Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kandelabersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Artomyces pyxidatus
Kandelabersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kandelabersvamp är fingersvamplik och 3–15 cm hög. Färgen är smutsvit med gulaktig till brunaktig, ibland rosa ton. Den är ej närmare släkt med de egentliga fingersvamparna. Kandelabersvampen avviker från dessa bl.a. genom att grentopparna är skållikt utvidgade och från skålens kant utgår flera nya grenar.
Utbredning
Länsvis förekomst för kandelabersvamp Observationer i  Sverige för kandelabersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kandelabersvamp förekommer i större delen av Sverige. Den är mindre allmän eller, speciellt i de sydvästligaste delarna, sällsynt. En lätt identifierbar art, eftersökt genom nyckelbiotopinventeringen. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 5 000 (2005), vilket motsvarar ungefär 10 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 20 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 30 åren, p.g.a. minskande tillgång på grova starkt rötade asplågor. Prognosticerad framtida minskning p.g.a. att arten har levt på 60-talets fickade (hormoslyrdödade) aspar, dvs. den missgynnas av sjunkande nyproduktion av substrat, särskilt i norra Sverige. Minskningen bedöms komma att fortsätta. I Norden är arten även funnen i Danmark, Norge och Finland, liksom i flera andra europeiska länder. Den förekommer även i tempererade delar av Nordamerika och Asien, samt på Cuba, Nya Zealand och i Australien. Kandelabersvamp tycks ingenstans vara allmän.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare på murken ved på liggande stammar av asp, mer sällan björk, lönn, sälg och gran i äldre skog. En lätt identifierbar art, eftersökt genom nyckelbiotopinventeringen. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. minskande tillgång till grova starkt rötade asplågor av lämplig kvalitet i äldre skog. Förvisso har antalet grova aspar ökat i landskapet under de senaste 50 åren. Men kandelabersvamp gynnas inte av ökad mängd ved på hyggen, den förefaller inte klara hyggesfasen och uppträder inte på solexponerad aspved. Arten förekommer i huvudsak i skogsmiljöer med rik tillgång på grov död ved, oftast i skogar som inte kalavverkats. En kontinuerlig svag minskning av den potentiella mängden grov död aspved i lämpliga miljöer bedöms där ha skett och fortgå. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 2500 (1000-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Populationen minskar med mer än 5% inom 30 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C1+2a(i)).
Ekologi
Arten är nedbrytare och växer vanligen på starkt rötade lågor av asp. Den kan någon enstaka gång finnas på andra trädslag, som t.ex. björk eller gran. Den förekommer vanligen på lokaler med lång skoglig kontinuitet och kan hittas från försommar till senhöst. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· gran
· gran
· granar
· granar
· popplar
· popplar
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Auriscalpiaceae, Släkte Artomyces, Art Artomyces pyxidatus (Pers.) Jülich - kandelabersvamp Synonymer Clavicorona pyxidata (Pers. : Fr.) Doty

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare på murken ved på liggande stammar av asp, mer sällan björk, lönn, sälg och gran i äldre skog. En lätt identifierbar art, eftersökt genom nyckelbiotopinventeringen. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. minskande tillgång till grova starkt rötade asplågor av lämplig kvalitet i äldre skog. Förvisso har antalet grova aspar ökat i landskapet under de senaste 50 åren. Men kandelabersvamp gynnas inte av ökad mängd ved på hyggen, den förefaller inte klara hyggesfasen och uppträder inte på solexponerad aspved. Arten förekommer i huvudsak i skogsmiljöer med rik tillgång på grov död ved, oftast i skogar som inte kalavverkats. En kontinuerlig svag minskning av den potentiella mängden grov död aspved i lämpliga miljöer bedöms där ha skett och fortgå. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 2500 (1000-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Populationen minskar med mer än 5% inom 30 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C1+2a(i)).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Kandelabersvamp är fingersvamplik och 3–15 cm hög. Färgen är smutsvit med gulaktig till brunaktig, ibland rosa ton. Den är ej närmare släkt med de egentliga fingersvamparna. Kandelabersvampen avviker från dessa bl.a. genom att grentopparna är skållikt utvidgade och från skålens kant utgår flera nya grenar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kandelabersvamp

Länsvis förekomst och status för kandelabersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kandelabersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kandelabersvamp förekommer i större delen av Sverige. Den är mindre allmän eller, speciellt i de sydvästligaste delarna, sällsynt. En lätt identifierbar art, eftersökt genom nyckelbiotopinventeringen. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 5 000 (2005), vilket motsvarar ungefär 10 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 20 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 30 åren, p.g.a. minskande tillgång på grova starkt rötade asplågor. Prognosticerad framtida minskning p.g.a. att arten har levt på 60-talets fickade (hormoslyrdödade) aspar, dvs. den missgynnas av sjunkande nyproduktion av substrat, särskilt i norra Sverige. Minskningen bedöms komma att fortsätta. I Norden är arten även funnen i Danmark, Norge och Finland, liksom i flera andra europeiska länder. Den förekommer även i tempererade delar av Nordamerika och Asien, samt på Cuba, Nya Zealand och i Australien. Kandelabersvamp tycks ingenstans vara allmän.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Auriscalpiaceae  
  • Släkte
    Artomyces  
  • Art
    Artomyces pyxidatus(Pers.) Jülich - kandelabersvamp
    Synonymer
    Clavicorona pyxidata (Pers. : Fr.) Doty

Arten är nedbrytare och växer vanligen på starkt rötade lågor av asp. Den kan någon enstaka gång finnas på andra trädslag, som t.ex. björk eller gran. Den förekommer vanligen på lokaler med lång skoglig kontinuitet och kan hittas från försommar till senhöst. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· granar - Picea (Har betydelse)
· popplar - Populus (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Minskad tillgång till omkullfallna aspar liksom överförande av olikåldrig skogsmark med aspinslag till likåldriga barr- eller lövbestånd är påtagliga hot mot arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Aspar i barrskog, i synnerhet de av grövre dimensioner, bör sparas och döda aspar lämnas kvar. Skyddszoner bör lämnas vid bergbranter och i raviner, utefter sjöar och vattendrag liksom kring kulturmarker eftersom dessa miljöer ofta innehåller asp. Även i övrigt bör bestånd av asp gynnas.
Utländska namn – NO: Begerfingersopp, FI: Kruunuhaarakas.

Corner, E.J.H. 1950. A monograph of Clavaria and allied genera. Annals of Botany Memoirs 1.

Corner, E.J.H. 1970. Supplement to "A monograph of Clavaria and allied genera". Nova Hedwigia Beiheft 33.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Robert Daun 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Auriscalpiaceae  
  • Släkte
    Artomyces  
  • Art
    Artomyces pyxidatus, (Pers.) Jülich - kandelabersvamp
    Synonymer
    Clavicorona pyxidata (Pers. : Fr.) Doty
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Robert Daun 1997.