Taraxacum isthmicola
Karelsk maskros
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Taraxacum (maskrosor), Art Taraxacum isthmicola H. Lindb. - karelsk maskros Synonymer
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Akut hotad (CR)
Dokumentation Karelsk maskros är en sandmaskros som är känd från 100-talet lokaler före 1950. Arten växer på torrängar, kalkhedar, sandmarker och i vägkanter, helst på störd mark. Vid revisionen inför rödlistan 2010 var den känd genom 5 nutida fynd, men genom en intensivare inventeringsverksamhet är den nu funnen på 16 lokaler, inklusive en återupptäckt i Sörmland. Arten bedöms trots detta vara minskande på grund av igenväxning av torra betesmarker. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (40-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (16-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 33700 (30000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (50-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Länsvis förekomst och status för karelsk maskros baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Karelsk maskros förekommer här och var i Finland, i Baltikum och i Ryssland och har en tydlig östlig utbredning. I Sverige är den överallt sällsynt, något vanligare på Öland och är i nutiden funnen på ett 10-tal lokaler. Förutom på Öland är arten på fastlandet i nutid bara funnen i Småland på två närliggande fyndplatser samt i Sörmland. Den var tidigare funnen på åtskilliga lokaler från Skåne till Dalarna utom i de västligaste landskapen och har troligen gått starkt tillbaka.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningAsterales - asterordningen
-
FamiljAsteraceae - korgblommiga
-
SläkteTaraxacum - maskrosor
-
SektionTaraxacum sect. Erythrosperma - sandmaskrosor
-
ArtTaraxacum isthmicolaH. Lindb. - karelsk maskros
Växer på torrängar, kalkhedar, sandmarker eller på annan torr, störd mark, t.ex. i vägrenar. Även om arten har sina flesta förekomster på Öland finns ingenting som tyder på att den är kalkgynnad. Växten är känslig för igenväxning och kvävegödsling. En viss störning, t.ex. genom tramp, är gynnsam för etablering av nya individer.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark
Substrat/Föda:Påverkan
- Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
Greuter, W. & Raab-Straube, E. von (eds) 2007: Euro+Med Notulae, 3.
Willdenowia 37: 139-189
Hjelt, H. 1924-26: Conspectus Florae Fennicae, vol VII. Acta Soc. Fauna Flora Fennica
54(1): 1-397.
Lindberg, H. 1908: Taraxacum-former från södra och mellersta Finland. Acta Soc. Pro Fauna
et Flora Fennica 29 (9): 42.
Marklund, G. 1940: Die Taraxacum-Flora Nylands. Acta Bot. Fennica 26: 1-187.
Perttula, U. 1944: Syvärin Juksovan seudun kasvillisuudesta. Ann. Bot. Soc. Zool. Bot. Fenn.
Vanamo 23(3): 1-35.
Railonsaala, A. 1954: Havaintoja Valkesaaren Maninlan sekä siihen liittyvien Alakylän ja
Haapalan kasvistosta Pohjois-Inkerissä. Arch. Soc. Zool. Bot. Fenn. Vanamo 9(1): 58-61.
Rydberg, H. 2002: Sandmaskrosor i östra Svealand. Daphne 13(1): 2-14. BILD
Sennikov, A. N. 2007: The genus Taraxacum (Asteraceae) in the Russian part of East
Fennoscandia: distribution, new records and comparison of taxonomic concepts.
Memoranda Soc. Fauna Flora Fennica 83: 59-81.
Wendt, G. 2008: Sandmaskrosor på Öland. Krutbrännaren 1(17).
Øllgaard, H. 2006: Om slaegtet maelkebøtte (Taraxacum) i Danmark, med tonvikt på
indigena arter. Internetsida: [http://www.fugleognatur.dk]
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-12-22
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningAsterales - asterordningen
-
FamiljAsteraceae - korgblommiga
-
SläkteTaraxacum - maskrosor
-
SektionTaraxacum sect. Erythrosperma - sandmaskrosor
-
ArtTaraxacum isthmicola, H. Lindb. - karelsk maskros
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-12-22