Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  karlsöbryum

Organismgrupp Mossor Bryum torquescens
Karlsöbryum Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar täta, gröna eller rödaktiga tuvor. Skotten är upp till 3 cm höga. Bladen är brett ovala och bredast vid eller något ovanför mitten. Bladspetsen är utdragen i en lång hårudd. Bladkanten är något tandad i övre halvan medan den är kraftigt tillbakaböjd upp till bladets bredaste del. Kantlisten är tydlig och består av (2) 3–4 rader långsmala celler. Bladcellerna är stora, ca 20 µm breda, tunnväggiga och hexagonala. Arten är samkönad (oftast synoik, men kan även vara autoik) och kapslar är troligen vanliga. Kapseln är brun till rödbrun och karakteristiskt långsmal och något krökt. Den yttre tandkransen är gul och svagt papillös med breda, hinnlika kanter. Den inre tandkransen har mycket breda tänder med stora, runda öppningar och cilierna är långa och har kraftiga utskott. Specialiserad vegetativ förökning förekommer med runda, röda eller rödbruna rhizoidgroddkorn.
För att säkert bestämma karlsöbryum måste man ha fertila skott och konstatera att den är samkönad, annars går den inte att skilja från den närstående skruvbryum Bryum capillare.
Utbredning
Länsvis förekomst för karlsöbryum Observationer i  Sverige för karlsöbryum
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Arten har i Sverige bara hittats på Stora Karlsö. I övriga Norden är den bara funnen sällsynt på Jylland i Danmark. Världsutbredningen är vid med förekomster i Europa, Afrika, södra halvan av Asien, Australien, Nord- och Sydamerika.

Efter att arten hittades på Stora Karlsö 1956 har den inte påträffats i Sverige. Arten har eftersökts utan resultat. I Danmark finns ett tämligen nytt fynd från ett kalkbrott på östra Jylland (Wildt-Pedersen 1980).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Känd från endast en lokal i Sverige (Gotland). Senast observerad 1956. Ej återfunnen trots intensiva eftersökningar. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1956.
Ekologi
Karlsöbryum växer på bar jord och jordklädda klippor på exponerade platser. På den danska lokalen anges den växa på öppen, torr kalk i ett kalkbrott. I Sydeuropa förekommer den ofta i betesmarker och torrbackar. Substratet är kalkrikt och fuktigt eller blött under vinter och vår, men torkar ut helt under sommaren. I Sydeuropa förekommer den ofta tillsammans med andra kalkgynnade arter som slät klockmossa Encalypta vulgaris, blommossor Schistidium spp., takmossa Syntrichia ruralis och murtuss Tortula muralis.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Bryales, Familj Bryaceae, Släkte Bryum (bryummossor), Art Bryum torquescens Bruch & Schimp. - karlsöbryum Synonymer Ptychostomum torquescens

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Känd från endast en lokal i Sverige (Gotland). Senast observerad 1956. Ej återfunnen trots intensiva eftersökningar. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1956.
Arten bildar täta, gröna eller rödaktiga tuvor. Skotten är upp till 3 cm höga. Bladen är brett ovala och bredast vid eller något ovanför mitten. Bladspetsen är utdragen i en lång hårudd. Bladkanten är något tandad i övre halvan medan den är kraftigt tillbakaböjd upp till bladets bredaste del. Kantlisten är tydlig och består av (2) 3–4 rader långsmala celler. Bladcellerna är stora, ca 20 µm breda, tunnväggiga och hexagonala. Arten är samkönad (oftast synoik, men kan även vara autoik) och kapslar är troligen vanliga. Kapseln är brun till rödbrun och karakteristiskt långsmal och något krökt. Den yttre tandkransen är gul och svagt papillös med breda, hinnlika kanter. Den inre tandkransen har mycket breda tänder med stora, runda öppningar och cilierna är långa och har kraftiga utskott. Specialiserad vegetativ förökning förekommer med runda, röda eller rödbruna rhizoidgroddkorn.
För att säkert bestämma karlsöbryum måste man ha fertila skott och konstatera att den är samkönad, annars går den inte att skilja från den närstående skruvbryum Bryum capillare.

