Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kattfotssäckmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Coleophora pappiferella
Kattfotssäckmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd på 11-15 mm. Framvingens grundfärg är ockrafärgad till grå med ett flertal längsgående vitaktiga strimmor längs med vingen. De smala bakvingarna är enfärgat grå. Huvud och mellankropp är ljusgrå och antennerna vita med mörka ringar hela vägen från huvudet och ända ut till antennspetsen (Emmet 1996). Släktet säckmalar är stort med över 100 arter kända i Sverige. Många av dem, däribland kattfotsäckmalen, är mycket lika varandra och nästan omöjliga att säkert artbestämma utan genitalieundesökning.
Utbredning
Länsvis förekomst för kattfotssäckmal Observationer i  Sverige för kattfotssäckmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kattfotsäckmalen är känd från Småland i söder och ända upp till nordligaste Norrland men är aldrig rapporterad från Västergötland, Östergötland, Närke, Västmanland, Dalarna, Gästrikland, Hälsingland och Medelpad (Svensson et al. 1994). Arten saknas i många europeiska länder. Den förekommer i de nordiska länderna och, bortsett från Litauen, i baltstaterna, Polen, Tyskland, Irland, Österrike, Schweiz, Tjeckien och Slovakien (Karsholt & Razowski 1996). Under 2000-talet är den bara rapporterad från Möckelmossen på Ölands Stora alvar (Artportalen 2015), men det finns 1990-tals fynd från östra Öland och södra Gotland. Den bristfälliga inrapporteringen beror troligen främst på svårigheten att skilja ut denna från närstående arter, även om marker med kattfot minskat i landet och att arten då minskat med sin värdväxt. Främst i norra Sverige där kattfoten är vanligare i fjällterräng och vägkanter bör den kunna vara vanligare och mer utbredd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Kattfotsäckmal vars larv lever monofagt på kattfot har likt andra arter som är knuten till denna värdväxt tappat mark under senare tid, speciellt i mellanbygderna där växten minskat kraftigt. Arten är känd från spridda lokaler från Småland, med långa hopp, upp till Norrland där den på vissa håll fortfarande förekommer mera frekvent. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-320) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Kattfotsäckmalens larv lever på kattfot Antennaria dioca (Svensson 1993, Emmet 1996, Razowski 1990) och bör även kunna leva på de övriga mer alpina arterna i samma släkte. Även ullört Filago sp. och noppa Gnaphalium sp. anges som värdväxter (Patzak 1974, Razowski 1990), men det är osäkert om detta skulle gälla för Sverige. Arten följer värdväxten och lever därför i öppna till halvöppna gräsmarker med låg vegetation som naturbetesmarker, slåtterängar, hedar, sandmarker, alvar, hällmarker samt slänter och kanter längs vägar. Kattfotsäckmalen flyger från slutet av maj in till början av juli. Larven lever från juli och övervintrande till april på kattfotens frön där den bygger och lever inuti en brun slät rörsäck.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· kattfot
· kattfot
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Coleophoridae (säckmalar), Släkte Coleophora, Art Coleophora pappiferella Hofmann, 1869 - kattfotssäckmal Synonymer kattfotsäckmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Kattfotsäckmal vars larv lever monofagt på kattfot har likt andra arter som är knuten till denna värdväxt tappat mark under senare tid, speciellt i mellanbygderna där växten minskat kraftigt. Arten är känd från spridda lokaler från Småland, med långa hopp, upp till Norrland där den på vissa håll fortfarande förekommer mera frekvent. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (160-320) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Vingbredd på 11-15 mm. Framvingens grundfärg är ockrafärgad till grå med ett flertal längsgående vitaktiga strimmor längs med vingen. De smala bakvingarna är enfärgat grå. Huvud och mellankropp är ljusgrå och antennerna vita med mörka ringar hela vägen från huvudet och ända ut till antennspetsen (Emmet 1996). Släktet säckmalar är stort med över 100 arter kända i Sverige. Många av dem, däribland kattfotsäckmalen, är mycket lika varandra och nästan omöjliga att säkert artbestämma utan genitalieundesökning.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kattfotssäckmal

