Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  karelsk barkfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Xylomya czekanovskii
Karelsk barkfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Den fullvuxna flugan är ca 12 mm lång med avlång kropp och litet huvud. Kroppsfärgen är svart med vackert gula teckningar på mellankroppen och tergiternas (bakkroppssegmentens) yttre bakkanter. Mundelarna och de slanka benen är gula förutom de förmörkade tarserna och yttre halvan av bakskenbenen. Den fullvuxna larven är karakteristisk genom sin storlek (ca 1,5 cm lång), utplattade form och mörkbruna färg. En asplåga med förekomst av arten uppvisar ofta många larver och tomma larvhudar som kan finnas kvar under barken många år efter att flugan har lämnat lågan.
Utbredning
Länsvis förekomst för karelsk barkfluga Observationer i  Sverige för karelsk barkfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Flugan kläcktes 1992 av Stig Lundberg från larver insamlade i Storhuvudets naturreservat (tidigare Kroklidens domänreservat) norr om Boden i Norrbotten. I början på 2000-talet hittade han även arten i Lustgårdens naturreservat i Piteå kommun, dels i reservatet N Rosfors 2001 och dels på ett hygge utanför reservatet S Rosfors 2002. Ytterligare en lokal upptäcktes sedan vid Bräntberget i östra Jämtland (2013). De i Sverige kända områden har inslag av grov asp. Trots att larverna är lätta att känna igen i fält och sökbilden är relativt entydig, har ingen ytterligare förekomst kunna påvisas under de senare årens inventeringar av vedlevande skogsinsekter. Sannolikt kan man därför inte räkna med att arten finns på annat än någon enstaka ytterligare lokal i landet. Karelsk barkfluga är även känd från Finland (Koli i norra Karelen, tidigare även i Åbo- och Helsingforstrakten), ryska Karelen (bl. a. Kumbariza nationalpark) och har sitt huvudsakliga utbredningsområde österut i Ryssland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Känd från ett fåtal aktuella lokaler i Norrbotten och Jämtland. Känd även från Finland. Utvecklas under blöt bark på grova asplågor. Beroende av lokal kontinuitet i tillgången på gammelaspar, som fallna tillåts bli liggande, förhållanden som mycket sällan uppträder i brukad skog. Larverna är lätt igenkänliga och skulle ha upptäckts på många lokaler om arten vore utbredd därför är mörkertalet ringa. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 20 (12-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)c(iv)).
Ekologi
Larven lever under blöt bark på liggande grova aspstammar (Huggert 1990). Larverna kan hittas såväl i tät skog som på hyggen (Lustgården), och torde behöva en viss solexponering av lågorna då många av fynden i Storhuvudet har gjorts i skogsgläntor eller på asplågor vid skogsbilväg. Kläckningar av larver tyder på att flugan är aktiv mycket tidigt på försommaren (Lundberg 1993), och kan utvecklas under flera år på en enda asplåga. Vid kläckning av larver har flugan uppvisat ett beteende där de ogärna flyger och mest kryper omkring på aspbark. Vuxna flugor har aldrig fångats eller observerats i vilt tillstånd i svensk skog. Detta antyder att arten av beteendemässiga skäl har begränsad spridningsförmåga.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Dött träd
Dött träd
· asp
· asp
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Xylomyidae (lövträdsflugor), Släkte Xylomya, Art Xylomya czekanovskii Pleske, 1925 - karelsk barkfluga Synonymer Solva interrupta Pleske, 1925

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii,iv)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Känd från ett fåtal aktuella lokaler i Norrbotten och Jämtland. Känd även från Finland. Utvecklas under blöt bark på grova asplågor. Beroende av lokal kontinuitet i tillgången på gammelaspar, som fallna tillåts bli liggande, förhållanden som mycket sällan uppträder i brukad skog. Larverna är lätt igenkänliga och skulle ha upptäckts på många lokaler om arten vore utbredd därför är mörkertalet ringa. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 20 (12-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)c(iv)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Den fullvuxna flugan är ca 12 mm lång med avlång kropp och litet huvud. Kroppsfärgen är svart med vackert gula teckningar på mellankroppen och tergiternas (bakkroppssegmentens) yttre bakkanter. Mundelarna och de slanka benen är gula förutom de förmörkade tarserna och yttre halvan av bakskenbenen. Den fullvuxna larven är karakteristisk genom sin storlek (ca 1,5 cm lång), utplattade form och mörkbruna färg. En asplåga med förekomst av arten uppvisar ofta många larver och tomma larvhudar som kan finnas kvar under barken många år efter att flugan har lämnat lågan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för karelsk barkfluga