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för karlsöbryum

Länsvis förekomst och status för karlsöbryum baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för karlsöbryum

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har i Sverige bara hittats på Stora Karlsö. I övriga Norden är den bara funnen sällsynt på Jylland i Danmark. Världsutbredningen är vid med förekomster i Europa, Afrika, södra halvan av Asien, Australien, Nord- och Sydamerika.

Efter att arten hittades på Stora Karlsö 1956 har den inte påträffats i Sverige. Arten har eftersökts utan resultat. I Danmark finns ett tämligen nytt fynd från ett kalkbrott på östra Jylland (Wildt-Pedersen 1980).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Bryales  
  • Familj
    Bryaceae  
  • Släkte
    Bryum - bryummossor 
  • Art
    Bryum torquescensBruch & Schimp. - karlsöbryum
    Synonymer
    Ptychostomum torquescens

Karlsöbryum växer på bar jord och jordklädda klippor på exponerade platser. På den danska lokalen anges den växa på öppen, torr kalk i ett kalkbrott. I Sydeuropa förekommer den ofta i betesmarker och torrbackar. Substratet är kalkrikt och fuktigt eller blött under vinter och vår, men torkar ut helt under sommaren. I Sydeuropa förekommer den ofta tillsammans med andra kalkgynnade arter som slät klockmossa Encalypta vulgaris, blommossor Schistidium spp., takmossa Syntrichia ruralis och murtuss Tortula muralis.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Den enda hittills kända lokalen, Stora Karlsö, är naturreservat. Arten hotas i Sverige främst genom sin sällsynthet.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Arten bör eftersökas på lämpliga lokaler.
Utländska namn - DK: Rødknoldet Bryum, GB: Twisting Thread-moss. Arten kan lätt förväxlas med den betydligt vanligare skruvbryum Bryum capillare och kan därför möjligen vara förbisedd.

Etymologi: torquescens (lat.) = svagt vriden; torquere (lat.) = vrida, vända, kröka; suffixet -escens (lat.) .
Uttal: [Brýum torkvéssens]

KEY FACTS Twisting Thread-moss. Forms up to 3 cm high, green to reddish tufts. Leaves broadly ovate (widest at or slightly above middle), ending in a long piliferous point. Margin slightly toothed above, recurved below (to widest point). Synoicous (sometimes autoicous), capsules probably common. Capsule brown to reddish-brown, characteristically elongate, slightly curved. Exostome teeth yellow, obscurely papillose with broad, scarious margins. Endostome teeth conspicuously broad with large, circular perforations. Cilia long, strongly appendiculate. Spherical, red or reddish-brown tubers may also occur. - A calcicolous species growing on bare soil and soil-covered cliffs in exposed situations, in southern Europe often found in dry pastures. The substrate typically remains moist to wet throughout winter and spring, but dries out completely during summer.

Brandt-Pedersen, T. 1980. Bryum torquescens found in Denmark. Lindbergia 6: 160.

Hill, M.O., Preston, C.D. & Smith, A.J.E. 1994. Atlas of the bryophytes of Britain and Ireland. Vol 3. Mosses (Diplolepideae). Harley Books, Colchester.

Nyholm, E. 1993. Illustrated Flora of Nordic Mosses. Fasc. 3. Nordisk Bryol. Förening, Köpenhamn och Lund.

Syed, H. 1973. A taxonomic study of Bryum capillare Hedw. and related species. J. Bryol. 7: 265-326.

Weibull, H. 2008. Bryum torquescens karlsöbryum s. 350-351. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1998. Rev. Henrik Weibull 2008. Redigerat av Tomas Hallingbäck 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Bryales  
  • Familj
    Bryaceae  
  • Släkte
    Bryum - bryummossor 
  • Art
    Bryum torquescens, Bruch & Schimp. - karlsöbryum
    Synonymer
    Ptychostomum torquescens
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1998. Rev. Henrik Weibull 2008. Redigerat av Tomas Hallingbäck 2010.