Länsvis förekomst och status för kattfotssäckmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kattfotssäckmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kattfotsäckmalen är känd från Småland i söder och ända upp till nordligaste Norrland men är aldrig rapporterad från Västergötland, Östergötland, Närke, Västmanland, Dalarna, Gästrikland, Hälsingland och Medelpad (Svensson et al. 1994). Arten saknas i många europeiska länder. Den förekommer i de nordiska länderna och, bortsett från Litauen, i baltstaterna, Polen, Tyskland, Irland, Österrike, Schweiz, Tjeckien och Slovakien (Karsholt & Razowski 1996). Under 2000-talet är den bara rapporterad från Möckelmossen på Ölands Stora alvar (Artportalen 2015), men det finns 1990-tals fynd från östra Öland och södra Gotland. Den bristfälliga inrapporteringen beror troligen främst på svårigheten att skilja ut denna från närstående arter, även om marker med kattfot minskat i landet och att arten då minskat med sin värdväxt. Främst i norra Sverige där kattfoten är vanligare i fjällterräng och vägkanter bör den kunna vara vanligare och mer utbredd.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora pappiferellaHofmann, 1869 - kattfotssäckmal
    Synonymer
    kattfotsäckmal

Kattfotsäckmalens larv lever på kattfot Antennaria dioca (Svensson 1993, Emmet 1996, Razowski 1990) och bör även kunna leva på de övriga mer alpina arterna i samma släkte. Även ullört Filago sp. och noppa Gnaphalium sp. anges som värdväxter (Patzak 1974, Razowski 1990), men det är osäkert om detta skulle gälla för Sverige. Arten följer värdväxten och lever därför i öppna till halvöppna gräsmarker med låg vegetation som naturbetesmarker, slåtterängar, hedar, sandmarker, alvar, hällmarker samt slänter och kanter längs vägar. Kattfotsäckmalen flyger från slutet av maj in till början av juli. Larven lever från juli och övervintrande till april på kattfotens frön där den bygger och lever inuti en brun slät rörsäck.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· kattfot - Antennaria dioica (Viktig)
Främst tillbakagången av kattfot på grund av upphörd eller minskad slåtter- och beteshävd samt kvävenedfallet som tillför näring i marken. Detta bidrar till igenväxning med vedartad vegetation samt höga gräs och örter som tränger ut den lågväxande kattfoten, vilken är konkurrenssvag mot hög omgivande vegetation. Särskilt sandmarker och torrängar är hårt utsatta medan de kalkrika, grusiga och steniga alvarmarkerna med lägre och mindre täckande vegetation klarar sig bättre. Exploatering av sandmarker och torrängar, bland annat genom bebyggelse, är ett annat hot. Ett alltför intensivt bete som inte lämnar mycket grässvål är sannolikt mycket missgynnsamt för kattfotsäckmalen. Är kattfoten avbetad under flygtiden har honan ingenstans att lägga äggen. Under ägg- och larvperioden från juli och framåt är de också mycket utsatta om betet blir för intensivt, eftersom de lever i blomställningen och då lätt kan bli avbetade.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Skydd av sandmarker samt skötsel av dessa genom upprepade markstörningar samt bete eller slåtter, eventuellt även bränning. Vid de båda senare åtgärderna är markstörningar extra viktigt om det inte finns tillgång till betesdjur som kan trampa upp markytan och skapa föryngringsytor för groende frön. Torrängar och alvarmark är ofta igenväxande av buskvegetation, exempelvis slån och en. Återkommande röjningar är därför ofta nödvändiga. Blir röjningen för hård kan dock röjgödslingseffekt av multnande rotdelar skapa en kraftig sly- och gräs-/örttillväxt och det kan därför vara nödvändigt att göra röjningar varsamt. Vid betesdrift är det viktigt att denna inte blir för intensiv. Överlag så minskar insektsrikedomen vid intensivt bete och därför måste det hållas under kontroll. Vid slåtter bör om möjligt ytor med kattfot undantas, åtminstone delvis.

Emmet, A. M. 1996. The moths and butterflies of Great Britain and Ireland, vol 3. Harley Books, Colchester.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe: A distribunal checklist. Apollo books, Stenstrup.

Patzak, H. 1974. Beiträge zur Insektenfauna der DDR: Lepidoptera - Coleophoridae. Beitr. Ent., Berlin 24 (1974) 5/8. s. 153-278.

Razowski, J. 1990. Motyle (Lepidoptera) Polski. CZESC 16 - Coleophoridae. Krakow.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Förlag Hans Hellberg, Kista.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmquist, G. 1994. Catalogus lepidopterorum suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora pappiferella, Hofmann, 1869 - kattfotssäckmal
    Synonymer
    kattfotsäckmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.