Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  karakåsbjörnbär

Organismgrupp Kärlväxter Rubus dasyphyllus
Karakåsbjörnbär Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Karakåsbjörnbär bildar låga snår. Bladskotten är mycket tätt besatta med taggar, glandeltaggar, glandelborst och glandelhår. Bladen är 4–5-flikade, gröna och håriga på undersidan. Blomställning liksom bladskott är rikligt beväpnad med alla övergångar mellan taggar och glandelhår. Även foderbladens yta är rikligt glandelhårig och taggig. Kronblad, ståndare och stiftsamling är rosa.
Utbredning
Länsvis förekomst för karakåsbjörnbär Observationer i  Sverige för karakåsbjörnbär
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Karakåsbjörnbär har förekommit på en plats i sydöstra Skåne, vid Karakås norr om Stenshuvud. Den upptäcktes 1925 och sågs senast 1942. Av allt att döma rörde det sig endast om en buske. Arten finns på spridda lokaler i Danmark, samt på Brittiska öarna, i Frankrike och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Karakåsbjörnbär, i sektionen äkta björnbär, har förekommit på en lokal i sydöstra Skåne. Senast funnen 1942. Lokalen försvann på grund av uppodling. Inkommen med timmer till Värmland (Hammarö) där den upptäcktes på en barktipp 2008. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1942.
Ekologi
Den numera utgångna förekomsten med karakåsbjörnbär var belägen i en stengärdsgård vid en fruktodling.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rubus (rubusar), Art Rubus dasyphyllus (W. M. Rogers) E. S. Marshall - karakåsbjörnbär Synonymer Rubus adornatus var. dasyphyllus

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Karakåsbjörnbär, i sektionen äkta björnbär, har förekommit på en lokal i sydöstra Skåne. Senast funnen 1942. Lokalen försvann på grund av uppodling. Inkommen med timmer till Värmland (Hammarö) där den upptäcktes på en barktipp 2008. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1942.
Karakåsbjörnbär bildar låga snår. Bladskotten är mycket tätt besatta med taggar, glandeltaggar, glandelborst och glandelhår. Bladen är 4–5-flikade, gröna och håriga på undersidan. Blomställning liksom bladskott är rikligt beväpnad med alla övergångar mellan taggar och glandelhår. Även foderbladens yta är rikligt glandelhårig och taggig. Kronblad, ståndare och stiftsamling är rosa.

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för karakåsbjörnbär

Länsvis förekomst och status för karakåsbjörnbär baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för karakåsbjörnbär

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Karakåsbjörnbär har förekommit på en plats i sydöstra Skåne, vid Karakås norr om Stenshuvud. Den upptäcktes 1925 och sågs senast 1942. Av allt att döma rörde det sig endast om en buske. Arten finns på spridda lokaler i Danmark, samt på Brittiska öarna, i Frankrike och Tyskland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus dasyphyllus(W. M. Rogers) E. S. Marshall - karakåsbjörnbär
    Synonymer
    Rubus adornatus var. dasyphyllus

Den numera utgångna förekomsten med karakåsbjörnbär var belägen i en stengärdsgård vid en fruktodling.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Lokalen för karakåsbjörnbär förstördes vid uppodling.
Om karakåsbjörnbär återfinns måste dess lokal skyddas.

Gustafsson, C. E. 1927. Rubus dasyphyllus Rog. Bot. Not. 80: 289–292.

Kurtto, A., Weber, H. E., Lampinen, R. & Sennikov, A. N. (eds.) 2010: Atlas Florae Europaeae. Distribution of Vascular Plants in Europe. 15. Rosaceae (Rubus). — The Committee for Mapping the Flora of Europe & Societas Biologica Fennica Vanamo, Helsinki. 362 pp.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977. Projekt Linné rapporterar 49–63. Svensk Bot. Tidskr. 71: 205–224.

Oredsson, A. 1970. Drawings of Scandinavian Plants 17–44. Rubus L. Subgen. Rubus. Bot. Not. 123: 447–454.

Pedersen, A. & Schou, J. C. 1989. Nordiske Brombær (Rubus sect. Rubus, sect. Corylifolii og sect. Caesii). AAU Reports 21. Weimarck, H. 1963. Skånes Flora. Malmö.

Weimarck, H. & Weimarck, G. 1985. Atlas över Skånesflora. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson & Göran Thor 1992. Rev. Erik Ljungstrand 1997. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus dasyphyllus, (W. M. Rogers) E. S. Marshall - karakåsbjörnbär
    Synonymer
    Rubus adornatus var. dasyphyllus
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Karlsson & Göran Thor 1992. Rev. Erik Ljungstrand 1997. ©ArtDatabanken, SLU 2006.