant och en långt utdragen udd.
Utbredning
Länsvis förekomst för kalkkoppmossa Observationer i  Sverige för kalkkoppmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer i Sverige sällsynt på Öland och Gotland, men den verkar utifrån antalet fynd vara något mer frekvent på Gotland än på Öland. Från övriga Norden föreligger endast ett gammalt fynd från Trondheimstrakten. Den är även rapporterad från övriga Europa, Nordafrika, västra Asien och västra Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Kalkkoppmossa förekommer på blottlagd tunt jordskikt av lera eller humus ovanpå hällar av kalksten (bl.a. alvarmark). Det är en sällsynt art som växer på ett fåtal platser på Gotland och Öland. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (120-6600). Antalet lokalområden i landet skattas till 9. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (24-1320) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Kalkkoppmossa förekommer främst på kalkrik, torrängsartad mark. Den är framför allt funnen på alvarmark där det finns ett tunt jordskikt - ofta där ytskiktet blir svart och bildar kompakta sjok som torkar till en hård krusta. Den påträffas inte sällan bland bestånd av fårsvingel Festuca ovina - gärna tillsammans med liten neonmossa Barbula convoluta, plyschmossa Ditrichum flexicaule och klockmossor Encalypta spp. Mogna kapslar påträffas framför allt på våren.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Funariales, Familj Funariaceae, Släkte Entosthodon (koppmossor), Art Entosthodon muhlenbergii (Turner) Fife - kalkkoppmossa Synonymer kalkspåmossa, Entosthodon muehlenbergii (Turn.) Fife, Funaria muhlenbergii Turner, Funaria calcarea subsp. muhlenbergii (Turner) Kindb., Funaria calcarea Wahlenb., Funaria dentata Crome, Funaria mediterranea Lindb.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Kalkkoppmossa förekommer på blottlagd tunt jordskikt av lera eller humus ovanpå hällar av kalksten (bl.a. alvarmark). Det är en sällsynt art som växer på ett fåtal platser på Gotland och Öland. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (120-6600). Antalet lokalområden i landet skattas till 9. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (24-1320) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Arten bildar runt 5 mm höga skott som växer enstaka eller i glesa tuvor. Bladen är brett ovala och bredast strax ovanför mitten, varifrån de gradvis avsmalnar mot den långt utdragna spetsen. Honbladen och de översta bladen är något kupade, och de sitter tätt upptill på stammen, vilket ger ett knopplikt intryck. Bladkanten har tydliga tänder i den övre delen av bladet. Nerven upphör strax nedanför spetsen. Kapselskaftet är kraftigt och upp till 1 cm långt. Kapseln är böjd, asymmetrisk, omvänt päronformig och - innan sporerna släpps - slät. Den tömda och torra kapseln är något fårad endast i kapselhalsen. Peristomet består av två tandkransar, varav den yttre består av 16 höga, inte sammanväxta tänder. Locket är något välvt och har en vårtlik spets. Mössan är asymmetrisk och täcker framför allt den ena sidan av kapseln samt har ett långt, sidoställt spröt. Sporerna är 18-30 µm i diameter och grovt papillösa.
Kalkkoppmossa kan skiljas från spåmossa Funaria hygrometrica på sin släta kapsel med kort, rakt och styvt kapselskaft och sina blad med tandad bladkant och en långt utdragen udd.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kalkkoppmossa

Länsvis förekomst och status för kalkkoppmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kalkkoppmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer i Sverige sällsynt på Öland och Gotland, men den verkar utifrån antalet fynd vara något mer frekvent på Gotland än på Öland. Från övriga Norden föreligger endast ett gammalt fynd från Trondheimstrakten. Den är även rapporterad från övriga Europa, Nordafrika, västra Asien och västra Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Funariidae  
  • Ordning
    Funariales  
  • Familj
    Funariaceae  
  • Släkte
    Entosthodon - koppmossor 
  • Art
    Entosthodon muhlenbergii(Turner) Fife - kalkkoppmossa
    Synonymer
    kalkspåmossa
    Entosthodon muehlenbergii (Turn.) Fife
    Funaria muhlenbergii Turner
    Funaria calcarea subsp. muhlenbergii (Turner) Kindb.
    Funaria calcarea Wahlenb.
    Funaria dentata Crome
    Funaria mediterranea Lindb.

Kalkkoppmossa förekommer främst på kalkrik, torrängsartad mark. Den är framför allt funnen på alvarmark där det finns ett tunt jordskikt - ofta där ytskiktet blir svart och bildar kompakta sjok som torkar till en hård krusta. Den påträffas inte sällan bland bestånd av fårsvingel Festuca ovina - gärna tillsammans med liten neonmossa Barbula convoluta, plyschmossa Ditrichum flexicaule och klockmossor Encalypta spp. Mogna kapslar påträffas framför allt på våren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Kalkkoppmossans biotop, solexponerade kalktorrängar, hotas av igenväxning genom minskat bete.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Samtliga kända lokaler behöver besökas och artens ståndortskrav undersökas för att bättre kunna bedöma lämpliga åtgärder. Rent generellt torde åtgärder såsom röjning och bete övervägas på de lokaler som håller på att växa igen.
Utländska namn - NO: Svaibråtemose.

Etymologi: muhlenbergii (lat.) = Efter Gotthilf Henry Ernest Muhlenberg (1753-1815), amerikansk präst från Pennsylvania.
Uttal: [Entóstodon mulenbérgi]

key facts Muhlenberg’s Cord-moss. Shoots, up to 5 mm long, growing scattered or forming lax tufts. Leaves oblanceolate, margin distinctly dentate above. Upper leaves crowded and somewhat concave. Capsules common, pyriform, inclined. Peristome double. Calyptra asymmetrical, with a long beak. Seta stout, up to 1 cm long. Spores 20-27 µm, coarsely papillose, mature in spring. - Grows on calcareous dry meadows, typically in alvar areas. Rare, on the islands of Öland and Gotland.

Crum, H. A. & Anderson, L. E. 1981. Mosses of eastern North America, Vol. 1 & 2: New York.

Crundwell, A.C. & Nyholm, E. 1974. Funaria muhlenbergii and related species. Lindbergia 2: 222-229.

Düll, R. 1984. Distribution of the European and Macaronesian mosses (Bryophytina). Bryologische Beiträge 4: 1-133.

Lönnell, N. 2006. Entosthodon muhlenbergii kalkkoppmossa s. 78. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Möller, H. 1936. Lövmossornas utbredning i Sverige. 13. Ark. f. Bot. 28A (4).

Nyholm, E. 1954-69. Illustrated moss flora of Fennoscandia 2. Musci. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998. Rev. Lönnell 2006. Uppdaterad 2010

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Funariidae  
  • Ordning
    Funariales  
  • Familj
    Funariaceae  
  • Släkte
    Entosthodon - koppmossor 
  • Art
    Entosthodon muhlenbergii, (Turner) Fife - kalkkoppmossa
    Synonymer
    kalkspåmossa
    Entosthodon muehlenbergii (Turn.) Fife
    Funaria muhlenbergii Turner
    Funaria calcarea subsp. muhlenbergii (Turner) Kindb.
    Funaria calcarea Wahlenb.
    Funaria dentata Crome
    Funaria mediterranea Lindb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998. Rev. Lönnell 2006. Uppdaterad 2010