Länsvis förekomst och status för karelsk barkfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för karelsk barkfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Flugan kläcktes 1992 av Stig Lundberg från larver insamlade i Storhuvudets naturreservat (tidigare Kroklidens domänreservat) norr om Boden i Norrbotten. I början på 2000-talet hittade han även arten i Lustgårdens naturreservat i Piteå kommun, dels i reservatet N Rosfors 2001 och dels på ett hygge utanför reservatet S Rosfors 2002. Ytterligare en lokal upptäcktes sedan vid Bräntberget i östra Jämtland (2013). De i Sverige kända områden har inslag av grov asp. Trots att larverna är lätta att känna igen i fält och sökbilden är relativt entydig, har ingen ytterligare förekomst kunna påvisas under de senare årens inventeringar av vedlevande skogsinsekter. Sannolikt kan man därför inte räkna med att arten finns på annat än någon enstaka ytterligare lokal i landet. Karelsk barkfluga är även känd från Finland (Koli i norra Karelen, tidigare även i Åbo- och Helsingforstrakten), ryska Karelen (bl. a. Kumbariza nationalpark) och har sitt huvudsakliga utbredningsområde österut i Ryssland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Stratiomyoidea  
  • Familj
    Xylomyidae - lövträdsflugor 
  • Släkte
    Xylomya  
  • Art
    Xylomya czekanovskiiPleske, 1925 - karelsk barkfluga
    Synonymer
    Solva interrupta Pleske, 1925

Larven lever under blöt bark på liggande grova aspstammar (Huggert 1990). Larverna kan hittas såväl i tät skog som på hyggen (Lustgården), och torde behöva en viss solexponering av lågorna då många av fynden i Storhuvudet har gjorts i skogsgläntor eller på asplågor vid skogsbilväg. Kläckningar av larver tyder på att flugan är aktiv mycket tidigt på försommaren (Lundberg 1993), och kan utvecklas under flera år på en enda asplåga. Vid kläckning av larver har flugan uppvisat ett beteende där de ogärna flyger och mest kryper omkring på aspbark. Vuxna flugor har aldrig fångats eller observerats i vilt tillstånd i svensk skog. Detta antyder att arten av beteendemässiga skäl har begränsad spridningsförmåga.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
De två kända lokalerna är reservat och riskerar inte att avverkas. Däremot minskar andelen gammal grov asp i dessa bestånd genom naturlig succession, vilket på sikt hotar förekomsterna om inte lämpliga bestånd i nära anslutning kan nå rätt ålder och beståndsstuktur. På eventuellt ytterligare lokaler för arten är slutavverkning det största hotet, vilket sannolikt drabbat flera äldre men oupptäckta förekomster. Uthuggning av gamla aspar och bortskaffande av kullfallna träd kan också utgöra hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bevara äldre aspbestånd och spara liggande träd. Gynna även aspen långsiktigt genom att spara asp vid avverkningar, hålla nere älgstammen på rimlig nivå och kanske även återge branden något av dess ursprungliga plats i skogsdynamiken.

Åtgärdsprogram Fastställt

Anonym. 2006. Lustgården. http://www.bd.lst.se/skydd_pitea/default.aspx?propID=10003376. Uppdaterad 2006-12-06.

Anonym. 2006. Storhuvudet. http://www.bd.lst.se/skydd_boden/default.aspx?propID=10002524. Uppdaterad 2006-12-06.

Huggert, L. 1990. Nya larvfynd av två hotade Solva-arter (Diptera, Solvidae). Ent. Tidskr. 111: 167–168.

Lundberg, S. 1993. Lövträdsflugan Xylomya czekanovskii (Diptera, Xylomyidae) påträffad i Norrbotten som ny för Sverige. Ent. Tidskr. 114: 173-174.

Rozkosny, R. 1973. The Stratiomyioidea (Diptera) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. 1: 14–24.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hugo Andersson 1993. Rev. Roger Pettersson & Stig Lundberg 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Stratiomyoidea  
  • Familj
    Xylomyidae - lövträdsflugor 
  • Släkte
    Xylomya  
  • Art
    Xylomya czekanovskii, Pleske, 1925 - karelsk barkfluga
    Synonymer
    Solva interrupta Pleske, 1925
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hugo Andersson 1993. Rev. Roger Pettersson & Stig Lundberg 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.