Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kattfotsfjädermott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Platyptilia tesseradactyla
Kattfotsfjädermott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 17–20 mm. Framvingarna har brungrå grundfärg och vitgrå inblandade strödda vingfjäll. Nära framvingens utkant finns ett smalt ljust band som skär över den flikade vingens ytterdel. Vid flikbasen ligger ett svart tvärstreck inbäddat i ett diffust ljust tvärband som går mot framvingekanten. Bakvingeflikarna är brungrå. Arten finns avbildad i Gielis (1996).
Utbredning
Länsvis förekomst för kattfotsfjädermott Observationer i  Sverige för kattfotsfjädermott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer i norra och centrala Europa, österut in i Ryssland och söderut till Balkan. Dessutom är den känd från Nordamerika. I de nordiska länderna är kattfotfjädermottet i Danmark endast känd från norra Jylland. Däremot är arten i Norge, Sverige och Finland utbredd i större delen av respektive land lokalt i anslutning till artens värdväxt kattfot (Antennaria dioica).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Har minskat i södra Sverige liksom värdväxten kattfot (Antennaria dioica). Åtminstone på Öland, Gotland, i Stockholms- och Uppsala län finns fortfarande vissa populationer kvar. Kattfotfjädermottet förekommer på torrmarker med rik tillgång på värdväxen. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (13-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (52-160) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)).
Ekologi
Arten förekommer på dels på öppna kalkhällmarker och dels på näringsfattiga och kalkfattiga torrängsmarker där värdväxten kattfot finns. Larven lever initialt inne i stammen på kattfot och övervintrar i stammen under marken. Efter övervintring lever den på de unga skotten i ett spinn (Gielis, 1996). Fjärilen flyger i juni och juli. Arten är också uppgiven från hedblomster (Helichrysum arenarium) (Hannemann, 1977).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· kattfot
· kattfot
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pterophoridae (fjädermott), Släkte Platyptilia, Art Platyptilia tesseradactyla (Linnaeus, 1761) - kattfotsfjädermott Synonymer kattfotfjädermott

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Har minskat i södra Sverige liksom värdväxten kattfot (Antennaria dioica). Åtminstone på Öland, Gotland, i Stockholms- och Uppsala län finns fortfarande vissa populationer kvar. Kattfotfjädermottet förekommer på torrmarker med rik tillgång på värdväxen. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (13-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (52-160) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)).
Vingbredd 17–20 mm. Framvingarna har brungrå grundfärg och vitgrå inblandade strödda vingfjäll. Nära framvingens utkant finns ett smalt ljust band som skär över den flikade vingens ytterdel. Vid flikbasen ligger ett svart tvärstreck inbäddat i ett diffust ljust tvärband som går mot framvingekanten. Bakvingeflikarna är brungrå. Arten finns avbildad i Gielis (1996).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kattfotsfjädermott

Länsvis förekomst och status för kattfotsfjädermott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kattfotsfjädermott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer i norra och centrala Europa, österut in i Ryssland och söderut till Balkan. Dessutom är den känd från Nordamerika. I de nordiska länderna är kattfotfjädermottet i Danmark endast känd från norra Jylland. Däremot är arten i Norge, Sverige och Finland utbredd i större delen av respektive land lokalt i anslutning till artens värdväxt kattfot (Antennaria dioica).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Platyptilia  
  • Art
    Platyptilia tesseradactyla(Linnaeus, 1761) - kattfotsfjädermott
    Synonymer
    kattfotfjädermott

Arten förekommer på dels på öppna kalkhällmarker och dels på näringsfattiga och kalkfattiga torrängsmarker där värdväxten kattfot finns. Larven lever initialt inne i stammen på kattfot och övervintrar i stammen under marken. Efter övervintring lever den på de unga skotten i ett spinn (Gielis, 1996). Fjärilen flyger i juni och juli. Arten är också uppgiven från hedblomster (Helichrysum arenarium) (Hannemann, 1977).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· kattfot - Antennaria dioica (Viktig)
De ofta mycket lokala populationerna hotas då biotoperna förändras vid tidig succession. Värdväxten kattfot är konkurrenssvag och försvinner snabbt vid ökad igenväxning och minskad hävd och detta medför att arter bundna till denna värdväxt riskerar en dramatiskt nedgång.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Lokaler med goda förekomster av kattfotfjädermott bör i möjligaste mån skyddas och åtgärder i form av slyröjning eller varierat och extensivt bete bör tillgripas för att miljöerna ska bibehållas.
Ofta hyser dessa miljöer också andra rödlistade fjärilar som är beroende av kattfot som leverplattmal (Levipalpus hepatariella) och kattfotsmåstävmal (Scrobipalpa murinella).

Aarvik, L., Berggren, K. & Hansen, L. O. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Zoologisk Museum, Universitetet i Oslo.

Bigot, L. & Picard, J. 1996. Pterophoroidea. In: Karsholt, O. & Razowski, J. (eds.). The Lepidoptera of Europe: 160–166. Apollo Books.

Gielis, C. 1996. Pterophoridae. In: Huemer, P., Karsholt O. & Lyneborg, L. (eds.). Microlepidoptera of Europe. Volume 1. Apollo Books.

Hannemann, H-J. 1977. Kleinschmetterlinge oder Microlepidoptera III. Federmotten (Pterophoridae) Gespinstmotten (Yponomeutidae) Echte Motten (Tineidae). Die Tierwlt Deutschlands. 63. Teil. VEB Gustav Fischer Verlag. Jena.

Kerppola, S., Albrecht, A. & Huldén, L. 1995. Distribution maps of Microlepidoptera in Finland (Lepidoptera).

Baptria vol. 20. N:o 2 a. Lepidopterologiska sällskapet i Finland.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska föreningen i Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist & Jan-Olov Björklund 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Platyptilia  
  • Art
    Platyptilia tesseradactyla, (Linnaeus, 1761) - kattfotsfjädermott
    Synonymer
    kattfotfjädermott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist & Jan-Olov Björklund 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.